Gör varandra glada idag! Det går alldeles utmärkt med ett leende! Det kan börja där! Allt gör skillnad! Allt.
Anne-Marie
Igår och i förrgår strosade jag omkring i Stockholmsyran Love Stockholm. Den illustrerade Kärleken syns överallt. NK har en skyltning som börjar i kökets stora förberedelser och berättar om en överdådig resa fram till altaret, allt illustrerat genom ett gigantiskt dukat bord som slutligen blir en slöja hos bruden. IKEA har en fantastisk utställning i ett skapat Haga Slott och har verkligen lekt med allt det som går att leka med. De rojal blue Billy bokhyllorna klär väggarna från golv till tak och tårtbakelserna går på löpande band. Det är roligt, roligt. På vattnet har man lagt ut en träbro som gör att man kan se Stockholm från en ny sida. Men jag ser många ensamma och kanske lyser ensamheten en aning starkare mot denna fond. Någon bär en t-shirt med texten – Love is a battlefield – och kärlekens sanningar och utmaningar syns gestaltade lite överallt också hos det lilla barn som gråter förtvivlat och skriker – Jag vill ha glass! Jag VIIIILLLLLLLLLLLLLLLLL! Dummmmmaaaaa dummmmmma deeeeeeeeej!
Anne-Marie
Nu är fyraåringar ute på nätet! Och spelar spel på Bolibompa. Goda pedagoger är där och lotsar, utmanar och deltar. Jag studerade fotografierna i reportaget – det är just att barn samlas kring något och gör tillsammans som är intressant. Att de också lär sig en hel massa är just det som händer. Det är sociala saker det handlar om att vara på nätet. Det handlar också om aktivitet.
Anne-Marie
Detta är äggen – men var är alla hönorna som undrar vem som kom först ? Här är det helt klart att äggen är först, men egentligen avslöjar ju inte äggen om hönorna redan lämnat alltsammans bakom sig och fnissande viskat – Nu får människorna undra, var kommer de här äggen ifrån?
Anne-Marie
Jag har ingen aning, men det är ett självporträtt.
Anne-Marie
Jag väljer en undervisande text. Jag prövar en text ur en bok, en tidning, ett uppslagsverk och så gör jag så här:
Jag väljer ut ett stycke. Nu har jag blivit så kunnig i detta arbetssätt så jag gör detta med enkelhet. Men då jag började fick jag arbeta länge och mycket. Det jag vill säga är att – jag gör saker enkelt för mig numera, då jag började så var det svårt. Allt är svårt i början, tar tid, men med tiden så blir detta arbetssätt automatiserat, dvs jag gör det utan att tänka. Men om själva innehållet tänker jag oändligt mycket och ser till att markera mina egna genuina funderingar för att skapa autentiska frågeställningar. Då jag sedan projicerar texten för mina elever, antingen i böckerna eller i en overhead så är det just processerna vi ska diskutera:
Jag konstruerar så många frågor som jag någonsin kan.
Detta är min förberedelse. Jag är alltså medveten om hur eleverna ska få möta texten. Eleverna ser inte mina anteckningar. De får mina frågor. Och jag är en stor frågeställare. Det är i frågorna lärandet utvecklas. Under mina arbeten brukar jag notera de spontana frågor eleverna ställer. Det betyder att jag får tillgång till elevernas förståelse, deras liknelser, deras världar. Dessa frågor är oerhört viktiga. Med dem samspelar jag, elever och innehållet.
Vad jag också gör är att identifierar ”cross-the-curriculum” – dvs – vilka ämnen jag tangerar och hur jag kan använda mig av samspelet mellan fler ämnen. Den ovanstående texten om läppstift hamnar mycket i kemin. Alltså bara fundera över ” samma färg på läppstift som i nagellack”. Det är olika former; läppstift är mjukt, lack är hårt… hur kommer det sig och blir det samma färg i olika lösningar?
Ämnen jag kommer att beröra är:
Frågor jag konstruerar specifikt för denna text är:
Hur har redaktören tänkt kring bilderna och fotografierna? Detta ska jag problematisera med mina elever. Detta kräver att eleverna görs införstådda med texten och att vi tillsammans arbetat med texten så att samspelet med fotografierna kan aktiveras. Vad saknas i texten och vad gestaltas med illustrationerna, vad vill illustrationerna berätta som inte sägs i texten? Kan man fundera över andra val, exempelvis en sminkad man då texten ändå berör mäns fåfänga och män som sminkar sig.
De färger som nämns i texten – hur ser de ut? Vad är hudfärg? Vad är svagt rosagul för färg?Vad är skarpt rött?
Hur kan brunkräm bli en slags puderkräm? Puder är en torr form och kräm en fuktig. Hur gör man och hur kan man sätta ihop två former så? Hur definieras puder? Hur definieras kräm? Vad skiljer dessa sig åt? Hur sätter vi egentligen ihop ord?
Trådsmala – varför säger man så? Vad betyder detta ord? När använder man detta ord? Kan man skapa andra ord för samma sak? Hur kan man använda ordet trådsmal?
Sminkets historia har skiftat. Då färgat puder kom och det röra läppstiftets tid var inne så svarade detta mode på ett annat mode. Vad kan det tidigare modet vara? Hur kommer det sig att just detta mode inträffar under andra världskriget?
De årtal som nämns i texten, hur har man valt dem? Varför är vissa årtal väldigt exakta och andra inte?
Vad är skillnaden på lack och kräm. Kan man ha samma färgpigment i ett nagellack som i ett läppstift?
Ni får gärna ställa frågor här!
Välkomna!
Anne-Marie
