… ju snävare den blir och för vilka den rör kan i framtiden komma att kallas specialpedagogiken.
Ja, det var bara en tanke. Jag läser just nu Claes Nilholm: Inkludering av elever; ”I behov av särskilt stöd”
… ju snävare den blir och för vilka den rör kan i framtiden komma att kallas specialpedagogiken.
Ja, det var bara en tanke. Jag läser just nu Claes Nilholm: Inkludering av elever; ”I behov av särskilt stöd”
Jag minns mina matematiklektioner med vånda, mest med handsvett och tårar. Läraren gav uppgifter och så satte alla klasskamrater igång att arbeta och lösa. Jag hade min rädsla att först bemästra och när läraren tittade på klockan och de flesta var klara hade jag inte ens börjat räkna. Det var inte alls något med att jag inte kunde, utan att jag först måste besinna mig, samla ihop mig, få ned det hastande hjärtat i kroppen … och då avblåstes tänkandet och görandet för att läraren markerat att tiden för uppgiften var över. Jag har aldrig någonsin hatat klockan så mycket som jag gjorde då.
Tidsbristen fick mig att bli den matematikidiot jag absolut inte var.

Jag tycker att undervisningarna i matematik också ska vara flerspråkiga av många skäl. Ett är att ekonomi är en global fråga, att vi också räknar med ett och annat då vi är ute i världen, utbildar oss i statistik, diskuterar matematik med andra. Att elever med andra språk ska få utveckla sin matematikkunskap i det språk de behärskar bäst tycker jag vore en självklarhet. Att vi också ska utveckla begreppen i svenska är en absolut nödvändighet, och att prata matematik en avgörande sak för att matematiken ska bli ett kommunikationsämne. Den tysta läsningen och den tysta matematiken är livsfarlig för lärandet och förståelsen.
Det är nästan ett brott att inte få med sig elever i matematik. Jag fick förmånen att lära mig och att förstå det kreativa och lustfyllda med matematiken då jag studerade till lärare, genom goda lärarutbildare som jag sent ska glömma, vilka öppnade portarna till ett underbart tänkande som jag gått miste om under mina många och långa skolår.
Skolproblem hör ihop med skola. Om en individ har skolproblem så är det i skolan problemen finns och bara där. Så läser jag ordet ”skolproblem”. Om eleven har svårt med matematiken så är det just i matematik eleven har svårigheter. Om eleven har matematikproblem så kan det vara ett skolproblem att eleven har det. Det är däremot inte elevens problem att eleven har problem i skolan eller i matematiken. Det är skolans problem. Och rent krasst. Problemlösning i skolan är lärarnas ansvar.