ALTERNATIV 1
– Jag förstår inte, säger eleven.
– Vad är det du inte förstår, säger läraren.
Eleven kommer med en öppen frågeställning, och läraren ”tvingar” eleven att själv förklara vad eleven inte förstår. Denna fråga sluter själva förutsättningen att komma åt elevens förklaringar. Det blir ett slutet förhållningssätt och kan i sämsta fall göra att eleven inte får formulera sig fritt kring sin faktiska förståelse.
ALTERNATIV 2
– Jag förstår inte, säger eleven.
– Jag som har förklarat flera gånger för dig, säger läraren.
Eleven kommer med sin fråga och läraren har givit upp. Eleven blir värderad och avvisad. Detta kan göra att eleven blir rädd för att fråga och visa sin okunskap. Det gör också att eleven känner sig dum. Läraren kan berätta för eleven att läraren inte vet hur att förklara ytterligare och behöver betänketid.
ALTERNATIV 3
– Jag förstår inte, säger eleven.
– Så spännande! Berätta, säger läraren.
Eleven kommer med sin fråga. Och blir mottagen. Läraren öppnar upp för elevens funderingar, förklaringar, argumentation och generaliseringar. Eleven får berätta utan att läraren värderar eller snävar in och kräver en förklaring vad eleven inte förstår. Eleven får berätta vad eleven förstår. Genom att göra och skapa dialog så skapas också en möjlighet för eleven att lägga orden utanför sig själv och synliggöra eller till och med skapa tankar om det eleven frågar. Läraren får förståelse för hur eleven tänker och kan genom ytterligare frågor göra att eleven själv kommer fram till lösningen av sitt problem.
ALTERNATIV 4
– Jag förstår inte, säger eleven.
– Åh, låt oss diskutera. Vill du ha med dig några andra i diskussionen? frågar läraren.
Elevens fråga blir nu så öppen att den blir ett underlag för något gemensamt. Detta visar hur läraren uppmanar frågorna och gör dem till något gemensamt att diskutera. Eleverna lär sig då att läraren gärna ser att eleverna diskuterar mellan sig och för upp frågeställningar till något gemensamt.
Anne-Marie
