Så många möten:
- Jag mötte IT-Mamman i loungen för oss talare. Där kunde man äta kakor, smörgåsar och dricka kaffe. IT-Mamman och jag satt och spanade ut bland människorna och blev glada att vi kan träffas i en analog värld, men utan den digitala världen hade vi aldrig någonsin mött varandra.
- Jag träffade Centrum för lättläst och stod och på scenen och talade om hur språk och makt kunde upplösa ensamheten. Och att vi vuxna inte kan säga till barn att de måste läsa, att det är bra att läsa om vi inte själva läser så att de ser att vi själva ser ut att njuta av läsupplevelser ur böcker.
- Jag träffade tre unga killar som ställde en svår fråga – Är du känd? Och jag lade handen på mitt hjärta och sa att jag var inte alls känd men att jag trodde de skulle möta flera som var det.
- Jag träffade flera biblioteksmänniskor och det tycker jag är viktigt.
- Jag träffade alla som representerade Centrum för lättläst. De var alla vänliga och jag fick två lättlästa böcker med mig hem.
- Det blev en spontan tweetup med mängder av fina twittrare: Patrik Glad, Erica Löfgren, Anna Kaya, Elisabeth Landström och … ja fyll i ni som var där… just nu är jag namnvill.
- Jag träffade Helena von Schantz och vi slog oss ned i en bar och diskuterade livet i största allmänhet och våra egna tankar om det mesta i synnerhet.
- Jag småtalade lite med Sven-Eric Liedman, vi pratade innerligt en liten stund och jag blir alltid glad då jag talar med honom. Han är klok. Väldigt klok.
- Jag träffade Lennart Hellsing utanför Biblioteksmässan, han stod i sin gyllengula kostym och tittade ut mot alltsammans. Han skrev en liten lapp åt mig så att jag kunde få hämta en bok som han skrivit.
- Jag talade lite med själva Nisse på Nisses böcker och om man talar med Nisse på Nisses böcker så är det alltid trevligt.
- Jag hälsade på Peter Englund och tackade för hans fina ord om lärare och han var vänlig, vänlig, vänlig.
- Jag nickade lite åt den vackra danska Erica Jong som log så fint tillbaka, och jag kände att jag var inte alls rädd för att flyga …
- Jag talade med en Tintinutställare – och dom sa att Tintin alltid har varit i blåsväder. Vi var flera som tittade på Tintinsaker och alla diskuterade Tintin och väldigt många sa att de älskade Tintin som barn … och så plockade de lite bland Tintinsakerna.
- Jag träffade förlaget för boken Nu ler Vygotskij, jag skulle hålla ett seminarium om den.
- Jag hälsade och tittade in i de som kom och lyssnade och jag kramade om en och annan och jag hälsade på främmande människor, jag brukar göra så, jag blir glad av det.
- Jag talade ytterligare en gång om min bok och då för en liten skara lärare som jag mötte vid en monter. De väntade på att jag skulle tala. Och vi samtalade så gott det gick. Det är många röster på en biblioteksmässa.
- Jag mötte Frödingsällskapet och fick en dikt högläst för mig. Jag fick välja själv och jag kunde inte låta bli att välja Tre Trallande Jäntor. Farfar skrev ju musiken till den. Att lyssna på högläst dikt är fantastiskt. Jag blev rörd. Det blev diktläsaren också. Det är något med orden. De höglästa.
- Sedan vimlade jag ut ur Bokmässan, några böcker tyngre, och vimlade in på ett hotell där det mesta av minglandet äger rum, och där minglade jag in i IT-Mammans sällskap. Där stod bland annat Stellan. Och han har hjälpt mig med mina bloggar. Jag glömmer aldrig sådant. Vi talade om djupa saker, som döden, om fotboll, om skyltar och om bokförlag.
- På tågstationen mötte jag en person som väntade på tåget. Vi talade länge och väl om medier, twitter och sociala möten. Det var väldigt roligt.
- … och nu sitter jag på tåget. När konduktören kommer och frågar efter biljetten svarar jag glatt men fåordigt – Här är den!
Anne-Marie Körling 
