Anne-Marie Körling

När vi antar ett källkritiskt förhållningssätt betyder det att:

• Vi talar om källan. Det betyder att vi talar om författare och illustratörer. Vi talar om dem som skrivit, ritat och gör det naturligt i samtliga tillfällen. Detta betyder att vi relaterar medvetet till den avsändare som står. Vi förstår källan genom de som sänder till oss.

• Vi relaterar också till eleverna som avsändare och källa. Detta betyder att källan är eleven vilket gör att alstren som eleverna ger och producerar ska behandlas som källmaterial. Vi förstår källan i oss själva och därmed i andra.

• Vi blir källkritiskt intresserade genom att ställa frågor om källan, ifrågasätta den, undersöka den och lyfta fram det källkritiska perspektivet i undervisning.

• Gilla avsändaren – undersök hur långt tillbaka sedan författaren verkade och i vilken tid som var resonansbotten, genom vem och vad.

• Gilla avsändarens relationer. Vem talade Strindberg med? Vilka svar gav Lev Vygotskij till Jean Piaget? Vi kan spana efter författares relationer. Därmed verka textrörliga. Vi kan undersöka hur Astrid Lindgrens Pippi Långstrump fick uttryckas i ett annat media och genom en filmares syn. Allt detta är källkritik.

• Om vi förhåller oss källkritiska betyder det att vi inget tar för givet, vi undersöker och blir detektiver i texter, bilder, illustrationer, filmer. Ett fantastiskt roligt arbete.

• Förälska dig en aning i källan och nya möjligheter till undervisning utvecklas.

• Och utmana och utveckla elevernas naturliga förhållningssätt och frågor – Hur vet du det? Vem har sagt det? I vilken bok står det? Hur kan man veta att det är sant? Varför säger man så? När sa dom så? Varför gjorde man på det viset?

Ha det roligt, roligt, spännande och lärande där ni är. Skolan är generös. Låt oss lägga till och visa att det kan vara så.