Det mesta av det vi gör kallar vi vardag. Vi lagar mat, tvättar, städar, läser tidning och dricker kaffe. Ibland summerar vi det vi gör. Då låter det kanske så här. Idag har jag bara lagat mat, städat, tvättar och läst tidningen. Vi lägger till ordet bara. Och därmed har vi skapat den där bristen som gör att det vi gjort inte längre känns så värdefullt.

Ibland summerar vi år som gått. Vi ser tillbaka. Inför nya år sätter vi fötterna i marken och säger att nu ska det bli ändring. Nu ska vi minsann bli bättre på det och det och det. Målen vi ger oss själva är något vi hämtar upp från vårt dagliga liv och som på något sätt fattas oss. Eller från något vi ser andra göra men som vi inte själva kommer till skott med. Vi summerar. Att se tillbaka och söka hitta vad som ägt rum kan göra att vi kan ta något slags steg i ny riktning. Hur det steget ser ut är olika för oss. Kanske vi inte tar något nytt steg alls utan nöjer oss med att det som ägt rum är tillräckligt gott och jag nöjer mig med det.

Jag summerade förra året. Jag lovar mig ingenting för detta år. Det finns ingen lista i någon låda där jag lovar mig själv att ALDRIG mer äta godis och att jag ska springa runt i skogen MINST två gånger i veckan. Mitt nya år handlar mer om att jag ska välja bort och jag ska lägga till. Och den tanken smög sig in redan under augusti månad 2014.