Språket! Det är allvar, det är allvar nu!

SPRÅKET MÅSTE BLI EN HUVUDFRÅGA I SKOLAN, för alla barns rätt att bli rika på ord, begrepp och läsande och grubblande över texter.

En gång i tiden kunde barn få ett yrkesspråk av sina görande nära. Bondens barn kunde mängder av yrkesspråk som bonden talade, begrepp som ingen annan än de som höll på med jordbruket kunde. En gång kunde smedens lärljungar lära upp sina unga både i hantverk och med språk som var knutna till skrået. En gång i tiden fanns vuxna väldigt nära barns  och överförde såväl berättelser som kunskap till de barn som fanns i deras närhet.

Idag är inte yrkena så nära barnen. Och därmed blir det svårt att utan skolan yrkesorientera sig språkligt. Om man inte kan skolspråket har man ingen tillhörighet i något annat yrkesorienterat språk. Det som fanns en gång i tiden av yrkeskunnande språk och närvarande språk finns inte längre idag. Därför är skolans roll så ofantligt mycket viktigare än någonsin. Vi måste undervisa och ge mer av möjligheter för elever att lära sig språk. Vi måste läsa mer, ge mer, berätta mer, ge kött och blod åt skrivna ord.

Att inte kunna läsa, skriva, lyssna, analysera, sätta ord på och förstå gör att utanförskapet och klasskillnaderna blir ofantliga. Det finns inget annat språk som pekar in i yrken än just skolspråket. Det är det språk som gäller. Smedens lärljungar finns inte längre, skråspråk som yrkesspråk finns inte heller, inte bondens hela manskap för att skörda, så och odla, är också borta. Samlingarna vid fikapauser där barn ingick kring arbetande vuxna borta och …

Tillhörigheten i språk av livsviktigt. Att känna sig hemma i sitt språk avgjort viktig för identiteten och för livsplatsen framöver. Vi kommer inte långt med slagord, svordomar och enstaviga svar – vi behöver massor av ord, begrepp för att förklara oss.

Skolan har en så viktig roll i detta språkutvecklande, språkutvidgande, språkinkluderande arbete. Jag är allvarligt rädd för den språkbrist som barn kan befinna sig i och den karga miljö de växer upp i. Vi som kan läsa, skriva och verka för språket måste anta ett mycket mer generöst grepp om våra kunskaper och generöst dela med oss av vår förmåga.

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Språket! Det är allvar, det är allvar nu!

LEKTIONSIDÈ – Hjälp en professor och en robot!


Ur boken ”Hitta din väg” Helena E. Källgren, 2012 läser jag om hur Danica Kragic pluggade och var ensam och kom att bli en av Sveriges skickligaste robotforskare, och är professor i robotteknik. Och när jag läser meningen som just nu utmanar henne:

”Att lära roboten att steka pannkakor. Det är väldigt svårt.”

Och jag tänker på en lektion. Vad skulle vi behöva lära roboten, vilka är momenten då du steker en pannkaka. Det skulle jag göra lektion av. Och sända 100 förslag till professorn. Uppgiften är mycket konkret. Rörelser måste identifieras.

Då det gäller kursplanerna möter vi flera ämnen: svenska, idrott och rörelse, teknik, säkert matematik och så själva orden kreativitet och fantasi. Etik och ansvar måste också diskuteras.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för LEKTIONSIDÈ – Hjälp en professor och en robot!

”Hitta din väg” och vika hållplatser i en bok

Jag läser ”Hitta din väg” av Helena E. Källgren. Tio personer berättar om hur de fann sin väg. Jag tänker om det jag läser.

Då jag läser är jag på väg. Tar tåg och buss och reser i litteraturen jag har i knäet. Viker hållplatser i boken. Någon skulle kalla det hundöron. Jag är resande så det får bli hållplatser. Jag stannar upp vid ord och meningar:

”Normalskadad”

är ett begrepp för att benämna alla som inte har något riktigt handikapp, berättarKrister i boken. Krister har diagnoserna lindrig utvecklingsstörning och Aspergers syndrom. Själv har han svårt att förstå att diagnoserna ska ha så stor betydelse. Men staten och kommunen tycker det är viktigt.

Caroline af Ugglas säger något om mål som jag fastnar för. Skolan är mål- och resultatstyrd: ”Alla kan hamna i närheten av sitt mål. Om de bara går åt det hållet. Det man ju bara på en simpel promenad. Om man har bestämt sig för att gå till exempelvis Konsum, så kommer man ju till Konsum förr eller senare.

Boken jag har läst och omtyckt är HITTA DIN VÄG, Helena E. Källgren, LL-förlaget, 2012. Och ja, boken var lättläst men innehållet idésprängande.

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för ”Hitta din väg” och vika hållplatser i en bok

LEKTIONSFÖRSLAG: Regn och att skriva en regndikt

Regn.

REGN

En droppe regn i vattenpölen.

Två droppar regn i mitt hår.

Tre droppar regn på trädets löv.

Fyra droppar regn på en utomhusstol.

Fem droppar regn på en liten farbror utan paraply.

Sex droppar regn på en hungrig stadsduva.

Sju droppar regn på en uteliggares sängplats.

Åtta droppar regn mot vindrutan innan de sveps bort med en vindrutetorkare.

Nio droppar regn samlas i min handflata.

Tio droppar regn och jag är genomsur i våta kläder.

Regn!

LEKTIONSIDE:

Läs denna dikt eller skriv en tillsammans med eleverna. De har lätt för att placera dropparna någonstans: ”Två droppar regn på en fotbollsplan.” Läs d3en dikt ni skapar och låt sedan eleverna skriva sina egna. Ni kan när ni läser dem låta fingrarna ackompanjera regnljudet så att regndikterna får en högläsning med ljud till. Glöm inte att gemensamt läsa dikterna. Glöm inte det. Dikt i klassrummet och elevernas egna dikter måste få mängder av mottagare. Så blir elevers eget skrivande en delad text.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | 1 kommentar

Fotografier: Ögonkontakt

Publicerat i Fotograferingen | Kommentarer inaktiverade för Fotografier: Ögonkontakt

Grammatik ur skönlitteraturen – presens, imperfektum och pluskvamperfektum

Grammatik kan få en vidgad förklaring via skönlitteraturen. Jag samlar på författares förklaringar till grammatiken. Här är det Kerstin Ekman som skriver:

”Presens var en tempusform som hon ogillade. Förbjöd den faktiskt. Hon sa det var ångestens tempus. Fast där tycker jag hon tog i. man ska för övrigt inte slarva med ett ord som ångest och det sa jag åt henne.

Nåja ängslan då, sa hon, för ångest är väl dom där darriga morgontimmarna innan recensionerna har blivit lästa.

Ånej, det är bara ängslan. Du om någon borde veta vad ångest är.

Men presens är omöjligt i översättningar sa hon. Särskilt på engelska. I anglosaxiska språkområden skyggar dom för det.

Skyggar för närvaron alltså. För presens är ingenting annat än närvaro. Det var imperfektum Lillemor ville ha, antagligen för att man då har lämnat saker och ting bakom sig och behärskar den i en berättarform fast som gjutjärn.

Ännu värre  vore förstår plskvamperfektum, den gubbiga tempusformen gör man klokast i att lämna ifred. I den blir det förflutna ytterligare skjutet bakåt, det är som att stolpa omkring i myckt avlägsna minnen som blivit färglösa som gamla diapositiv.

Om presens är ångest så får hon den av mig. Imperfektum blir mitt för allting tycks ligga bakom min nu. Livet. ”

Kerstin Ekman; Grand final i Skojarbranschen, 2011

Publicerat i Grammatiken | 1 kommentar

Alla barns rätt att få sin utveckling bejakad

Jag läser en artikel. Jag tror på att följa och medverka till skillnader. Det är en daglig aktivitet i klassrummet. Se, bekräfta, närvara, delta, utmana och det gäller alla elever. Det handlar om att visa varje elev att de utvecklar lärande. I relation till deras tidigare arbeten. Jag tror på den möjligheten.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Alla barns rätt att få sin utveckling bejakad