Man kan också tina fram Strindbergsord som gömts under snön på Drottninggatan! Då får man uppmärksamma någon annans ord. Vissa ord kan göra märkbar skillnad. Man kan också märka saker och ting med ord. Lägga märke till dem! Då utmärker orden sig!
Granen ska tas in. Granen ska ljussättas. Granen ska kläs. Granen ska barra. Granen ska lukta. Granen ska stå till efter jul. Granen ska ut. Granen ska! Och efter jul är den en vanlig gran igen. Utan jul ingen julgran!
Jag tänker att dagens ord blir tall!
Jag ställer mig frågande till uttrycken att Sverige fått tysk vinter, då det alldeles nyss var rysk vinter. Jag undrar hur ryssarna talar om den svenska vinter eller hur tyskarna ojjar sig över hur det svenska vädret drar in över landet. Jag kan också tänka mig att ha en agentinsk vinter, en brittisk vinter, en turkisk vinter, en somalisk vinter och kanske en vinter a la Sverige. För i Sverige har bara svenska krusbär. Inget eget väder.
tänkte jag då jag frysande satte mig ned och tittade ut över de vita vidderna! Då dök ordet vargavinter upp. Jag kan också tänka mig andra djurraser som ormvinter, kattvinter, guldfiskvinter, isbjörnsvinter … men det är bara för att jag har så livlig fantasi.
Det var när jag kom hem och prövade min medicin som jag insåg att jag kanske skulle läsa på en aning innan. Det blev en helt märklig läsupplevelse där jag var en av de som led av något besvärligt svårt och därmed skulle behandlas ordentligt. I beskrivningen fanns också en liten karta över hur medicinen var uppbyggd. Jag insåg att jag tillhörde en del av befolkningen som reagerade i avikelsefältet. Det roade mig.
För att inte trötta ut er så får ni ett axplock ur beskrivningen. Jag insåg med ens att jag är glad att jag möter översättare och yrkesroller som bättre förstår och aktivt kan förklara i mötet med mig.
Här ser ni det hela, alltså delvis:
Substansen är svårlöslig i vatten (1mg/10 ml) men den är lättlöslig i metanol (2g/ml).
Det jag tycker är så underbart det är att texten är så angelägen för mig att jag verkligen vill förstå och att jag faktiskt har medicinen i min hand och kan tolka mina egna reaktioner utifrån något faktiskt. Jag är alltså i utvecklingszonen. Från handlande till tänkande. Jag behöver min praktik. Den sätter texten i kontexten. Genom att faktiskt göra det som doktorn säger verkar texten på ett inre plan.
