Har nu haft mitt andra pedagogiska möte i mitt kök. Så fokuserade samtal. Så fokuserade ingångar. Så fokuserade bullar. Så fokuserade smörpaket. Så fokuserade innehållsförteckningar.
Så fokuserade!
Anne-Marie
Har nu haft mitt andra pedagogiska möte i mitt kök. Så fokuserade samtal. Så fokuserade ingångar. Så fokuserade bullar. Så fokuserade smörpaket. Så fokuserade innehållsförteckningar.
Så fokuserade!
Anne-Marie
Salt i såren och ett kryddstarkt förslag:
Vad händer om vi struntar i diagnoserna och börjar undervisa trots allt.
Så tänker jag.
Vi kan undervisa eleverna.
Anne-Marie
Det är oroligt med oljan vi har begärt för vår utveckling, den olja som hänsynslöst ödelägger något längre bort från min gräns därför att vi människor vill ha den och vi tror oss om att kunna hantera den, och här sitter jag och vet att jag oroar mig. Oljan där är oljan här. Vi är på ett jordklot. Det finns inte fler. Nu skriver jag om den oro jag känner där jag sitter. USA´s ekologi är också min. Det passiva att vänta in är ytterst tvingande. Man vill tänka på något annat. Medan oljan … luften, marken, djuren, blommorna …
Anne-Marie
Härmed vill jag tacka för en underbar förmiddag med mängder av modellande och frågeställande. Jag har lovat lärare att skapa frågor i mängder så att rummet kan börja ställa frågor till de som är där. Frågor är något jag finner utmanande. Det ska var stora frågor, inte små och lättbesvarade:
Jag återkommer, och om ni som lyssnade och processade behöver, vill, kan, och känner – här är en plats för er att orda och grubbla på. Vill, vågar och kan!
Anne-Marie