Anne-Marie Körling

Glosor att lära sig? Ja, vi måste hela tiden utöka vårt ordförråd, i svenska språket och i andra språk. Oftast sker det omedvetet. Men i skolan ska det ske medvetet, och så tänker jag att det också ska göra men inte i dåtidens form av läxor, dvs glosförhör. Glosförhör är för övrigt ett ord i skolan. Vi borde peta i ordet, nysta upp de pedagogiska tankarna som ligger bakom, utveckla en ny relation till glosorna och undervisningen.

Glosorna är utvalda. Det betyder att elevernas samverkan och medverkan uteblir. Det sker ingen påverkan på urvalet. Om vi har en engelska bok så kommer glosorna i tryckt form i bokens slut. Där står glosorna och de avgör vad eleverna ska kunna.

Jag gjorde annorlunda. Jag bad mina elever titta på den engelska texten, läsa den ur ett annat perspektiv än att bara lära sig orden. Jag bad dem ta reda på vad författaren ville med sin text, vad budskapet var och vad läsningen lärde eleverna. Det blev en helt annan ingång. Engelskan blev ett kommunikationsspråk, inte ett glosspråk. Därefter fick mina elever titta på vilka ord de kunde och vilka ord de behövde lära sig. De ord de behövde lära sig hade olika innehåll:

• Lära sig uttala
• Lära sig innebörd
• Lära sig stava
• Lära sig att använda i andra sammanhang

Eleverna fick i första hand se till innehållet och i andra hand se till glosorna. Jag ville också att mina elever förstod de olika lärmöjligheterna med orden, att de skulle kunna omsätta dem i andra meningar och att kunna uttala dem.

Det här ledde till att eleverna först utvecklade sin förståelse för innehållet. Sedan lärde de sig att det var mycket viktigt att uttala ord korrekt, att härma och lyssna för att skapa ett engelskt uttal. Elevernas medverkan blev också stor. De kom att kunna påverka sitt eget lärande och lyfta fram de glosor de själva ansåg att de behövde (detta kräver att vi lärare tilltror lärandet värde och litar på att eleverna också gör det). Läroplanen säger att eleverna ska lära sig om demokrati också få uppleva att de kan påverka och medverka i det som pågår i klassrummet. Att förhålla sig till glosor kan handla om det. Bara eleven vet vad eleven redan kan och vad eleven redan förstår av engelska. Jag utmanar med svårare texter, större textomfång med innehåll som ska diskuteras. Engelskan blir därmed ett kommunikationsämne och så vill jag att det ska vara. Skolengelskan måste närma sig engelskan utanför skolan.