Pedagogiskt möte med Bill Gates; bevara och besvara

Det här var en märklig upplevelse. Kan fortfarande tycka att det är en märklig händelse.

Vi var runt 20 lärare från olika skolvärldar ute i världen som möttes i Seattle för tre dagars pedagogiska diskussioner och föreläsningar i Microsofts lokaler. Bitte Kajler, Sverige, hade fått den fina utnämningen ”Världens mest innovativa lärare” av Microsoft. Jag hade fått Microsofts innovativa lärarpris för Sverige. Året var 2007.

Det var spännande att möta lärare från andra skolkulturer. Jag minns den indiske läraren som hade 140 elever och som han utvecklade kommunikation med genom datorer. Jag minns läraren från Singapore som med nyfikna ögon ritade och tecknade matematiska idéer framför ögonen på oss och som berättade om elevernas lärande och hur man alltid måste ge elever en bild av matematiken. Det fanns inga gränser för det pedagogiska arbetet. Vi syntes ha så mycket gemensamt.

Så kom Bill Gates. Han syntes ödmjuk. Han berättade om skolan, om det viktiga arbetet som lärarna gör och vikten av, om och om igen sa han det, vikten av att lärare lär sig uppfatta den minsta rörelsen, det fjuttigaste av engagemang hos eleverna, och ta vara på det. Detta rörde skolorna i västvärlden där problemet med elevernas studiemotivation  var stort. Det handlar om förmågan att se engagemang och nyfikenhet där den uppenbarar sig. Börja där. Och besvara och bevara detta engagemang.

Vi var stumma. Man kunde höra den berömda nålen falla och träffa golvet med en duns. Bill Gates sa att han var en verklig person. Då först kunde vi lyssna. Jag ställde en fråga. Den om världen kunde skapa en gemensam läroplan, några fundamentala gemensamma innehåll, om det kunde vara möjligt. Detta med utgångspunkt i de diskussioner vi hade haft under våra tre utvecklingsdagar. Frågorna vi diskuterade rörde världsekonomi, globalisering, miljö och ansvar om jordklotet. Om de unga. Om de ungas värld. Hur skulle skolan kunna göra den världen möjlig?

Bill Gates talade varmt om läraryrket. Idag läser jag om hans tankar i DN. Jag tänker på läraren då jag lånar och citerar Bill Gates ord och Dagens Nyheters rubriker:

”Det handlar om att engagera sig i något man brinner för. Det råder ingen brist på problem som väntar på en lösning och det finns inga rätta svar när det handlar om att välja.” DN #10 29 mars 2014.

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Pedagogiskt möte med Bill Gates; bevara och besvara

Ett handtag

Kvinnan med barnvagnen såg bekymrad ut. Orolig. Hennes vagn var ny. På håll såg jag henne. Hon gick stod framför rulltrapporna.

– Behöver du hjälp, sa jag.

– Jag behöver hjälp, vågar inte åka rulltrappan med barnvagnen. Första gången.

Jag hjälpte. Barnvagnstagen satt i. Jag tog barnvagnen. Hon stod nedanför mig. Vi visste båda att innehållet var det viktigaste. Det lilla barnet. Barnet tittade på mig. Länge. Noggrant. Sen vände barnet sig om. Skrikande.

Det är som det ska vara. Det är precis som det ska vara.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Ett handtag

Spindeln som var lite udda – något om arbetet som inte passar in

Körling fotograferar 2013

 

Om läraren inte accepterar elevens arbete, säger att det inte räcker, inte stämmer, inte skulle bli som det blev måste läraren fundera över vad som blev och inte bara fråga eleven om varför det blev som det blev. Alltså om det som inte finns.

Då jag var barn fick jag rita en spindel. Alla skulle göra det i klassen. Fröken ritade upp en spindel. Och ett spindelnät. Jag ritade av. Som jag trodde rätt. Men jag såg inte spindeln eller spindelnätet som fröken såg det. Fröken tyckte inte om min teckning. Hon rättade till det jag arbetat med. Då hon var klar med det kände jag inte igen min egen spindel. Det slutade med att ingen av oss var nöjd med arbetet. Min teckning av spindeln var den enda teckningen som inte fick sitta uppe. Den var så olika alla andras.

Detta med att det finns en föreställning som är förutbestämd. Den jag inte förstod. Det att det faktiskt fanns ett bestämt sätt att rita en spindel på. Min spindel var för udda. Jag kände mig lite udda jag också. Jag förstod inte vad jag hade gjort för fel. Bara att jag var lite fel.

Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | Kommentarer inaktiverade för Spindeln som var lite udda – något om arbetet som inte passar in

Kollegialt ansvar och kollegial nyfikenhet

Körlings twitter om kollegialt lärande

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Kollegialt ansvar och kollegial nyfikenhet

Varm om hjärtat

BOken har kommit

Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | Kommentarer inaktiverade för Varm om hjärtat

Rektorshälsning

I kväll föreläser jag i Malmö. Får ett fint mail av en stolt rektor;

Hälsa lärarna som kommer från skolan! 

Jag får en lista med namn på lärare. Det är fint, fint. Den omsorgen om lärarna. Därför hälsar jag redan nu.

– Välkomna till kvällens föreläsning!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Rektorshälsning

Bilderna, fotografierna, teckningarnas genre

Jag läser en dagstidning. Den är fylld med bilder, teckningar, illustrationer. Fler undervisningsfrågor ju mer jag tittar på dem:

  • Vilken genre är de?
  • Hur olika är de?
  • Vilket syfte har de?
  • Hur samspelar de med texten?
  • Vad sägs och vad sägs inte genom dem?
  • Vad säger de som inte texten säger?
  • Diskrepans?
Publicerat i Bildpromenaden | Kommentarer inaktiverade för Bilderna, fotografierna, teckningarnas genre