Barnet och föräldraföljet

Postat den 19/07/2012 av Anne-Marie Körling

Det lilla barnet går gatan fram. Efter en mamma med oro i blick och vakande kroppsrörelser som följer barnets alla rörelser. Bakom barn och moder går en fullastad pappa. Det är saker och ting för en stund på stranden. Plötsligt tar vinden fatt i uppblåsta ringar och båtar och ur tappade påsar rullar bilar, spadar, hinkar och små leksaker ut. En bil stannar till. Leksaker är ömtåliga saker.

Barnet går ovetandes vidare. Mamman går med sitt hjärta i halsgropen. Pappan samlar ihop sakerna och så fortsätter promenaden mot havet.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Barnet som försäljare
  2. Stora glädjen i lilla barnet
  3. Leksaker till övergivarpriser och en mandarin på ett huvud
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Barnet och föräldraföljet

Studenterna på tåget och deras studieval

Postat den 19/07/2012 av Anne-Marie Körling

Det är fyra unga män som kliver in i tågkupén. Vi reser ihop under flera timmar. De är kontaktsökande och vill berätta, prata och inkludera oss. Vi börjar med den engelska och svenska fotbollen. Vi samtalar oss över gränserna. De är engelskmän och färdiga med sina studier. Nu ska de söka vidare till universitet.

– Vad ska ni läsa, frågar jag.

– Filosofi och litteratur, säger den förste.

– Geografi, det är mitt största intresse, vad det ska leda till vet jag inte, berättar den andre.

– Jag ska läsa språk, franska och spanska, säger den tredje.

– Jag ska läsa biologi, säger den fjärde.

Jag log. Jag kan inte förklara varför. Något hoppfullt väcktes inom mig.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tvååringen: Heja tåget!
  2. Hur får man barn att läsa själva?
  3. Tankar på tåget
Publicerat i Eleverna! | Kommentarer inaktiverade för Studenterna på tåget och deras studieval

Nät? Hela staden är fri!

Postat den 19/07/2012 av Anne-Marie Körling

Det är en märklig känsla jag har. Sitter på en träbänk och ser ut över storhavet, ny är jag där jag är. Tänker att jag ska söka upp en plats där jag kan komma åt något nät för att läsa mina mail och skicka en och annan hälsning via nätet och frågar

– Nät? Var kan jag gå ut på nätet?

– Överallt. Du kan gå ut överallt.

Jag är förvånad. Ut på nätet? På fiket ställer den äldre kvinnan fram en kopp svart kaffe. Vi förstår inte varandra men pekaspråket fungerar på plats och i kontakt. Jag minns min konversation om nättillgången:

– Tänk att det är så fritt, säger jag.

– Ja, tänk tvärtom, säger den jag talar med. Tänk om det inte var fritt.

Då ser jag ut mot horisonten. Havet är stort.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Halmstad – utveckling
  2. I en värld för sig … mig … dig
  3. Mina ordspråk är mina egna
Publicerat i Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Nät? Hela staden är fri!

Uppkoppling och avkoppling

Postat den 19/07/2012 av Anne-Marie Körling

Jag finner det avkopplande att vara uppkopplad trots att vi ofta talar om att det är skönt att vara bortkopplad. Nätet fungerar i hela staden. På varje café. Staden är sådan.


Inlägg som berör samma teman:

  1. ”Skönt med skolan, lite ordning i tillvaron”
  2. Tre fotografier och lite text som förklarar dem
  3. Felsök, åtgärdsprogram och alla de andra
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Tilltalande och axelryckningar – något om det språkliga

Postat den 17/07/2012 av Anne-Marie Körling

Man tar min språkförmåga för given. Talar till mig. Jag ser in i ansikten som berättar och förklarar. Jag vill förstå. Jag vill verkligen förstå. Jag anstränger mig för att förstå. Jag förstår inte. Jag ler och höjer mina axlar för att visa att jag inte kan språket. Det är en kroppsgest. Jag blir förstådd. Får en hand på min axel. Axlarna sjunker ned igen. Vi har kontakt trots att vi inte förstår varandra. Jag är helt utanför det språk jag befinner mig i. Och jag känner mig utanför. Min axelryckning är också en slags förtvivlan. Jag har givit upp om ordens gemenskap.

Då får jag en hand på min axel. Kontakten är inte avbruten. Gesterna tar vid. Kommunikationen återupptagen. Så tänker jag att vi ska göra i skolan. Alltid se till att mötesplatsen och kontakten hålls vid liv där viljan att förstå och viljan att låta förstå ska leta sig fram till olika hur.

 

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Liten tant ber om plats
  2. Våra språkliga läromästare och något om avståndsspråket
  3. Nätetiketterna – etiketterna på nätet och hur är jag där – något om källförälskelse
Publicerat i Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Tilltalande och axelryckningar – något om det språkliga

Min resa

Postat den 17/07/2012 av Anne-Marie Körling

Mina bokhyllor – mina äventyr!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Min kamera och min gamla utnötta kamera
  2. Lektionsidé – krävs ett skolbibliotek och mängder av böcker
  3. Böckerna!
Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Min resa

Barnets kontakt och speglandet som uppstår

Postat den 17/07/2012 av Anne-Marie Körling

Barnet och jag har kontakt. Vi tittar på varandra. Jag blinkar med tydliga rörelser. Barnet tittar på mig. Blinkar efter en stund med samma rörelser. Jag blinkar igen. Denna gång gör jag tre medvetna blinkningar. Barnet tittar länge på mig. Blinkar efter en stund med tre långa blinkningar. Vi tittar på varandra. Länge. Jag blinkar olika blinkningar. Barnet blinkar exakt lika många som jag gör.

Dessa spegelneuroner, säger någon. Barnet speglar det du gör.

Oavsett vad det är barnet gör och hur barnet härmar så är det i relationen och kontakten detta samspel och speglande uppkommer och uppstår. Det barn jag har blinkkontakt med är knappa året gammal. Vad speglar barn i skolan? Vad av lärande aktiviteter hos oss lärare kan barnet spegla? Hur skapas den viktiga kontakt som möjliggör lärandet i skolan?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Samtalet
  2. Framtidstanke: Hur ser läraryrket ut om tre år?
  3. Barnet på utställningen och jag som en del av konsten i den
Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Barnets kontakt och speglandet som uppstår