Viktigt råd till alla!

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Viktigt råd till alla!

Lektion Bild – Låt eleverna sin skolvardag

En gång under 2000-talets början hörde jag någon säga att eleverna aldrig får yttra sig om sin skola. Exempelvis ritar barn aldrig sin skolmiljö. Jag tänkte att det ska jag göra med mina elever. Här är en spännande teckning i årskurs tre.

Publicerat i Bildpromenaden, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektion Bild – Låt eleverna sin skolvardag

En lektion i svenska och bild – och att skapa läxa

Jag har bläddrat igenom mina undervisningar sedan jag började som lärare. Denna är från 1997. Här är en lektion, eller flera, som rör Stockholms gator från förr och nu. Eleverna fick i årskurs ett två fotografier att samtala om. Jag gick runt omkring och dokumenterade vad eleverna berättade och skrev sedan ut deras muntliga samtal till skriven text. Bilderna kopierades med text och samtalen fortsatte. Underlagen blev sedan hela klassens läsning. Jag högläste varje text. Eleverna läste sina egna och sina kompisar. Kursplanerna i svenska och bild i aktion. Så här såg det ut:

Lektionerna ska vara mycket muntliga. Eleverna ska få återknyta till sina tankar via de nedskrivna texterna. Det är mycket högläsning. Inte färdiga produkter att sätta upp på väggarna. Det är också helt ok att kopiera allas tankar och ge detta till upplysande läxa hemma.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för En lektion i svenska och bild – och att skapa läxa

Jag intervjuar – här är de på youtube

Publicerat i Intervjuer, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Jag intervjuar – här är de på youtube

En youtube intervju med mig

Publicerat i Intervjuer | Kommentarer inaktiverade för En youtube intervju med mig

Elevtycket – tankar om detta tyck och lite bakgrund om tycken!

Jag får en hel del frågor om elevtycket. Och de rör hur eleverna kan skriva. Jag tänker att alla tyck ska främja skolans utveckling. Det är därför ingen plats för att peka ut lärare eller skriva av sig en besvikelse över att provet var pissdåligt. Lärartycket, rektortycket, föräldratycket och elevtycket ska verka för det inre arbetet i skolan, kring utveckling, vad som kan förbättras, vad som kan belysas, vad som är skola.

En lärare jag talade med berättade att hon skulle introducera elevtycket genom att låta eleverna läsa och diskutera lärartycket. Det är en spännande idé som ger eleverna lite information om hur lärarna ser på sitt yrkesutövande. Därefter skulle eleverna få skriva framåtsyftande tankar om skolan. Det betyder inte att det som är dåligt och behöver förändras inte får komma upp eller finnas med – det är hur vi kan skapa en skola ihop och som kan bli en bra skola som bör vara i fokus.

Vi lärare måste också lära oss att elever har egna föreställningar, förväntningar, tankar och åsikter om sin skola. Elevtycket är en plats för elevernas syn på sin skola.

Jag introducerade #lärartycket för att jag själv kände ett enormt behov av att tala om mitt yrke med egna ord. Det kom snabbt frågor om #rektortyck, därefter kom #elevtycket och nu allra sist #föräldratycket. Samtliga tyck kan bidra till en dialog, kommunikation och verka som mötesplats för skolans inre utveckling. Ser fram emot att läsa skoltyck ur olika perspektiv.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Elevtycket – tankar om detta tyck och lite bakgrund om tycken!

Tankar om hembrevet – vad skriver vi egentligen?

Nästa härliga pedagogiska diskussion rör hembrevet. Detta brev som berättar om skolan, vad som äger rum i klassrummet och tillsammans med eleverna. Hur skriver vi dem?

Jag är rädd för de brev där skolan alldeles för lättvindigt berättar om att det inte fungerar i skolan. I stora svepande meningar berättas om hur och att föräldrar ska tala ordning och reda med sina barn, att det är för stojigt och stimmigt i klassrummet, att närvaron inte fungerar, gymnastikkläderna är inte med, eleverna bråkar i omklädningsrummen (finns inga vuxna där), äter inte maten i matsalen och språket eleverna använder är rent förfärligt. Mobilerna ska lämnas hemma och kepsarna ska av. Basta!

Jag tycker att de flesta innehåll vi sänder iväg handlar om vad vi i skolan ska ansvara för. Det är skolans sak att göra undervisningarna intressanta så att eleverna vill komma dit och vara där. Det är skolans sak att komma tillrätta med ordningen i klassrummen. Om inte, ska vi mötas över samtal med föräldrar så att föräldrarna får chans att förstå hur de kan hjälpa till, inte få information svart på vitt från en frustrerad lärare.

Hembrevet är en slags varudeklaration. Hembrevet ska visa vad som äger rum i skolan, visa vad det är vi arbetar med och att detta sker på ditt barns skola. Att sända iväg en massa oro som inte berör alla barn och alla hem är inte bra. Det väcker frågor om vad som verkligen pågår i skolan? Va, är det så stökigt i era klassrum? Sköter du dig inte?

Fostran flyttar över till hemmet. Vilken kan göra att föräldrar känner misstro mot skolan eller skydd för det egna barnet mobiliseras. Andras barn pekas ut, det egna barnet kan behöva skydda den föräldrakärlek barnet behöver. Föräldrarna i sin tur känner inte igen sitt barn i skolans beskrivning. Det är lätt så att hembrevet blir en kollektiv bestraffning trots att den inte behöver vara det.

Hembrev ska vara konkreta och sakliga. Hembreven ska ta upp arbetet i skolan, lärarens tankar om  hur detta genomförs pedagogiskt och hur klassen relaterar till ämnesområden. Hembreven ska också läsas upp i klassrummet så att eleverna kan delta, tänka, lägga till, dra bort och bidra. Hembrevet kan vara ett brev från klassen och innehållet fokuserat på klassrumsarbetet. Brevet kan gärna innehålla punkter om vad eleverna upplever att de har lärt sig. Ett sådant hembrev riktar fokus mot det som sker i skolan.

Det finns andra sätt att informera om det som äger rum. Eleverna kan ansvara för en daglig blogg som kommunicerar med och till föräldrarna och är öppet för kommentarer. Nätet möjliggör för en öppnare kommunikation vilket jag tycker vi ska utforska och pröva. Hur berättar vi om vårt inre arbete?

Hur kan vi utveckla detta berättande så att det blir riktade mot innehållet?

Hembrev bör inte avkräva föräldrarnas ansvar och agerande. Hembrevet är en informationskälla. Ansvaret om det som sker i skolan är skolans. Och det ska vi visa att vi tar i skolan.

Publicerat i Kommunikationen | 1 kommentar