Enkel språklektion med en stor dos kreativitet

Du vet väl att du kan skriva ut det här inlägget. 

Hej, nu är det dags för en liten lektion igen. Mina lektioner handlar i första hand om att eleverna ska få erövra det muntliga utrymmet, att de ska få tänka och att de ska få uppleva språkets kreativitet.

Ta en mening ur en bok. Vilken bok som helst. Vilken mening som helst.

”Han har sin finaste kostym och på hakan har han fullt med skäggstubb.”

Skriv upp den på tavlan. Läs den högt och läs den ihop. Läs den flera gånger. Om vi läser om och om igen väcker vi kreativiteten till liv och tankar och frågor kan utvecklas.

Vilka ord associerar ni till den här meningen? Vilka ord bör finnas med i fortsättningen och i meningen efter eller i stycket efter?

rakhyvel                    kam                    skjorta             svart                  vit

Vänta                  ovårdad                  frisör          fest              middag

giftermål           begravning         rakapparat          ögonen          tvätta

ansikte         mun            skor                slott         restaurang       flygplan     flygresa

ren          parfym            raklödder                   ensam               kär

Det är kreativt att fundera på vilka ord som kan följa efter berättelsen. När ni har en hel hoper med ord LÄS DEM och njut av att få säga dem. Det tar inte lång stund att läsa upp alla ord. När ni gör det kommer ni på nya ord.

Nu kan ni skapa en mening genom det ordförråd ni skapat. Eleverna behöver inte ta orden som de sagt utan får gärna hitta på nya ord och nya meningar. Låt oss fortsätta att skapa en berättelse genom den av Ulf Stark lånade meningen:

”Han har sin finaste kostym och på hakan har han fullt med skäggstubb.” Han satt där ensam. Hans skäggstubb gjorde att han såg lite ovårdad ut. Om man gick nära honom kunde man känna doften av parfym. Han hade ännu inte tagit på sig skorna.

Låt eleverna formulera meningar och låt den gemensamma berättelsen växa fram och gärna långsamt. Kanske den här berättelsen kan växa fram under en hel dag. Låta eleverna få tänka och fundera.

Och minns. Det kan räcka med att skriva upp en mening och låta eleverna läsa den och njuta av att få smaka av litteraturen på ett gemensamt sätt. Det kan också räcka att låta eleverna grubbla fram ord som kan tillhöra den kommande berättelsen. Det viktiga är att de får möta litteratur i ständiga meningar och stycken, får utmanas med begrepp och ord och sedan under en längre tid grubbla på hur berättelsen ska fortsätta.

Nåväl, jag har gjort den här lektionen många, många gånger. Den är fantastiskt rolig och kreativ och eleverna utvecklar sitt språk genom att läsa, tala och skriva. Det viktigaste är nog att de har roligt och att de får pröva.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | 5 kommentarer

Trotset – så värdefullt det är

Barn trotsar. De vill inte. Trotset kryper under åren in i handlingarna. Man gör inte helt enkelt. Det är ett trots i det mesta. Hur vi bemöter trots är olika för oss alla. Kanske vi ska erkänna vårt eget trots. I stor och i smått.

Bruno K. Öijer intervjuas i dagen DN. Bruno K. Öijer säger att

– Det finns ett viktigt ord och det är ”nej”. Om fler använde det så skulle samhället inte se ut som det gör idag. Då skulle vi ha en mer värdig värdslig atmosfär mellan oss.”

Och visst är det trots att säga nej. Att inte på order skjuta. Att inte på order göra andra människor illa. Att trotsa sin egen feghet och bli modig. Att trotsa och säga nej istället för att genast rusa åstad och göra något oövertänkt, något i all hast.

En lärare jag känner funderade en gång över att dammsuga hemma. Han kände sig nöjd där han satt vid matbordet och började fundera över om han inte skulle ta och dammsuga. Ja, det skulle han göra. Då ropar hans hustru från rummet intill:

– Kan du dammsuga?!

Där slår portarna igen. Ett enda stort nej mobiliseras inom honom. Och ja… vi vill göra själva. Vi vill komma på saker och ting på egen hand. Vi vill inte följa i ledband, vi vill gunga lite högre, vi vill äga initiativet. Vi vill. När någon vill att vi ska vilja. Då kommer trotset.

Jag tänker skola. Jag tänker lärare som ska fortbildas. Jag tänker elever som måste skynda sig att lära för att vi vill att de ska och kanske, kanske, är allt vi gör en upprinnelse till att vi kämpar för att ta oss igenom trots och givna nej vi möter. Kanske för att vi inte accepterar det nej vi möter. Att nej inte är ett ord vi förstår. En gräns vi inte försonas med och mot vilket vi övertalar.

Nej är en gräns. Det betyder bara att jag säger nej. Det betyder att vi måste stanna upp. Kanske ta en annan väg.

 

Publicerat i Värdegrunden | 1 kommentar

En bild rakt in i fantasin

Läser i dagens DN om Bruno K. Öijer. Jag upptäcker att jag ler och känner fantasins rymd och pedagogikens uppdrag där skolan kan få vara en plats där kreativitet och fantasi bejakas. Jag citerar DN och Georg Cederskogs text:

”Direkt lycklig är dikten ”Fantasin” om hur hans skoluppsats i sjätte klass om sommarlovet – en påhittad berättelse där han framgångsrikt lagar ett benbrott på en spindel med tejp – får högsta betyg och blir uppläst inför klassen. När han går över skolgården

””fanns varken gymnastiksal grus eller asfalt

palmer vajade i vinden

Medelhavet skummade blått och snuddade

vid mina skor.””

Nu väntar jag som ett barn väntar på sagorna, dikterna, och gränsöverskridandet mellan verklighet och fantasi, efter den diktsamling jag ska dricka mig rik på.

Snart kommer Om Natten Viskade Annabel Lee av Bruno K. Öijer.

 

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för En bild rakt in i fantasin

Kunskapens dripp dropp, dripp dropp

Körling fotograferar 2012

Ellen Key skrev i Barnets Århundrade 1912 i vilken hon liknar eleven vid en liten sten vid stranden:

”Där träffas den av det ena vågslaget efter det andra, dag från dag, termin efter termin. Plask – fyrtiofem minuter kristendom; plask – dito historia; plask – dito slöjd; plask – dito franska; plask – dito naturkunnighet! Nästa dag nya ämnen i nya små stänk! På eftermiddagen hemläxor och skrivningar – och sedan rättade med den största noggrannhet, liksom de förberedda läxornas som utfrågas enligt den yppersta metodik, sedan de redan i hemmet äro förhörda av modern. Under dessa vågskvalp domna hjärnorna, fördummas och förstummas själarna, lärarnas som lärljungarna.

/…/

Skolans mål /…/  borde vara att främja livet i dess utveckling till allt högre former, under en alltjämt ökad styrka och lycka, under ett fortsatt bekämpande av alla livsförminskande inflytanden.”

Jag tänker att vi inte kan stanna vid kunskaperna. Vi måste se till att eleverna kan omsätta dem och genom dem upptäcka något nytt. Det handlar om att verka för bildande och kunskapande och lägga till en riklig dos av kreativitet, litteratur, konst, musik och annat som höjer sig över det mätbara.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , | 1 kommentar

Alphabet – filmen vi bör diskutera

Elever ritar klassrum Körling undervisar 1998

Det var genom en recension i Svenska Dagbladet jag blev nyfiken på filmen Alphabet. Idag såg jag den.

Jag blev oerhört berörd. Det handlar om utbildningstanken. Eller drillen i det ekonomiska system där infall ska skapa utfall. Där eleverna drar de korta strået där kunskap värderas högt och kreativitet mindre. Det som berörde mig mest var kanske den affärsman som drivit företag och som med sorg i blicken sökte famna något annat, något som gått förlorat. I hans ögon och genom hans berättelse ställdes saker på sin spets. Det är avsaknaden av kreativitet och avsaknaden av den rymd som lärande innebär då vi får lära oss under förhållande där vi själva är aktörer inte målgrupp.

De kinesiska barnen vilka drillas till Pisaresultatens topp utan förmåga att omsätta sina kunskaper i andra sammanhang än för att producera svar med tomma blickar visade vad som krävs och vad som också går om intet då toppen är nådd. Det handlar om vad vi mäter och kanske handlar allt det andra som vi behöver om det omätbara. Konsten, dramatiken, den egna tiden, musikstycket, mötet med konsten, att dansa och att förstå skönheten i matematiken och det gränslösa som går att skapa med språket.

Det handlar också om att trotsa. Att inte enbart gå i ledband utan att också göra avstickare och uppleva annat. Säga nej till överheter som manar till brott och orätt mot människor, våga visselblåsa i kall motvind, våga stå upp för en annan människa och ta några sjumilasteg i en fantasivärld som speglas i litteraturen och gör oss mänskliga och relaterande. Och tro på människan och lärandet och möta det kärleksfulla tankarna hos den högskolestuderande med Downs syndrom.

Ett barn är ett barn. Ett barn är inget projekt. Inget utbildningsuppdrag.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Se till fantasi, tanke och kreativitet

Körling fotograferar 2013

Kunskaperna måste omsättas, röras om, få näring av något. Vad händer om vi omsätter kunskaperna inom något annat ämne? För att verka för kreativitet och tänkande måste vi pröva våra kunskaper inom något okänt och inom något vi inte prövat. I ett litet sammanhang kan det handla om ett brev som absolut inte får innehåll mer än en sanning och fyra påhittade historier.

– Får jag skriva så, frågar en elev då jag utmanar eleven. Får jag pröva, det är roligt men får jag verkligen använda det jag själv tänker ut och hittar på.

Jag tänker på dikten till Astrid Lindgren, den hyllar fantasin, leken och kreativiteten. Bara titeln anger något som lockar till gränsöverskridningar från det faktiska till det fantastiska.

Sakletarsoppa

Ta en barndom, lägg den i sol

Vänd den sakta i snö

Rör sedan försiktigt ner drömmen

om att ingen som lever ska dö

Smaka av med det brutna löftet

att aldrig, aldrig bli stor och tråkig

utan sätt en propeller i ryggen

så du växer dig liten och bråkig

Häll tiden ur världen Håll upp den mot ljuset

som en flicka på raka armar sin fläckiga häst

Och ät den i sömnen Då smakar den bäst

till Astrid Lindgren på 90-årsdagen

av Ragnar Strömberg

Dikten finns i ”En förort till Kärleken”

2000

Jag tänker att kunskapen måste vi ha. Orden måste vi få i rikliga mängder. Böckerna ska vi läsa för lust och glädje. I dem möter vi andras berättelser och genom dem kan vi känna vår styrka som Pippi Långstrump. Det är en inre höjd att leka med ord, skapa bilder och känna sin egen kreativa kraft.

Vi dricker hädanefter saft, som muminmamman sa.

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Se till fantasi, tanke och kreativitet

”Se ditt guld” – om skolans värde

Körling fotograferar 2014

Värdet. Allt oftare talar jag om det. Skolans värde. Lektionens värde. Värde. Det finns ett isländskt uttryck jag använder: Guld ränner dit guld bor.

Det är ett värde vi själva måste ge skolan och lektionen. Ibland måste vi stänga av mot de övriga, omvärldens berättelser eller lärarkollegan som sticker hål på arbetsglädjen genom att påpeka att det minsann … för att se in mot det vi själva gör tillsammans med dem vi verkar för – eleverna. Vi måste ensamma våga se hur lektionen utvecklades, ensamma våga ta åt oss glädjen över att eleverna engagerades och att de medverkade, ja, kort och gott tyckte att det de fick lära sig var meningsfullt.

– Du måste se ditt guld, skrev jag till en kollega. Du kan sätta ord på detta guld.

Nu är guld inte rikedomen utan värdet. Elever deltar för att läraren tror på sitt innehåll och de lockas in i det genom att läraren kan, vill och vet hur. På ett visst klockslag går jag genom skolan, en pedagogisk promenad, och utforskar hur skolan tycks mig under några minuter. Kl. 10.32 var alla gemensamma utrymmen som korridorer, öppna platser och expeditionen tom på elever. Alla satt i sina klassrum. Lärare var där, undervisade, händer i luften, presentationer av elever och jag tänkte att guld ränner dit guld är. Lektionernas värde.

Från ett hörn av skolan hörde jag en liten stämma. Den kom från någon toalett. En elev ropade:

– Jag kommer snart.

En lärares stämma hördes från ett annat håll

– Så bra!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för ”Se ditt guld” – om skolans värde