För lärare: Metakognitiva frågor kring läsande

Jag har gjort ett litet häfte med frågor kring läsning/klassrumsorganisation/Vygotskij och skoljuridik. De finns i samlade i något som Bonniers gav ut för att stötta de pedagogiska samtalen vid skolan.

Så här tänker jag mig att de metakognitiva frågorna kring lärarens egna läsande kan formuleras. Givetvis ska vi skapa fler frågor och utvidga tankegångarna:

 

FUNDERINGAR FÖR DEN ENSKILDE LÄRAREN

  • Minns du din första läsupplevelse? Sätt ord på innehåll och läsande känslor!
  • Sök upp den boken igen och undersök din förståelse igen. Vad är det för text? Hur mycket lekutrymme fanns det för dig i den? Med lekutrymme tänker jag mig de egna tankarna, det egna spelutrymmet i texten och illustrationerna? Hur stöttar läsningen lekutrymmet tänker du?
  • Läste du själv eller blev du högläst för?
  • Vad betyder läsning för dig i dag? Skillnader och likheter med den tidiga läsningen?
  • Hur gör du dina läsval? Vad lockar dig att läsa?
  • Om jag tvingar dig att läsa hur löser du läsningen då?

FRÅGOR TILL KOLLEGIET:

  • Är boken särskild?
  • Hur ser vi på skolans texter?
  • Varför läser vi i skolan?
  • Vad driver oss att läsa?
  • Hur ger vi elever läsupplevelser? Dela generöst med alla i kollegiet – hur gör vi i vår skola?
  • Hur ser vårt förhållande ut till skolbiblioteket?
  • Vad behöver vi för att läsa?
  • Vad kräver vi av läsande elever?
  • Vad ger vi läsande elever för feedforward?
  • Hur ser vi på boken?

Det här är underlag för diskussion. Dessa frågor kan synas enkla. Min förhoppning är inte att förenkla utan hellre göra det en aningens svårt. Jag har också skrivit en mängd frågor som man kan ställa till elever. Inte dömande frågor utan fundersamma frågor om läsningen. Läsningen är objektet.

Publicerat i Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för För lärare: Metakognitiva frågor kring läsande

Godmorgon kära lärare!

Jag tror ni behöver en blomma eller två. Jag tror ni behöver en hand på er axel. Jag tror ni behöver bli sedda. Jag tror ni behöver en härlig pedagogisk diskussion. Jag tror ni behöver blommor, ord och inte andra visor. Jag tror ni behöver en grundton av tilltro!

Jag önskar er en pedagogisk vecka!

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Utbildning då elen kom!

Jag minns då vi gav min mormor en microvågsugn. Det var ju så användbart. Microvågsugnarna gjorde paradmarsch in i vartenda svenskt kök. Men inte i min mormors. Hon frågade inte efter en sådan. Men hon fick en.

Jag minns vad jag lärde mig i min mormors kök. Jag lärde mig att rengöra syltburkar för konservering. Jag kokade burkar och sedan fyllde man dem med allehanda sylter, marmelader eller geléer. Sedan kokade man burken med innehållet igen. Det tryckkokades. Burkarna höll innehållet i evigheter. De stod sedan i källarmörkret och suktade med sitt allt det gottiga. Vinteräpplena låg också där. Omsorgsfullt i trälådor, utan att få liggskador på tidningspapper, utan att bli klämda genom att ligga för tätt, det var stora avstånd. Vinteräpplena höll sig till vinter. På jularna togs det upp ett äpple eller ett helt fat med äpplen. Det var gottigott. Jag känner mig lycklig att jag har sådana minnen. Ibland undrar jag om inte vi skulle lära oss sånt igen. Vem vet vilka tider vi kan komma att prövas i.

Då min mormor började ända sina dagar var hon mycket gammal. De sista dagarna i hennes hem bakade jag en kaka i hennes ugn. Det var för att liksom ge henne tillbaka dofterna av det kök hon alltid, alltid skapade något i.

Publicerat i Barns rättigheter | 3 kommentarer

Tankarna kring ett väldigt gulnat fotografi

Det gör ont att titta på det mycket, mycket lilla fotografiet av min farfar. Kortet är daterat 1864. Man kan se den lille Felix sitta på en vuxenstol, uppklädd som en flicka. Han sitter blixtstilla för han är inte suddig i konturerna. Men ansiktet är på väg att förblekna. Man ser hans lilla hand och fyra fingar. Man ser också vuxenskor med väldigt ordentliga sulor, sådan skor som det fanns mer än tillräckligt utrymme att växa i. Jag ser också mönster av det vävda tyget på stolan. Stolskarmarna skyddar den lilla pojken från att falla.

Jag tänker att han har suttit där länge. Det måste ha varit en väldigt speciellt händelse att gå till fotografen. Det måste ha varit en högtidlig sak. Mycket få människor skrattar hejdlöst på gamla fotografier, i alla fall inte i min släkt. Det är uppklätt, det är allvarligt, det är mycket, mycket ordnat för att bli avporträtterad.

Jag vet inte vad jag ska göra med min farfar. Alltså själv kortet. Det är som tiden rinner ut och motivet för alltid ska försvinna. Min farfar. Min farfar.

Publicerat i Släkten Körling | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Tankarna kring ett väldigt gulnat fotografi

The cage: Körling intervjuar Rosling

 

Publicerat i Intervjuer, TED / Youtube | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Lördagen och mina versfötter!

Jag vaknar upp till lördagen. Det är mina versfötter som väcker mig. Ena versfoten säger – Kliv upp på dina fötter och sätt ord på dagen. Det är lördag och du slipper läsa skollagen. (Nu ville versfoten skämta till det en aning och skriva sko-lagen men den andra versfoten sa att om skollagen skämtar man inte. Jag hörde hur de diskuterade vers och form och vaknade av just denna argumentering).

Den andra versfoten tog fasta på att det är kaffe och tidningsläsardax. Så den versfoten var lite sprallig:

– Upp och hoppa, kaffekoppa. Svart som bläck. Sömnen väck!

Ja, så har jag det. Mina versfötter försöker på bästa sätt att göra min lördag till en bra början. Hur har ni det med era versfötter?

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | 1 kommentar

Sändningstider för Körlings Barn och Friare kan ingen vara!

Jag skriver för att berätta att programmet Körlings barn fått ännu en repristid. En till redan de 22 nov kl 15 i SVT2. 

Sändningarna ser alltså ut så här nu:

Tisdagen den 22 nov 15.00 i SVT2

Måndagen den 12 dec  22.30 i SVT1

Tisdagen den 20 dec  13.00 SVT2.

 

…så att du vet och om du vill låta andra veta.

 

Allt gott

Barbro

Tack Barbro som producerade hela serien Barn av sitt språk och den mycket angelägna serien som handlade om fritidsverksamheterna – FRIARE KAN INGEN VARA! Här kan du läsa om den serien:

 

Friare kan ingen vara

 

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening.

 

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för ”skolsamverkan” kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

 

 

 

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Sändningstider för Körlings Barn och Friare kan ingen vara!