Bokminnen från förra århundrandets mitt!

Postat den 16/04/2012 av Anne-Marie Körling

Jag minns mina barndoms böcker. Jag minns hur mycket jag tyckte om Tove Janssons ”Vad tror du hände sen?”, ”Vem kan trösta Knyttet” och jag minns hur mycket jag tyckte om att läsa om hur alla fick hundar och det var Astrid Lindgren som gjorde så att barn fick dem. I ”Alla vi barn i Bullerbyn” och i ”Karlsson på Taket”.

Jag minns sidorna med illustrationer ur Pippi Långstrump, hur jag tittade på dem och ville rita av. Jag minns hur jag som barn stod i en liten kö på Nordiska Kompaniet i Farsta och väntade på att Astrid Lindgren skulle signera ett exemplar av Pippi Långstrump. Jag minns …

Och jag tänker att litteraturen är lika ny idag. För den som inte läst böcker från mitten av det förra århundrandet så vill jag säga att de är lika nya för barn idag. Det är bara vi stora och vuxna som tror att de är bekanta. De är de inte.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Om Pippi Långstrump skulle vara lärare …
  2. Pippi Långstrump och lappen läraren kom med
  3. Pippi Långstrump? Vem läser Pippi Långstrump?
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Bokminnen från förra århundrandets mitt!

Under den tunna hinnan snö syns något annat

Postat den 15/04/2012 av Anne-Marie Körling


Inlägg som berör samma teman:

  1. Den tunna hinnan
  2. Den sköra hinnan
  3. Den sköra hinnan mellan profession och person
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Under den tunna hinnan snö syns något annat

Sprider ord och skoltankar vidare

Postat den 15/04/2012 av Anne-Marie Körling


Inlägg som berör samma teman:

  1. Sittskada och skoltankar
  2. Många skoltankar i mitt huvud
  3. Ledarskap! Från klassrummet och så vidare…
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Sprider ord och skoltankar vidare

Till er!

Postat den 15/04/2012 av Anne-Marie Körling


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bedömningar! En fråga till er?
  2. Från min sida till er alla
  3. Farlig midsommarhälsning till er alla, nr 1
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

”Ha med sig i bagaget”

Postat den 15/04/2012 av Anne-Marie Körling

Ha med sig i bagaget säger vi lite då och då. Det är att låsa fast någon i sin egen historia. Vilar en värdering i uttrycket. Ett problem som inte går att lösa för att det är fastlåst i dåtiden. Vi säger att elever har bagage med sig. Och då menar vi att det kanske är tyngda av det och att vi måste förstå denna tyngd. Inte vad vi här och nu kan göra med bagaget!

Tänk om vi istället kunde tänka – här ska vi packa ned något i en framtida väska, ett framtida bagage. Tänk om vi kunde tänka att vi själva och tillsammans packar en hel koffert med saker vi har ihop, denna klass, denna stund, denna lektion. Tänk om vi inte alls tänker på bagage varken för framtiden eller dåtiden. Tänk om vi tänker att här ska vi dela erfarenheter kring ett undervisningsobjekt. Det du kan är värdefullt här och nu. Så vad har du i ditt bagage som du kan dela med dig? Upphäv den bundna historien med lite frisk nyfikenhet.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Skapa intervjufrågor med sig själv
  2. Körlings ord om diagnos
  3. Lektionen: En sida med … och ha det så språkrikt där ni är
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för ”Ha med sig i bagaget”

Stockholmspromenad – ett fotografi i all enkelhet

Postat den 14/04/2012 av Anne-Marie Körling


Inlägg som berör samma teman:

  1. Broschen – ett fotografi
  2. Sommarpromenad – ett fotografi
  3. Att bygga lärandet och med enkelhet rasera detsamma
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Stockholmspromenad – ett fotografi i all enkelhet

Lördagen och snöfallet

Postat den 14/04/2012 av Anne-Marie Körling

Jag toppar kaffet, det svarta, med en hoper isdroppar från himlen. Snön är oförsonligt där utanför men lyser vit. Det blir bomullstyst och jag går med nakna fötter på mitt inomhusgolv. Vädret bryr sig inte om vilken månadsnamn vi märkt ut. De späda blommorna i krukorna som optimistiskt planterats ut sträcker sin gulhet över alltsammans som om de ville säga – Vi ger fasiken inte upp!

Jag tar en klunk kaffe och tänker att de är starka och lurar oss med att se späda ut.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lång … sam … het
  2. Lördagen breder ut sig som katten mot solen
  3. Lördagen och jag
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Lördagen och snöfallet