Hur skulle jag få veta detta, höra detta, få känna värme och kärlek från mina anfäder om inte nätet plockat upp, sparat, filmat och möjliggjort detta. Och just det här med glädje och lek. Min farfar Felix Körling ville att barn skulle ha ett allvar med trudiluttanslag.
Jag har inte ett endaste finger med i detta men lägger gärna mitt läsande finger i denna text. Jag tackar för orden. Bloggen Metabolism var den första blogg jag mötte i bloggosfären. Det mötet har bestått. Ticketack!
Bokar resa i sista sekund. Reser i sista minuten.
En enkel resa. Antingen är den enkel och inte svår eller så är det en resa som inte anger återresa! Enkel och inte retur.
Resmål: Sjunde himlen! Tänk om man kunde beställa en resa med detta mål.
Utresa? Jag vill in!
Inresa? Jag vill ut!
Mellanlanda. Är inte det ett ganska gulligt ord. Förlanda, mellanlanda och efterlanda.
@Korlingsord Alltså – jag svarar till mig själv. Resfeber kallas det.
Bagage: Alltid lätt.
Dräkt kanske man ska ha om man reser bort. Baddräkt fungerar i alla vatten.
Ressällskap: De som sitter på var sin sida om mig i flygplanets platser om tre!
Boardingcard: En gång då jag var liten åt jag upp ett boardingkort. Vi var på okänd mark och det höll på att gå illa.
Resminnen: Vi var en liten familj som man använde i reklam för resor. Vi var därför på resande fot och agerade reklamfamilj. Jag år glass!
På resande fot tycker jag är spännande uttryck. Själv är jag på resande fötter. Men … jag är ju bokstavlig.
Jag blir orolig när människor packar så där fint. Jag packar inte fint alls. Jag packar fult.
Om man packar pappas packsäck kan man lägga i mammas saker i den. Det tycker jag är kul!
Resminnen: Vi flög till Spanien och jag var pytteliten. Vi mellanlandade tre gånger. Man fick karameller varje gång man steg upp och ned.
Musik … detta oändliga ämne. I skolan borde varje dag ha en stund för musik. Toner som betyder något för att vi lyssnar och lär oss lyssna på dem noga. Och musikläraren, denna lärare, som har alla skolans elever och ska omsätta läroplan och kursplan med dem. Ta ton säger vi. Ge ton, säger musikläraren.
Jag är smått förälskad i boken IRIS KARLSSONS VÄRSTA SOMMAR av Elin Lindell. Nu när det är sommarlov kan den boken vara lämplig läsning för en lärare. Och detta för att få lite kläm om litteratur att högläsa för elever oavsett ålder när vi sedan träffas i skolan igen.
Boken läser man fort. Det tycker inte jag att man ska göra. Men jag skriver det för att lärare alltid har en diskussion om tid. Jag önskar att vi fann litteratur såväl ålderslös som tidlös. Jag har ägnat mycket arbete åt denna bok och jag hoppas kunna gensvara med det i höst.
Så låna, läs och ha roligt. Alfabeta är förlaget, nätet är platsen ni kan köpa den på eller allra, allra bäst är väl om ni söker upp en boklåda där verklighetens böcker går att klämma på och provläsa lite ur, det finns säkert en liten bokhandel som kämpar med sin överlevnad som ni kan besöka.
Ja, sen naturligtvis – biblioteken. Dit ska ni gå. Och ta varenda unge med er dit. Prata ljudligt om hur roligt ett biblioteksbesök är och utbrist slagord för er själva – Tänk när jag var liten då älskade jag bibliotekariens boktips. Jag slukade dom minsann! – Vårt närmaste bibliotek gick jag oftare till än till kiosken då jag var liten.
Alltså kiosken – känns också rätt försvunnet om jag ska vara ärlig. Måste skriva om mina kioskminnen. De är många och de är där jag lärde mig verklighetens matematik och hur vuxna kunde vara så tålmodiga med små barns svåra uppgift att välja. Sen smakade jag aldrig på ordet kiosklitteratur. Det var ett speciellt ord.
MIN SOMMARUPPGIFT SKA DELAS MED ER I HÖST
Jag är mest kreativ då det gäller lektioner och vad att undervisa om. Jag har ambitionen att dagligen skriva ett inlägg om just hur att skapa lektioner och innehåll, ge kött på läroplansord och visionera om hur kreativt det är att tänka lektioner. Mina planeringar rör också hur man gör lektionerna öppna så att elevernas medverkan och påverkan kan ingå som viktiga komponenter för att skapa lektionerna där de skapas – dvs med eleverna!
ATT UTVÄRDERA DAGLIGEN
I all undervisning hör också det naturliga att utvärdera. Jag vet inte om jag behöver orden formativt eller summativt för det. Dagligen skulle jag kalla det, undervisning likaså. Lektioner kan inte separeras från det faktum att de har ska ha skapat förändring. Om jag ska få fatt i det måste jag just diskutera innehållet med dem som är i det. Eleverna!
Anne-Marie Körling