Anne-Marie Körling

Jag gjorde en flera lektioner i närtrafikfrågor med mina första elever. Den blev både bra och intressant. Vi reste i kollektivtrafiken med andra ögon. Såg konsten där vi fann den, pratade med SL kontrollanter och fick förmånen att pröva att sitta i hytten och stämpla biljetter. Vi talade också med tanter och farbröder, föräldrar och barn som reste runt i det åksystem vi undersökte. På en station fick vi se en liten igelkott. Den väckte mängder av tankar. Den irrade omkring och var igelkottsfundersamt. Vi undrade om den bodde på stationen. Det gjorde den inte. Den bodde utanför och det var ett stort tjohej att lyfta iväg  den dit den hörde hemma. I stort sett hände mängder av saker. Vi övade oss också att vara en klass som tog hänsyn till medresenärer och eleverna fick olika förhållningssätt att testa sig fram med. Dessa utvärderades. Vad händer med människor om man … osv.

Innan jag började med det här så fick alla se en karta över tunnelbanesystemet. Jag hade ju bara en overhead som jag kunde visa den på men allt som förstorar stöttar det gemensamma. Och kartan är spännande. Eleverna fick närma sig den på det sätt de själva ville. En del åkte mer bil än tunnelbana. En del hade aldrig åkt ensamma, en del hade det som vardaglig aktivitet för att ta sig till skolan. Vad kostade resorna, hur långt kom man och varför var det reszoner.

Sedan skrev vi om: Våra favoritstationer – Stationer där vi varit med om något – Stationer vi tyckte namnen var roliga på – Stationer vi fick fantasier om – Stationer som gränsade fem innan och fem efter den station vi oftast stannade vid. Själv kunde jag berätta om mängder av stationer som jag upplevt något på, blivit rädd på, mött någon jag längtat efter, kommit bort på och givetvis min första egna resa med tunnelbanan och den gången jag åt upp biljetten i rena förskräckelsen. Så leta redan på något elevnära, den lokaltrafik vi har och som betyder rörelse för oss alla.

Denna uppgift tangerar såväl historia, ekonomi och miljö. Den innehåller skrivande ur kursplanerna för svenska, samt geografi och matematik. Ja, också bild och konst. Jag gillar när det är cross-curriculum. Det är jag som kan följa vilka kursplaner jag stöttar mina lektioner genom och det eleverna sedan möter. Och det visar jag dem i efterhand.

De här kursplanerna skulle vi idag stöta på:

BILD – Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. 1-3. Dokumenterära bilder från hemorten, 4-6, Reklam och nyhetsbilder och hur de är utformade och förmedlar budskap, 4-6

ENGELSKA – hur mycket engelska ser vi, hör vi och får vi själva tala när vi är ute i samhället. Olika uppdrag kan ges eleverna att hitta engelskan i deras nära vardag. Kursplanerna i engelska innehåller; Ord och fraser i närmiljön, till exempel skyltar, i reklam och andra enkla texter 1-3, Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar 4-6, Olika former av samtal, dialoger och intervjuer, 4-6,

MATEMATIK: att ge sig ut i verkligheten, med en karta handlar om rumsuppfattning och relationer. Hur långt är vårt kommunikationsnät, hur kan vi mäta det genom att resa, teknik och tekniska hjälpmedel, vem kan vi fråga. Hur ser ekonomin ut? Vad kostar en resa? Hur resa ekonomiskt, den billigaste resan, den dyraste? Varför behöver man ta ställning till kostnader? Varför är det så mycket reklam på tunnelbanestationer och i vagnar? Kursplanerna säger att undervisningen ska innehålla möjligheter att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera strategier. Ta bara detta med tiden för ankomst, man räknar ned tiden men hur synkar man tågnätet så att alla tåg kommer när de ska och inte samtidigt? Finns massor att problematisera och ha roligt kring. Geometri hör definitivt hemma i tunnelbanan.

PS: Måste ta tunnelbanan alldeles strax, ska in till en favoritstation, jag återkommer med kopplingar till kursplan och läroplan. Under dagen vill säga.