Läs- text – språkundervisning – prio ett

Allt är språk. I skolan måste vi bli mer generösa med att ge eleverna ingångar i olika språkvärldar. All text kan visas upp via kanoner, all text kan högläsas så eleverna kan se och höra, delta själva om de vill i lärarens modellande textläsning. Textförståelse är inget vi någonsin kan ta för givet. Det är bara att gå till oss själva – förstår vi allt vi läser?

Begrepp som hör till ämnesområden ska övas, tränas och nötas in genom att läraren använder begreppen och åskådliggör hur de kan begripas. Det handlar för mig om att ge eleverna mer språk, ständigt mer språk. Att också visa att jag själv är läsande, att jag själv grubblar på hur att förstå, att jag själv inte alltid kan, att högläsa, högläsa och högläsa. Vi måste skapa möjligheter för eleverna att delta, ingå, kunna, tänka och själva läsa texter.

Jag tänker ofta att vi måste börja med att ge. Ge litteratur i mångfald, ge spännande berättelser och sagor så att eleverna inte endast måste lära sig om dem, om språket utan också få det. Skolan är en sådan plats. Skolan är en sådan plats. Måste vara en sådan plats.

 

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Läs- text – språkundervisning – prio ett

Bok- och biblioteksmässan 2012

Jag sitter på ett tåg och färdas mot Göteborg och bokmässan. Jag sitter i min egen ensamhet. Lyssnar ofrivilligt till samtal om ditten och datten. Jag kan inte stänga öronen men jag kan sluta ögonen. Jag hör hur det arbetas, jag hör om träningar, jag hör misslyckade föräldrasamtal där föräldern försöker stå på sig men inte lyckas, och jag hör vilken middag som ska ätas, vilka avtal som ska slutas i affärer.

Jag fårdas in i andra människors liv. Det är en ofrivillig resa.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Relaterande texter

Jag tänker: Handskrift är ett innehåll i kursplanerna. Jag tänker på min egen handstil. Då jag skriver med penna är syftet oftast att anteckna så att jag själv ska komma ihåg, alltså är texten min egen. Men om eleverna ska lära sig skriva måste texten få möta en läsare. Om man ska kunna skriva med handstil är det för att skriva till någon. Därför måste texterna som eleverna skriver läsas upp, delas och inte endast värderas utifrån rätt eller fel utan också för sitt innehåll och vad den har att säga. En elev som vet att texter eleven skriver läses lägger ofta ned större omsorg om att texten verkligen ska gå fram, dvs, förstår syftet med att skriva för någon annan.
Många elevtexter är skrivna som de vore till sig själv och sedan är de oftast rättade. Alltså förloras innebörden att skriva för och till någon.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Relaterande texter

Ämnet

Jag läste kursplanerna högt för en lärarkollega. 

– Vilket roligt ämne det är, sa läraren högt.

Och så kan det vara! 

Publicerat i Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Ämnet

Absolut ett måste – se denna film – ”jag vill mobba själv”

En stark och mycket obehaglig film om mobbing visas nu på Svt. Den visas i 13 dagar och den måste varje skola se, varje lärare fundera över, varje vuxen tänka kring. Jag ser också hur vuxenvärlden berövar den mobbade sina upplevelser genom att säga åt den som är mobbad att lösa situationen, eller i skolan, blunda och inte ge föräldrarna en mötesplats för en så allvarlig pågående situation. MÅSTE SES!

Publicerat i Sorg, Värdegrunden, Verkligheten | 3 kommentarer

Lektionsstart: Kalla fötter …

… kalla fötter kan vara något helt annat än kalla fötter. Men det kan också vara kalla fötter. Kalla fötter är då kalla tår, kalla stortåar, kalla fotsulor, kalla … ja, vad kallar vi fötternas delar. Så kan man också starta en lektion!

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektionsstart: Kalla fötter …

Höstdagjämning

… och Pär Lagerkvist dikt ”Det är vackrast när det skymmer, all den kärlek himlen rymmer, ligger samlat i ett dunkelt ljus, över marken … så långt kunde jag utantill…

och så den här versraden: Allt är ömhet, allt är smekt av händer.

Och så singlar löven ned, regnet multnar dem till marken, solen når över trädtopparna för att försvinna, och kärleken är ömheten som håller våren kvar. Om vi vill, om vi vill. De sista två meningarna är mina tankar och inte Pär Lagerkvist. Så kan man göra. Så kan det bli.

Publicerat i Litteratur och läsning, Pedagogiska miljöer | Kommentarer inaktiverade för Höstdagjämning