Min måndag är i dag

Då jag var barn var söndagen en vilodag. Affärerna var stängda. Ja, de slöt sina handelsplatser redan klockan ett på lördagen och stod man då utan falukorv eller salt, nya strumpor eller paraply, fick man lida nöd till måndagmorgon då handelsdörrarna slog upp och den ringlande kön av konsumenter kunde springa in för att få sitt. Söndagarna kunde vara stillsamma promenader, långtråkiga pusselläggardagar, fönstershoppande och fantiserande om vad att köpa men också finklädersdagar. Jag hade lackskor på mig inför den traditionella söndagsmiddagen hos mina morföräldrar. Och allt var tradition. Och allt var söndag.

Jag arbetar idag. Min söndag är min måndag. Min måndag är idag.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Min måndag är i dag

Avreseplatser

Det är så ödsligt där jag är. Flygplatser ska vara befolkade. Här stänger man ned. Det är stängningsdags. Kaffemaskiner putsas upp för morgondagens resenärer. Jag vill ha en kopp kaffe men servitören vänder inte på sig. På disken vilar en lapp. Det stängda är väldigt stängt och språket begriper jag trots att jag inte kan uttala det.

Några barn rusar fram och tillbaka på den landningsbana som vägen till avgångarna visar upp. De springer i glädje fort, fort som kunde de lyfta. De skrattar. Deras skratt befolkar platsen. Jag äter en chokladbit. Den smälter i munnen. I övrigt är det ödsligt. Kvällsstängt. Jag föreställer mig hur flygplanen drar in vingarna för natten och vilar sina flygplanshuvuden mot de utrullade passagerartrapporna. Jag ser ut i mörkret. Vill skaka i stjärnorna och begära mer ljus. Blinka lite där ni är önskar jag säga.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Avreseplatser

Lidingö måndag

Jag sitter i en hotellfoajé och vänder och vrider på den föreläsning jag ska ge er. Det är ömsom självklarheter, ömsom utmaningar i hur att tänka. Vi syns på måndag. Jag lovar göra mitt bästa. Jag ska föreläsa om de fyra perspektiven i läroplanen. Jag saknar det femte. Det metakognitiva.

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Lidingö måndag

Tack Norge!

Ni som under två dagar utmanat mina föreläsningar och modellande undervisningar. Tack för ett fantastiskt tal. Tack för den värmen med vilken ni omslöt mig.

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Tack Norge!

Heja alla grannvänner!

Nu möts vi igen. Två dagar med gränsöverskridande undervisning. Rektors rubrik. Jag boardar snart planet. Jag tänker att jag är på väg. Över en gräns. Hej HOPP!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Heja alla grannvänner!

Resan

Den tidiga resan till Arlanda. Taxichauffören vänlig. Jag lyssnar alltid till taxichaufförers berättelser. Jag hör livsberättelser. Det är text som pågår mellan oss där vi färdas mot ljuset som öppnar sig längs vägen. Jag hör om ett avlägset land. Jag hör om tillflykt till Sverige. Jag hör om öden jag aldrig kan fullt ut förstå. Då jag slutligen står där jag ska, vid dörrarna till flygplansavfärden är taxichauffören så glad. Han önskar mig en vacker resa. Kramar om mig. Vinkar av.

Så lyssnar jag. Så berättar han. Jag är text. Han är text.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Resan

Bruno K. Öijer – En blå strimma och späda blåsippors kraft – också för lärare

Jag tänker elever.  Jag tänker skolpolitik. Jag tänker lärande kraft. Jag tänker på styrkan i barn som växer och att styrkan blir inom dem och att den gör skillnad.

Jag såg Bruno K. Öijer läsa den här. Jag har nog aldrig varit så tyst. Jag andades inte. Jag såg en blå strimma. Jag såg den.

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Bruno K. Öijer – En blå strimma och späda blåsippors kraft – också för lärare