Samling kring två texter

Idag – Seminarium kring två texter och 25 lärare. Den ena texten innehåll tre meningar. Den andra texten innehåll tre stycken. Det var allt. Men vilken aktivitet. Innehållet ansvarar jag för. Frågeställningarna jag väcker likså men diskussionerna och samtalen kring hur att undervisa och lära det var något vi gjorde gemensamt. Så kan det vara.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Samling kring två texter

Läsplatta och platta texter

Läsplatta kan nog fungera – men vad värre är – de platta texter som eleverna aldrig får att lyfta och förstå. Då måste det till en undersökande lärare som står mellan texten och eleven. Ungefär som en brobryggare. Jag återkommer om detta.
Anne-Marie

Publicerat i Modellerna | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Läsplatta och platta texter

Lektionsinnehållet, individuell bedömning, formativt!

Jag fann mina formativa bedömningar och mitt lektionsinnehåll från någon gång 2005. JAG GJORDE SÅ HÄR FÖR ATT UTVECKLA MIN UNDERVISNING, det var syftet med det hela:

Så här såg den ut:

  • Lektion 60 minuter den …. 2005

Lektion med …. och denna notering inkluderar fem elever.

  • Lektionens innehåll och undervisande fokus:

Mrs Bartelmy´s pet. En engelsk berättelse. Alla elever arbetar först självständigt, en första överblick över texten. Eleverna får i uppdrag att ringa in de ord de inte förstår. Jag ska utveckla en förståelse för samarbetets kvaliteter och högläsningens och samtalets betydelse för att utveckla förståelse för text. Jag måste börja med elevernas erfarenheter; dvs att läsa tyst för sig själva. Under det att eleverna läser tyst för sig själva har jag individuell undervisning.

  • Individuell undervisning med X

Jag genomför en läsanalys av elevens läsning. Nu börjar eleven utveckla förståelse för läsanalysens kvalitet och värde och att ingången är att bekräfta elevens kunskaper och visa hur man utvecklar strategier för att lösa läsningen och förstå innehållet. Engelska handlar om att kunna uttala vilket ger en förskjutning mot att läsa och uttala.

Eleven X har god förståelse för vad texten vill säga och enskild ordförståelse men är mycket osäker på hur man uttalar ord och hur det låter då eleven pratar engelska (detta kan betyda att eleven också är van att läsa tyst för sig själv och inte aktivt läsa ut den engelska texten, vi talar om detta). Jag för noggranna noteringar över elevens förmåga och inte elevens brister. Jag måste arbeta med att utveckla elevens självförtroende och mod att läsa ut, dvs högläsa, texter och att våga prata engelska.

  • Fokuserat samtal med X och X kring den text jag har som undervisningens fokus.

Eleverna börjar tala och berätta om hur de gör för att uttala ord. X läser exempelvis ordet ”earrings” och förstår inte detta ord. Samtal initieras kring ordet uppbyggnad. Och X förstår ordet omedelbart då ordet får uttalas. Det är i den tysta läsningen som orden blir obegripliga. Detta talar vi om i detta samtal.

  • Strategiutveckling hos x

Detta ser jag som utvecklingsmöjligheter hos elev T:

* eleven ska högläsa texter på engelska till förmån för förståelse. Då eleven fortfarande känner osäkerhet i uttal så hindrar detta också eleven från att förstå den engelska texten. Vikten av muntlighet är avgörande för att eleven ska lyckas med sin engelska.

* Exemplet ”earrings” synliggjorde för eleven att eleven kan särskilja ord och hitta fler ord inom ordet. Detta gör att jag (A-M) kan utmana elevens lärande utveckling genom att aktivt lyfta fram ord som utmanar och utvecklar denna förmåga.

* Att utveckla en språklighet som gör att eleven kan börja TALA och uttrycka engelska språket aktivt  i engelska sammanhang, dvs att tala engelska om engelska

* Aktivt använda siga av lärarens modellande ord och uttryck – dvs – härma muntligt och ta ord ur och av lärarens meningar och uttryck. Dvs, aktivera muntligheten.

  • Strategiutvecklings hos P

* Aktivt använda siga av lärarens modellande ord och uttryck – dvs – härma muntligt och ta ord ur och av lärarens meningar och uttryck. Dvs, aktivera muntligheten.

* Utveckla modet att pröva engelska uttal, att aktivt uttala istället för att hoppa över det eleven blir rädd för. Jag måste (A-M) vara ytterst generös med tillfällen och visa eleven att jag uppfattar elevens mod att pröva och aktivt finnas i elevens mentala närhet då eleven gör just detta.

* Eleven ska få utveckla lärande sammanhang och förmåga att gissa utifrån likheter i språket. Dvs att engelskan går att härleda till svenskan och vice versa. Eleven fann detta jätteroligt vilket gör det lätt att utveckla denna kusnkap. Jag (A-M) måste utveckla underlag och texter där detta synliggörs och hjälper eleven att hitta och utveckla denna relation till engelskan.

  • Kunskapsutveckling hos elev V

* Eleven deltar i undervisningen eter att ha läst en tidigare text på engelska. Eleven använder ett stort engelskt ordförråd och har ett gott engelskt uttal. Eleven använder engelskan muntligt och talar ledigt coh med lätthet. De andra eleverna uppmuntrar elev V och påtalar elevens uttal (får vi härma dig?).

* A-M noterar elevens kunskapsutveckling kring uttal av länder och ländernas språk på engelska – och eleven gensvarar med att säga: – JAG ÄR PROFFS JU!

  • A-M följer upp elev D självständiga arbete och gensvara på detta

* Elev D arbetar vidare med gårdagens uppgift coh skriver klart sin berättelse på engelska. Då eleven är klar kommer eleven spontant till den undervisningsgruppen som talar engelska kring engelska texten. Eleven börjar spontant tala engelska. Jag (A-M) gensvarar på elevens arbete.

  • Arbetet i klassrummet fungerade gott. 60 minuters aktivt lärande. Ingång i undervisningens fokus – och utgången genomförd.

*********

Sen hade jag undertecknat med datum och namn. Jag lade detta till mina undervisande handlingar. Arkiverat lärande för min egen del. Idag läste jag det av en händelse. Nu ska jag leta reda på mina papper sedan ytterligare några år tillbaka. Jag började med detta för 10 – 11 år sedan.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | 2 kommentarer

Den textvänliga illustrationen

Min kunskap i italienska är liten men min förmåga att läsa texter stor. Jag läser utan att förstå. Illustrationen ger mig innehållsförståelse och därmed förstår jag mer av språket i texten. Min läsförmåga har jag utvecklat genom att våga läsa också det jag inte kan. Jag använder mig av min förmåga att gissa konstruktivt och att läsa helheterna. Att jag sedan förstår grande och cavallo genom att jag kan andra språk gör att jag kan länka samman tidigare kunskap med det jag nu konfronteras med. Jag har inte klurat ut vad ”Il” betyder men jag antar att IL hör samman med grande och cavallo.  Den stora hästen. Det är samspelet som gör att jag lär mig nytt. I skolan handlar samspelet om att jag tänker, reflekterar, utvecklar relation till det jag kunde och kan sedan tidigare, förmågan att gissa konstruktiv tillsammans med andra, att jag får prata och diskutera det som till synes ser självklart ut, att min lärare stöttar allt genom undervisande frågeställningar där klasskamraterna gemensamt får lyfta fram tankar och synpunkter. Vi ska utveckla vårt förhållande till text och det är stora saker. Grande!

Anne-Marie

Publicerat i Strategier | Etiketter , , | 2 kommentarer

Skoltempo och skolavslutning och musikläraren

Skoltempot skruvas upp och ned. Nu närmar det sig skolavslutning. Då skruvas tempot ned. Men på musiklärares axlar runt om i skolsverige så hålls det taktfast i körer och solister. Framföranden förväntas och när skolavslutningen väl är där så rinner en och annan tår nedför kinderna till Idas sommarvisa till tonerna från musikläraren bakom pianot.

Anne-Marie

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Musik | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Skoltempo och skolavslutning och musikläraren

Kopyrajt min barndom, en snabbvariant

Kopyrajt min barndom, den snabba varianten


Då jag var så där liten fanns inte barnkonventionen… den är bara tjugo år gammal… HÄPP!
Då jag var så där liten fanns inte tänkasjälv…det man gav ut till barn slukade barn i sig med hull och hår… och eftersom det var sagt och gjort så hade barnen lärt sig. Att de inte hade lärt sig förvånades man över en aning. Undervisningen var katederlik, föräldraskapet var upproriskt lyckliga över att det var gott att leva, de hade ju levt under andra världskrigets skugga… ja faktiskt… och framtiden såg så där ljus ut som den gör då man lämnar mörkret bakom sig, TV gjorde intrång i familjehemmen och Amerika åkte till månen och satte ned fötterna… och mänskligheten hade tagit ett jättekliv in i rymden… och svenska skolbarn kom att få mängdlärans matematik… och sedan gick det inte så bra att lägga ihop ett och ett annat. Sommarlovet var de varma bullarna och den kalla mjölken på Flatens dagkollo för ensamma hundar på stan. Men då kom Beatles och livade uppalltsammans och sen blev det musik och hippies… (va är man knarkare om man gillar Rolling Stones?) och allt det där som sedan måste få en motpol… och snart är vi inne i framtiden… då har vi hoppat över det mesta av världspolitiken, den tekniska utveckling och pling-plong… så fick vi en ny läroplan. (Mot slutet gick det så fort, få fort, så jag hann själv inte med…). Och här sitter jag och är interaktiv med världen. Tänk så det blev!

Och om jag kunde säga något till mig själv som unge så skulle det bli:

– Hej på dej!
– ….

Anne-Marie

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , | 3 kommentarer

Sparvhökarna i Stockholm

Artrikedomen i Stockholm känns plötsligt så betryggande. Oljan sprutar ut oreglerad någonstans på jordklotet:

Jag läser att dessa arter finns:

  • Den bredbandade ekbarkbocken
  • tornfalken
  • berguv
  • duvhök
  • grävling
  • räv
  • fälthare
  • rådjur
  • älg och varg brukar stressade undersöka Stockholm men avlivas oftast
  • tamduva (duvorna är ganska orädda, men tama, snarare förstadsligade)
  • brunråtta (så mycket bättre det blir då man lägger till brun, istället för att bara skriva råtta)
  • tamkaniner som förvildats (ja, när man tröttnar på det som är för tamt, då släpper man ut det vilda)
  • nors
  • abborre
  • gädda
  • lax
  • havsöring
  • signalkräftor
  • gädda
  • spindlar
  • myror
  • fjärilar
  • humlor
  • bin

Ja, det känns lite tryggt. Jag har börjat undersöka hur många humlor jag har bummelsurrande omkring mig, fjärilarna har jag inte sett ännu men körsbärsträdet på gården blommar tryggt och vackert utanför mitt fönster. Jag vet inte om tacksamheten förändras med åren eller om insikten om allt det tillhörande hänger samman så finurligt att man blir mer ödmjuk för kretsloppet. Det känns som om dessa tankar behövs. Det flyter olja på vattnet!

och så getingarna som härjar på min balkong! Härjade!

Anne-Marie

Publicerat i Jordklotet | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Sparvhökarna i Stockholm