Klassrummen, lärarrummen och de talande väggarna

Vi säger så ofta:

Det sitter i väggarna, och med det menar vi att väggarna har en berättelse och att dessa talar till oss. Det är något skumt med de där väggarna, aldrig något riktigt positivt. Man kan ana ett språk som kanske vill sätta oss på plats.

Jag har grubblat på detta.

  • Om väggarna talar hur vet vi att vi förstår dem på samma sätt.
  • På vilket språk talar väggarna?
  • Hur vet vi att alla väggar säger samma saker i ett rum?
  • Om det sitter i väggarna vem är det som satte dit det då?
  • Vad händer om man målar om, vädrar ut, tapetserar över och fyller rummet med nya människor?
  • På vilket sätt kom det som sitter i väggarna in där?
  • Varför översätter vi inte det som sitter i väggarna till hörbart språk?
  • Hur kan vi lättare förstå vad väggarna säger till oss?
  • Är det meningen att bara en del ska böja sig under faktum att det sitter just i väggarna?
  • Vad händer om det sitter i golvet?
  • Hur uppfattas det om det sitter i taket?
  • Vad händer om man inte kan lyssna in väggarna?
  • Kan man byta rum om man vill lyssna in andra väggar?
  • Har alla rum samma språk vid en skola?
  • Vilket rum trivs man bäst i?
  • Hur talar väggarna till mig? till dig? till barnen?
  • Kan vi vara säkra på att det är samma väggtal till alla i rummet?
  • Vad händer om vi säger tyst till väggarna?
  • Vad händer om vi säger att vi tänker inte låta väggarna tala i det tysta utan säga det väggarna säger?
  • Kan väggar slå in på en annan väg?
  • Exakt var sitter det som sitter i väggarna?
  • Exakt hur stort är det som sitter i väggarna?
  • Varför får väggarna tala?
  • Vem talar för väggarna?
  • Vem kan översätta väggarnas språk?
  • Kan vi vara säkra på att språket är just svenska, engelska, väggiska, samiska, turkiska, sulu…?
  • Hur låter det som sitter i väggarna?
  • Vem satte dit det där i väggarna?
  • Går det som sitter i väggarna att bytas ut?
  • Varför finns det i väggarna?
  • Vem vet – väggarna kanske sjunger?
  • Om väggarna sjunger så kanske det är en glad sång?

Anne-Marie


Publicerat i Frågekonsten, Klassrummet, Pedagogiska miljöer, Värdegrunden | Etiketter , | 1 kommentar

Det mätbara har instrument

Det är somligt som är mätbart. Somligt är inte det.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , | 2 kommentarer

Inget antingen eller – bara pedagogisk mer

Resor utvidgar erfarenheterna. Utflykter gör det också. Man måste lämna något för att få något nytt. Det handlar om att få ett annat perspektiv. Det kan betyda att man gör en utflykt in i varandras klassrum och ser det som man inte annars ser.

Och det som är nytt behöver inte  betyda att man helt byter ut något för att ersätta det man redan har. Jag tänker tillförande. Alltså en utflykt kan tillföra. Den tillförande pedagogiken tror jag mycket på. Skolan brukar svara det nya med attityden-antingen-eller. Det gör att det nya blir antaget eller förkastat utifrån ett antingen-eller- perspektiv. Jag tror inte på ett antingen eller utan på det utvidgade och tillförande. Sådan är pedagogiken. Rörlig!

Anne-Marie

Publicerat i Värdegrunden | Etiketter , , , | 4 kommentarer

Lärare är modeller för HUR

Jag tror på min idé att lärarens görande är viktigt – vi är levande modeller för hur!

Anne-Marie

Publicerat i Strategier, Styrdokumenten, Värdegrunden | Etiketter , , | 1 kommentar

Lärarens görande är en väg till elevens lärande

Jag har länge skrivit om ”Teaching by doing”. Att lärande blir möjligt genom att läraren gör det eleverna ska lära. Det betyder att läraren visar och gestaltar det hur som kan vara en utgångspunkt för elevens påbörjan, elevens väg till ett självständigt lärande. Det betyder i min lärargestaltning att jag visar det faktiska men också hur jag tänker och vilka strategier jag brukar och använder mig av för att förstå.

Lärande är också att välja och duka upp så att lärandet blir möjligt. Läraren är ansvarig för att lärandet kan gestaltas i andra former, att ordna för att det läraren visar fram också syns kring och i klassrummet där detta lärande ska omsättas. Teaching by doing betyder att jag gör mig själv till ett redskap.

Tanken är säkerligen gammal och redan erövrad inom lärandevärlden men jag har hämtat den ur gemenskapen med mina elever samt ur den verklighet jag själv är sprungen – de görande vuxna som funnits i min värld. Jag har också en tanke kring hur barn samlas kring den görande människan. Kring en människa i handling samlas alltid ungar och frågar – Vad gör du? och de blir nyfikna därför att en vuxen gör något och tycks så uppslukad av att göra – det vill säga – detta görande upptar den vuxen och den vuxne är fokuserad på att göra och genomföra. Därför är det så viktigt att göra. I hemmet handlar det om att göra maten, baka brödet, läsa böcker och fånga upp intresset barnet visar eller rent ut begära hjälp och medgörande. Ungar ser inte vuxna i sina görandet längre. Jag är uppväxt i en rik miljö av görande. Jag såg vuxna i aktion. Må vara i det lilla. Men allt i liten form är överförbart till det stora hela.

Anne-Marie

Publicerat i Autodidakten, Läraryrket och lärarrollen, Strategier, Värdegrunden | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lärarens görande är en väg till elevens lärande

Tankar hämtade ur mitt anteckningsblock

Detta är en bloggläsares gensvar på mina anteckningar:

Alldeles nyss gjorde jag en spännande upptäcksfärd i delar av ett anteckningsblock. Anteckningsblock??????….nja, snarare uppslagssidor som sätter igång tankeverksamheten kring ämnet:
DET EVIGTEVIGA FRAMTIDSHOPPET, BARN. Det barn som blir vuxen och därmed axlat det stora ansvaret att på bästa sätt vägleda nästa generation BARN. Det barn som blir vuxen och därmed axlat……..Kan vi någonsin förstå hur stort ansvar vi som vuxna bär!!??

Och jag tänker – vi är kollegor med gemensamt uppdrag!

Anne-Marie

Publicerat i Värdegrunden | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Tankar hämtade ur mitt anteckningsblock

Ett krusbär

Sverige är mitt krusbär. Jag ska koka soppa på spikar och leva som jag lär, tänkte jag då jag packade min packsäck. (Jo jag vet, kappsäck, men det är en packvänlig väska som jag packar i).

Anne-Marie

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Ett krusbär