Begrepp: Text – och om mig själv i texten!

Postat den 06/12/2009 av Anne-Marie Körling
AJ! AJ! AJ! JAG RIKTIGT KÄNNER HUR FARLIGT DET ÄR!

AJ! AJ! AJ! JAG RIKTIGT KÄNNER HUR FARLIGT DET ÄR!

Det är det här med text.

Text är ett större begrepp än just mina nedtryckta ord på detta interaktiva papper som numera är en textyta som inte är av papper. Text är något större. Jag tror vi ska förstå text som något större. Detta gör att text framöver får en helt annan betydelse. Jag kommer återkomma till ett textbegrepp som jag förstår och förvaltar det. Text är ett stort begrepp. Omfattande.

Men se på denna text där bild och text samspelar med mig. Det gör ont att ramla på det hala golvet. Jag kan riktigt känna hur ont det gör om texten vore jag. Jag skulle landa på min rumpa, hålla fallet mindre farligt genom att fånga upp mig själv med min hand, och mina ben skulle fara och flyga och jag skulle överrumplas av den blygsel ett mänskligt fall innebär. Jag vill stå upp!

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vaccinations-sjukdoms-tillstånd
  2. Alla vidgade begrepp!
  3. Varför tittar ni på mina ben?
Publicerat i Autodidakten, Skolorden | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Begrepp: Text – och om mig själv i texten!

Trudilutta på Twitter

Postat den 06/12/2009 av Anne-Marie Körling

stellan

@itmamman undrar vad det var för låt hon hörde på radio idag. Da-da-da-dada-datta-da-daaa ♫ Nån som vet?

Korlingsord

@stellan Jag är hundra – GIRL FROM IPANEMA!

itmamman

Tack @oskcar o @stellan som hittade min favolåt mha mitt nynnande på Twitter. Och en del säger Twitter är skit?

stellan

@Korlingsord Tyvärr – det var fel. Det var This Love med Maroon 5.

itmamman

@Korlingsord GIRL FROM IPANEMA – Verkligen inte! =) Lol!


Kära någon! Jag såg ett twitterinlägg om en melodi. Det är väl som det är med det. Men jag började faktiskt nynna och försöka ta reda på den där låten. Jag fick det till upptakterna på Girl från Ipanema och skrev ett svar – mest på kul. Idag talade jag i telefon med IT-mamman som berättade att hon hade fått massor av nynnande twittergensvar på den frågan.

Det här fick mig att tänka… interaktivitet. Vilket samspel. Och då är detta en fråga som man kan ha vid sin hemmaplats… ni vet den där vardagliga frågan:

Vad heter den här låten? och så börjar man nynna hejdlöst på den låt som har fastnat i huvudet och tittar desperat på de som lyssnar förtvivlat till både falsksång och ett fragmentariska nynnande och det där ordet som man … hmmmmm … hmmmlallla … regna… solsken…. sjunger fram. Nästan hopplöst jobbigt ör den som lyssnar att förstå att det ens är en melodi och textraden som knappast går att få ihop någon slags mening i och av.

Nåväl… genom några försök att orda om själva nynnandet och låten fick nu IT-mamman reda på det hon behövde. Men jag tänker… några få meningar i ett Twitter resulterade i flera hummande, nynnnande, trallande, sjungande hem. Den tanken gillade jag.

Så vad nynnar du till om jag skriver:

DA-DA-DA-DA-DA-DA-DAAAAAAAA

DA-DA-DA-DA-DA-DA-DAAAAAAAAA

DA-DA-DA-DA-DA-DA-DAAAAAAAAA

DA-DA-DA-DA-DA-DA-DAAAA

DA-DA-DA-DA-DA-DA-DAAAAA

DA-DA-DA-DA-DA-DA- DAAAAA


Anne-Marie,

som också inser att IT-mamman en gång var en bloggare som jag läste, och som numera är en vän som jag träffar och ibland samtalar med. Och Stellan, som jag träffat över en välkänd räkmacka på ett utsiktshotell i Göteborg under en lika välbekant bokmässa – det är han som är den STELLAN som skapat min blogg. Det visste jag inte en gång i tiden. Nätverkande och twittersjungande!



Inlägg som berör samma teman:

  1. Tack ni alla!
  2. Jag – ett indexord
  3. Historia på twitter – följ andra världskriget
Publicerat i Autodidakten, Musik | Etiketter , , , , , , | 4 kommentarer

Till min dotter … kärleksfullt och busigt

Postat den 06/12/2009 av Anne-Marie Körling
JULSKYLTNING NK HAMNGATAN

JULSKYLTNING NK HAMNGATAN

JULSKYLTNING NK HAMNGATAN

JULSKYLTNING NK HAMNGATAN

Då mina barn var små barn så pirrade det i magarna ju närmare julafton kom. Det skrevs önskelistor med innehåll som ofta var sakliga, men också förväntansfulla; jag önskar mig en vacker julafton! Vi hade våra traditioner och vi hade alltid vårt bus. Buset är nog det finaste – för buset var det som stack av – förändrade en vana som var just en vana. För att göra det där busiga måste vanorna var just vanor. Jag kunde gå in i mina barns rum då sömnen inte alls hade fångat in dem – spela upp små draman om den arga mamman och därefter duka upp nybakade lussebullar och varm choklad och lura ut dem till köksbordet i kolsvarta mörkret och tända ljus och viska fram sagor eller läsa en spännande berättelse innan de återigen fick krypa ned i sina sängar fullproppade med alldeles nybakade lussebullar.

Min dotter är lite avsides den svenska traditionen, så därför sänder jag henne den här berättelsen. Jag väckte henne en sen natt och hon fick hoppa i sin overall och så vips tog vi oss in till Hamngatan.  Den låg öde och tyst. Men julskyltningen lyste som klar och någon julsång hördes dovt ut mot gatans tystnad. Julen är nattlig och så blev den för oss. Vi gick från fönster till fönster och läste in oss i NK´s julberättelse. Jag höll min dotters hand. Vi tittade noggrant och gemensamt på det vi såg. Vi frös och huttrade. Julen ska bita oss i kinderna. Påminna om att värme och ljus är något vackert och inte alls något självklart, sa jag till min vackra unge.

Nu gick jag en natt vid NK´s skyltfönster. Jag mindes. Men allt jag önskade mig var just allt annat än sakerna. Det var gemenskapen med – och det var den där handen i min. Mitt dotters hand och kanske att mina barns barndomsminnen är också mina mammaminnen.

Anne-Marie

som också tackar för att du höll i hand alldeles nyss och ledde mig in i kameravärlden återigen! Tack också till den andre med J som såg till att mitt kamerainköp blev just det rätta. Här syns en del av resultaten. Jag är väldigt, väldigt förälskad!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Till min dotter – kärleksfullt och solkigt
  2. Är vi vuxna nog?
  3. Min dotter gör en tidning… förlaga är DN
Publicerat i Autodidakten | Etiketter , , | 11 kommentarer

En privat bekännelse!

Postat den 06/12/2009 av Anne-Marie Körling

JAG DRICKER KAFFE PÅ SÖNDAGARNA OCKSÅ - UTAN SOCKER!

JAG DRICKER KAFFE PÅ SÖNDAGARNA OCKSÅ - UTAN SOCKER!

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tankeställare
  2. Måttet på livet – något privat kanske
  3. Om en förskola och en ringsignal från en annan värld
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter | 1 kommentar

Bloggensvar om barnets rätt att bli sedd

Postat den 06/12/2009 av Anne-Marie Körling

Visst är det viktigt att bli
sedd som barn.
Jag minns det.
Minns hur jag lärde mig att knyta
mina skosnören själv.
Löste upp dem.
Knöt igen.
Löste upp.
Alltid i närheten av någon
vuxen.
Ville bli sedd.
Ville beröm.
Jag kan själv.
Världen, sinnena och tillvaron
vidgades.
En underbar mänsklig känsla.


skrev Thord Wiman… och hela detta lilla stycke är en dikt om mänskliga rättigheter,

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Om att bli sedd!
  2. Det jag förvånas över … något om det jag antecknar i skolan
  3. Hela skolans hej
Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Bloggensvar om barnets rätt att bli sedd

Lååångtråååååååkigt!

Postat den 05/12/2009 av Anne-Marie Körling
TUNNELBANEVÄNTAN OCH PERRONGFUNDERINGAR och DÄR STÅR JAG OCH FOTOGRAFERAR. VAD HÅLLER HON PÅ MED HÖR JAG NÅGRA SÄGA... DÅ ÄR JAG NÄSTAN PÅ VÄG ATT RAMLA ÖVER KANTEN... MEN KORTET TOG JAG I ALLA FALL... DET VAR SÅ TRÅKIGT ATT BARA STÅ DÄR OCH FINGRA PÅ AVTRYCKAREN!

TUNNELBANEVÄNTAN OCH PERRONGFUNDERINGAR och DÄR STÅR JAG OCH FOTOGRAFERAR. VAD HÅLLER HON PÅ MED HÖR JAG NÅGRA SÄGA... DÅ ÄR JAG NÄSTAN PÅ VÄG ATT RAMLA ÖVER KANTEN... MEN KORTET TOG JAG I ALLA FALL... DET VAR SÅ TRÅKIGT ATT BARA STÅ DÄR OCH FINGRA PÅ AVTRYCKAREN!

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Elevernas förväntan om att få lära
  2. Benjamin Spock – och min barndom
  3. Stjärna i kanten och orden ”Bra jobbat”
Publicerat i Fotograferingen | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Körlings adventskalender – lucka FEM!

Postat den 05/12/2009 av Anne-Marie Körling
DET ÄR MIN FEMTE ADVENTSLUCKA... EN BILD FÖR ER ALLA! LEV UT!

DET ÄR MIN FEMTE ADVENTSLUCKA... EN BILD FÖR ER ALLA! LEV UT!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Körlings Adventskalender – lucka 3
  2. Körlings Ord – Adventskalender – LUCKA TVÅ
  3. Körlings adventskalender lucka sju
Publicerat i Autodidakten | Etiketter | 5 kommentarer