Anne-Marie Körling

– Hit med lite farligheter, ropar Ronja.

Och jag tänker på Astrid Lindgrens arv till alla barn. Jag tänker på det barn hon gav oss att tänka på. Barnet som måste få pröva och lära och som har en värld runt omkring som berättar om världen ur sina perspektiv. Skalleper som berättar ur den gamle människans källa, om det som varit och om det som kan komma, om pappan som berättar om det farliga och som ger sig själv lite mer guldglans, mamman som sjunger Vargsången så den kryper in i oss alla, och så väsen som hör skogen till och bäckar, floder och natur som berättar generationers språk.

I Ronja Rövardottter finns konflikterna, finns utmaningarna, finns berättelserna i den andre, finns gemenskapen och barnet som måste få hoppa ut i sin egen verklighet. Och även om världen är farlig och de vuxna varnar med den så måste barn ut i den verklighet där de själva prövar sin värld. Det är smärtsamt att det är så men nödvändigt. Att gå själv till skolan …

Kanske denna film kan väcka frågor och ge en del svar. Ni får titta själva och avgöra. Kanske lämpligast för högstadiet. Eleverna kan identifiera sig med den unga personens frågor och tankar. Och Mattias Klum är en sann pedagog. Det han vill ge sina lärande gör han själv. Jag har nogsamt tittat på dessa program i Svt och ser en engagerad och kunnig person som bygger upp förståelse och engagemang. Och om tigrar och andra djur är vi alla ansvariga. Om träd likaså. Om vatten också. Om hushållning och gasledningar likaså. Om jag skulle visa den här med mina elever skulle jag direkt efter vilja veta vad de tänkte på. Detta skulle jag skriva ned på ett dokument, väl synligt för alla elever:

• Jag tänkte på att tigrar är rädda för människor
• Jag tänkte att man måste ha tålamod om man ska undersöka saker och ting i naturen
• Jag vet inte om jag skulle våga ge mig ut i naturen så där …
• Jag kan inget om tigrar
• Jag lärde mig att Bengaliska tigrar finns i Indien.
• osv …

Jag ser många träffar i kursplanerna, Lgr 11: 

GEOGRAFI: Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskaper om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

KEMI: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

TEKNIK: Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

Vi är ju också i kursplanerna för svenska – vi skriver och vi samtalar och vi lyssnar och vi läser. Icke att förglömma.