För några somrar sedan undersökte jag hur det är att inte läsa. Jag följde samma tidsintervall som eleverna i skolan. Dagen då jag skulle sluta att läsa var samma dag som sommarlovet började för eleverna. Många läser ju inte på sommaren och jag ville undersöka hur det blir att dela den erfarenheten. Då bör det kanske tilläggas att jag läser mycket och varierat. En fysisk bok ska det vara. Men efter den dagen skulle jag inte läsa böcker, tidningar eller något annat av längre karaktär. Jag fick läsa notiser, lite på nätet och ett och ett annat recept för en sommarkaka eller liknande. Om detta har jag tänkt. Ni får lyssna till Tankar för dagen där jag berättar vad som hände. Dystert blev det kan jag berätta redan nu. Nu har jag undersökt samma sak, dvs då det kommer till tidningsläsande på papper och läsning via digitala nyheter på appen.
Jag är uppväxt med tidningsläsare. Alla läste dagens tidning. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och som om det inte räckte kom eftermiddagen att präglas av Expressen eller Aftonbladet. På tunnelbanor lästes tidningarna, vid frukostborden, vid fikarasten och ja… man höll sig uppdaterad. Jag läser Dagens Nyheter. Den började jag prenumerera på då jag flyttade hemifrån. Mitt tidningsläsande ändrade karaktär eftersom jag är uppväxt med Svenska Dagbladet. Detta noterades förstås av min ömma moder. Som ett slags avstånd från barndomshemmet kom Dagens Nyheter att ligga på min dörrmatta redan tidigt på morgonen.
Men sedan någon månad läser jag inte DN som tidning och på papper. Jag läser den digitalt. Det som är fördel med den digitala texten är att jag kan välja storlek på bokstäverna till mer passade för mina behov. Det kan jag inte göra i tidningen. Däremot kan jag böja huvudet över tidningen och stärka ljuset i lampan.
Ja, vad har då hänt?
Det är ju redan allmänt känt att vi väljer det vi läser digitalt. Ja, vi tror att vi väljer. Det står snart klart för tidningen vad jag klickar på. Jo, jag klickar minsann hit och dit i artiklarna. Väljer det jag tycker om att läsa. Jag tvingas inte på något jag inte vill läsa. Det scrollar jag helt enkelt förbi. Men, jag gör också veckans frågor – Har du hängt med?. Jag brukar ha hängt med ganska så ordentligt. Jag brukar klicka i mellan 9 rätt av tio. Nu kanske du tänker att de där nyheterna får du ju ändå på andra sätt, som via nyheterna från Svt eller Tv4. Men näe. Nu har jag färre rätt än tidigare. Jag kan svara på de frågor som rört det jag har läst. Det andra får jag gissa mig till.
Jovisst, också en papperstidning bläddrar man förbi det man inte vill eller är intresserad av att läsa. Men när man ögnar igenom tidningen får man ju ändå ett litet hum om det man hoppar över. Ofta ögnar jag igenom saker och ting och somligt fastnar. Nu läser jag inte för att lyckas med att hänga med i en frågesport men det blev uppenbart för mig att jag fick sämre resultat då jag inte hade papperstidningen.
Det är en känsla av att något blir mindre och snävare. Detta trots den stora tillgång jag upplever mig få via nätet. Det jag tidigare läst mig till både ofrivilligt och villigt gav mig ändå en möjlighet att förstå något större. Så på måndag avslutar jag den digitala prenumerationen till förmån för papperstidningen. Framför också mitt varma tack till en av mina generösa grannar.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
Böcker jag har läst 2026: