Jag kan inte glömma rektorns tal om skolan då vi besökte den. Det är små men viktiga detaljer som stannar kvar. Detta att rektorn hade elevernas arbeten och deras böcker att visa. En arbetsbok från varje årskurs. Hon delade ut dem för oss att titta i. Och med fyra årskurser ser man skillnaden och utvecklingen. Från korta texter till längre. Från spretig handstil till säkrare. Det är något med detta centrum. Att titta in mot verksamheten och lyfta fram det som sker. Jag blev väldigt berörd av elevernas lärande även om jag inte kunde förstå det som gick att läsa. Och rektorns riktning för det som ägde rum i klassrummet och att låta oss komma så nära elevernas.
Jag var inbjuden av Svenska Ambassaden i Bangkok och Nanmee books i uppdrag att tala, berätta och beskriva hur vi i Sverige arbetar med läsfrämjande. Talade till lärare och bibliotekarier inbjudna från hela Thailand.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
