Mail från lärarkandidaten en gång, läraren nu:

Skärmavbild 2017-02-07 kl. 13.31.51

Publicerat i Konsultation av något slag, Lärande, Modellerna | Kommentarer inaktiverade för Mail från lärarkandidaten en gång, läraren nu:

Kungliga biblioteket

Idag var jag på Kungliga biblioteket. Forskar om en bok och var där för att titta på olika omslag från olika tider. När jag klev ut igen var ljuset äventyrligt och vackert. Ungefär så kände jag mig också.

Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek | Kommentarer inaktiverade för Kungliga biblioteket

Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?

Barn ritar ... en bok. NY. 2017.

Barn ritar … en bok. NY. 2017.

Innan vi tror oss veta – fråga. Jag läser i Susanna Alakoski ”April i Anhörig-Sverige. Dagbok”, 2013:

”Vad hindrar dig från att koncentrera dig?”

En fråga att ställa innan vi sätter igång stora apparater, utredningar, menar Frid Hansen, som inte förnekar diagnoser, men som menar att hon i sitt arbete möter barn som känner sig missförstådda när vuxenvärlden enbart fokuserar på att problemet finns hos dem.

Alakoski, s. 152

När vi frågar, varmt och öppet, beredda på andra svar än de vi själva sökt formulera kan en annan berättelse komma fram. Den om oro för saker och ting, den om att koncentrationen inte räcker till för tyst läsning om vattnets kretslopp eller för kunskaper om växtcellen. När vi visar att vi är beredda att lyssna kan vi skapa möjligheter trots att oro och andra berättelser står på kö inom eleven. Då kan vi skapa rum för det gemensamma i skolan, förståelse och acceptans som ger utrymme för lärande.

Publicerat i Anpassning, Formativ bedömning, Frågekonsten, Ordning och reda, Pedagogiska samtal, Undervisningen, Värdegrunden | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?

Björn Granath sa ja!

Det var efter Tsunamikatastrofen. Då jag satt hemma och tänkte; nu gör jag den där filmen. Den om sorg. Och fotografen sa ja. Filmaren sa ja. På några dagar skulle filmen finnas klar i varenda skola. Samma dag åkte jag skridskor på Östermalms IP. För att samla ihop tankarna. Och då såg jag Björn Granath skrinna där. Jag vände om och körde i motsatt riktning.

– Kan du vara med, kan du läsa dikt, kan du…

Han svarade ja och några timmar senare var han på plats i lägenheten, inför uppställd kamera läste han Tranströmers Minnena ser mig med allvarets tyngd men också med dikten oändliga rymd. Han gjorde det så fint. Så starkt och så vackert. Tack Björn!

 

 

Publicerat i Barns sorg är randig | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Björn Granath sa ja!

Samtal om en hund och en tant

P1390930

Vi stod några stycken och tittade på tanten och hunden. Tysta och lite generade. Som om vi tänkte att snart ställer hon sig upp och snäser åt oss. Men hon satt där hon satt. Ett litet barn tittade också på tanten och hunden. Barnet sa;

– Man vet att hunden inte lever för en hund den rör på sig så fort den ser något som den tycker är konstigt eller kul.

– Hur vet man något om tanten? frågade jag.

– Det är det som är läskigt, sa barnet. Med tanten vet man inte. Hon kan sitta så där jättelänge. Och leva.

Publicerat i Textsamtal, Undervisningen, Verkligheten | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Samtal om en hund och en tant

Samtal med frusen rektor

P1400063

Klockan var ungefär 7.30. Dörrarna till skolan öppna. Jag är alltid nyfiken på skolor så jag stannade till utanför skolan, försökte kika in. medan barn och föräldrar kilade förbi mig in i värmen. Mannen som stod utanför, i den stora jackan, hälsade vänligt på eleverna, sa deras namn och sa hej till föräldrarna också.

Jag frågade honom om skolan och om bemötandet; att stå så här utanför skolporten och hälsa på alla. Han tyckte inte att det var något märkvärdigt alls, det är ju skolans elever, de ska hälsas välkomna. Jag frågade om lärare och vaktmästare hade bestämda dagar för detta. Han skakade på huvudet. – Jag är rektor här. Det är jag som tar emot eleverna. Lärarna tar emot dem i klassrummen. Det ska vara välkomnande att komma till skolan. Han gjorde en åkarbrasa och vände sig till en elev som från långt håll ropade hej så där som barn gör när de ser någon på långt avstånd.

Publicerat i Kommunikationen, Om jag vore rektor, Pedagogiska miljöer, Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för Samtal med frusen rektor

Två koppar kaffe och boken ”Lever du?”

Det kom ett brev på posten. Med en hälsning fick jag en bok. Bokens titel ”Lever du?”. Tonåringen på omslaget tittar rakt in i mina ögon. I bakgrunden en kvinna. Bilden av henne otydlig.

Det är som Patrik Hadenius skriver i DN. Det går fort att läsa lättläst. Jag läser över två koppar kaffe och snart är boken utläst. Språket är lätt men innehållet inte alls. Jag kan inte sluta läsa:

Jag gick inte i skolan. Allt jag gjorde var att knyta knutar i mattorna. Tusentals knutar.

Nu är jag i Europa. Min kropp gör inte ont länge, men mina tankar gör det.

När jag läser det sista kapitlet gråter jag.

En bok för högläsning. En bok för självständig läsning. En bok att läsa inom kollegiet. Författare är Annelie Dressen och Christina Wahldén. Förlaget är Vilja. Året är 2017.

Publicerat i Litteratur och läsning, Synligt läsande | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Två koppar kaffe och boken ”Lever du?”