Tänk om varje lärare en dag bar omkring på ett favoritord. In i skolan. Idag gillar jag ordet ”rubank”. Tänk om varje skolpersonal dagligen hade ett ord med sig till eleverna. I en skola där man är 100 personer betyder det 100 textrörliga ord och 100 relationer till ord och ordets bärare – på en endaste dag. På fem dagar är det 500 ord medvetet utvalda av skolpersonalen. Rektorn kanske tog orden: sockerbit, textremsa, hunddagis, vaniljstång och skollag.
Tänk om vi tog uppdraget att ordberika elevernas världar. Ordet är i sig starkt, knutet till en person är det ännu starkare.
– Min lärare är jättetokig – hon gillar ordet rubank.
Jag vet att Vygotskij ler då jag föreslår det här. Språket ska finnas i rummet. Orden är våra möjligheter. Orden ska inte finnas dolda i ordförråden utan finnas att hämta ut ur dem. Jag tror på orden i det fria!
Jag tror också på det lite gråa ordet ”gråsugga”. I Hallsberg har alla fått höra vad ett sådant litet ord kan ställa till för kreativt.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Åh, vilken härlig idé! Jag har för tillfället fastnat för det norska ”olabukse” som betyder jeans.
Minns med glädje min fransklärare på högstadiet som sa att hon älskade ordet pamplemousse. Det är 25 år sen o jag ser henne säga det. Mycket annat har jag glömt men jag minns fortf betydelsen av just det ordet. Det såg gott ut när hon sa det.