Då skolstartar Sverige igen. Det är något speciellt med skolstartar. Elever väcks upp ur ledighetssömnen. En annan aktivitet äger rum därhemma. Upp-och-hoppa. Skolan börjar.
En del börjar som lärare för första gången denna termin. En del elever får gå sin sista termin i grundskolan. Det är något med skolstartar. De berör hela Sverige.
Jo då, lärare har halvledig söndag. Alltid. Kanske man arbetar en stund på morgonen. Eller en stund på eftermiddagen. Kanske syns det inte utan äger rum i lärarens tankar. Så det kan vara en praktisk förberedelse och en mental. Båda tar tid. Den ena syns.
Jag betraktar skridskoåkarna. Och de blivande. Det ramlas. Benen far isär. Ett skridskoskär och sedan fall. Både bakåt och framåt. Och så de där händerna som lyfter upp, ställer på medarna, håller en hand och säger att det är ok, man ramlar ibland, men man ger sig på det igen. Ja, nu sägs det inte, utan mer visas. Den vuxne åker på, med handen i den lärandes hand, ibland lyfter någon upp i famnen och tröstar och så ned på isen igen. Jag ser det mödosamma. Jag ser hur det ramlas. Jag ser hur det inte tar slut. Jag ser plötsligt två skär utan fall. Jag ser hela tiden den vuxne som fortsätter att åka, som visar på att det går, som finns precis när det är som motigast. Men inte för att hjälpa ifrån utan för att hjälpa till. Det är mödosamt att lära. Inget man ger upp om. Det är den vuxne som visar med sitt mod. Tålamod.
L J U D L Ö S T
En källklar höstlig droppe
skyndar längs den svarta grenen
sväller blänker darrar
vill säga något som dina ögon
när de fylls av tårar.
Droppen blir för stor
och faller ner
utan ord
utan tecken
Det har blivit mindre
det som jag vet idag.
Tomas Tranströmer
Jag hade med mig en ordentlig bunt elevtexter och brev till Tomas och Monica Tranströmer. Jag hade fått dem av en lärare som undervisat om Tomas Tranströmers dikt. ”Dina Mätafårer är jättehäftiga” skrev en elev i årskurs tre till nobelpristagaren. Då jag lämnade över dem kände jag också en sådan yrkesstolthet och glädje över det som skolan gör och förmår. Det är viktiga saker som äger rum i skolan.
Jag såg när Tomas Tranströmer med noggrannhet läste elevernas ord och texter. Hur han tittade på teckningarna och flera gånger mötte jag hans blick. Den var varm, fundersam och mycket förvånad. Jag frågade om elevernas ord och dikter förvånade och Tomas Tranströmer svarade ja. Det är en vacker förvåning tänker jag. Den som lärare ofta kan känna. Den att eleverna har fått möta något i undervisningen som de sedan erövrar och gör eget av. Att deras röster blir så starka, så egna och så självklara. Den förvåning som handlar om att bli mycket, mycket berörd.
Tack till Karin Nygårds, hennes elever i årskurs tre och alla ni andra som vågar, vill, kan och prövar dikten i verkligheten. Skolan är generös. Skolan har också fler ansikten än de få som syns i det offentliga skriverierna.
Barn kan aldrig bli projekt. Barn är aldrig objekt. Barn är subjekt. Har egna tankar, funderingar, viljor, känner och upplever. Barn relaterar. Alltid. Vi kan heller inte göra lyckan till objekt. Men närvaron och relationen kan vi alltid ansvara för.
Kliv ned från vuxenhöjden, böj på knäna, titta gemensamt på det som ligger framför er, sätt ord på saker och ting, titta in i varandras ögon och försök vara precis där. Låt inget annat brus få störa eller knacka på. Tomas Tranströmers ord är svåra – Uppdrag. Att vara där man är.
Kanelbullens dag finns. Och den kan vi fira på ett lekfullt sätt i lärarrummet. Ibland står det en hel hoper kanelbullar i lärarrummet och vips är det ett faktum. Vi har antagit något som givits oss. En dag för kanelbullen.
Tänk om vi ibland införde ämnesspecifika dagar i skolan – Kemins dag, matematikens dag, svenskämnets dag, textilämnets dag osv. Och gjorde stor sak av innehållet. Mer än vanligt vill säga. Fokuserat.
Tänk om vi i skolmatsalen beskrev maten utifrån ett matematiskt perspektiv – mat-e-mat-iskt! Idag serveras 350 kg potatis, 5 kg smör, 50 liter mjölk, 46 kilo falukorv, 40 kilo morötter. När du äter äter du 150 gram potatis, 160 gram falukorv och så vidare. Vi kan dela in matborden som delar ur en enhet. Låt säga att vi har 40 bord, ett bord är 1/40. Men ett bord betyder också platser. Om jag upptar en plats vid ett bord om 8 platser slår jag mig ned på 1/8. Hur många konstellationer hinner jag uppleva kring bordet under min matrast?
Under den engelska temadagen talar alla engelska … allt annonseras ut på engelska … upprop, inrigningar och sagoberättelser. Bibliotekarien kan tilltalas på engelska och … skolsköterskan likaså. Då är matematiklektionerna på engelska vilket jag tycker de skulle vara lite då och då. För att matematiken också är ett kommunikationsämne.
