
Mellanrum!
Föreläst i Huddinge.
Det var en fin samling lärare.
Min skolchef var skolchef åt oss alla.
Det tycker jag är ett ledarskap
som tydliggör och modellar något viktigt.
Anne-Marie

Mellanrum!
Föreläst i Huddinge.
Det var en fin samling lärare.
Min skolchef var skolchef åt oss alla.
Det tycker jag är ett ledarskap
som tydliggör och modellar något viktigt.
Anne-Marie

Min klocka har en annan tid. Jag ser framtid i det mesta!
Den pedagogiska veckan börjar igen,
Det pedagogiska tänket har ingen tid
och inget schema. De flesta lärare jag
känner funderar också på helger där
de går på museum, biografer, läser
i texter, ser verkligheten och tänker
– vad kan jag ta med mig av det här
till min klass.
Så kan det vara att vara lärare. Jag minns min första lärartid. Jag kunde inte ens öppna kylskåpet utan att tänka – Aha! kan man inte göra matematik av ett kylskåpsinnehåll.
Och visst kan man det. Där finns ett helt innehåll. Kylskåpsinnehåll. Allt är egentligen möjligt. Lärandet finns precis där vi är. Och tillsammans utvecklas det till något större.
Anne-Marie

nsamhetens lilla hund
Saker och ting kan vara hur betydelselösa som helst för någon annan. Man kan tänka – varför har hon en sådan liten hund? Jo, så kan man tänka. Jo, den lilla ensamma hunden är ett minne från någon som tyckte den lilla hunden var något värdefullt. Någon som höll den i sin hand och värmde upp den med sitt liv. Och runt den lilla hunden fanns en människa. Jag fick den här hunden en gång för en tid sedan. Det var inte hunden jag fick. Jag fick något av den människa som hade haft hunden. Nu står den här. Den är mer ensam än tidigare. Nu flyttade jag fram den lilla hunden. Ställde den i centrum. Ställde strålkastaren mot den. Mitt i ljuset, mitt i centrum. Jag är inte säker på att jag gjort alldeles rätt. Alldeles i centrum och med så mycket ljus är det inte lätt att vara sig själv. Men plötsligt berättar den saker för mig. Om den där människan!
Anne-Marie
Hej Ann-Marie!
Hoppas att helgen har varit bra. I fredags var jag lite nedstämd för att lektionen i spanska var bra med allmän tråkig. Jag kände att jag inte ha kunnat göra den bättre. Men idag läser jag din bok och är återigen inspirerad.
Jag gillar mitt jobb men det tar mina krafter att släppa iväg 30 tonårigar som tycker att tiden går otroligt långsamt på lektionen, trots mina noga planeringar och glädje. Jag har kunskapen, viljan och kreativitet:
Varför tar det så långtid för en språklärare att lyckas med lektionerna? Jag återkommer med svaret och lösningen!
Men du inspirerar mig genom din bok. Roligt att ha dig nära!

En krönika i Lärarnas Tidning, den kommer på torsdag!
En krönika i Tidningen Vi Läser!
Anne-Marie

Fåglarna har rätt att störa spegelbilderna, röra runt i perspektiven, förstår jag som väntar att vattnet ska bli spegelblankt igen.

Spegelpromenaden och jag, vi följs åt, nov 2009

Broar över vatten - jag är broviss - tror på broar mellan allt, tänker jag då jag ser broar, en novemberdag 2009

Båtarna far upp mot land för att vintervila, ser jag då jag promenerar strandkanten fram, november 2009

Husen har sina rötter på platserna, tänker jag då jag ser mig omkring.

Väl inne i staden letar jag mer efter texterna. Ett och annat ord får jag mig till dels genom att läsa rubrikerna i tidningsfönstret.

En del texter får man leta upp, och det gör jag.

Hjärtat omsluter två namn men av sekretesskäl fotograferade jag dem inte, men det stod klart och tydligt skrivet, kanske i sten?Hemmavid!

Jag funderar och tittar... det finns så mycket att förundras över.

Kav lugnt!

Speglar speglar alltid någonting, funderar Anne-Marie, 2009
Nu har texterna uppslukat mig i flera timmar.
Nu ska jag ut och bildpromenera.
Ta en omloppsbana runt mina vatten!
Det är kallt därute i min omloppsbana.
Men jag har en blodomloppsbana i själv mig.
Och så genereras värme under det att jag
försätter allt i rörelse.
Anne-Marie