Professionen lärare och dokumenten kring den

Jag ser bara möjligheter med mitt yrke. Jag gillar att ha de dokument som omger mitt yrke och vad för innehåll jag ska arbeta med tillsammans med mina elever. Idag telefondiskuterade jag med en god kollega. Vi var så rörande överens i mångt och mycket. Läraren satt med sin kursplan och jag med min. Klart det är lätt att tala med varandra då.

Jag har en vision om att vi alla bär

  • läroplan
  • kursplan
  • barnkonvention

med oss där vi är och verkar. För att problematisera ytterligare tycker jag att vi kan kasta ut den traditionella lärarkalendern till förmån för profesionella redskap som benämns här ovan.

Anne-Marie

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten | 3 kommentarer

Hur att bedöma elevarbete

Jag utgår från att berätta och skriva ned det jag FAKTISKT SER av kunskaper i elevens arbete. Jag lägger vinn om att vara noggrann.

LÅT MIG VISA ETT EXEMPEL: Här är ett elevarbete, årskurs två, uppdraget är att skriva om en framtidsuppfinning.

Körling fotograferar 2010

Jag läser igenom elevens arbete högt för mig själv. (Jag har självklart läst arbetet högt för eleven, jag är en mottagande lärare och hur ska eleven annars förstå att text handlar om kommunikation mellan människor.)

DETTA SER JAG:

  • Eleven skriver en rubrik.
  • Eleven har kunskap om rubriken och hur den skiljer sig från övrig text.
  • Eleven skriver läsligt och kommunikativt.
  • Eleven har ett förhållande till tid, årtalet 2021, detta är en uppskattning av hur framtida i tiden uppfinningen kan finnas.
  • Eleven kan förklara för en läsare om sin uppfinning. Texten bär utan elevens medverkan.
  • Eleven använder ord som kommunicera/ljudsignaler/kod
  • Eleven använder skiljetecknen punkt och utropstecken.
  • Eleven uttrycker en vilja att kommunicera
  • Elevens text ger uttryck för omsorg och empati
  • Eleven har antagit det skrivande uppdraget uppfinning
  • Eleven använder den, det , den där det är adekvat. Det är lätt att härleda vilka ord som ersätts.
  • De elevnära orden är korrekt stavade.
  • Eleven vill, kan och vågar uttrycka sig med ord som eleven inte kan stava till
  • Eleven har en känsla för layout och formgivning
  • Elevens illustration är samspelande med elevens text (bilden syns inte här).
  • Arbetet visar att eleven kan/visar/har visat en begynnande…



Eleven kan… vi kan titta och söka efter många fler kvaliteter i denna elevtext. Och jag öppnar upp för ett lärande samspel runt elevers texter på detta vis. Detta är mitt exempel på hur jag gör.

Då jag har gjort detta tar jag fram min kursplan och så går jag igenom syftestext (det inledande stycket om varför ämnet finns i skolan) samt strävansmålen för ämnet (de viktiga målen som anger ämnets innehåll och riktning under hela skolgången). Jag använder en överstrykningspenna och tittar på samstämmigheten med de dokument jag har att följa.
Så här ser det ut:
•Eleven skriver en rubrik.
•Eleven har kunskap om rubriken och hur den skiljer sig från övrig text.
•Eleven skriver läsligt och kommunikativt.
•Eleven har ett förhållande till tid (2021) Sannolikhet/rimlighet
•Eleven kan förklara för en läsare om sin uppfinning.
•Eleven använder ord som … kommunicera/ljudsignaler/kod
•Eleven använder skiljetecknen punkt och utropstecken (I DENNA TEXT)
•Eleven uttrycker en vilja att kommunicera
•Elevens text ger uttryck för omsorg och empati
•Eleven har antagit det skrivande uppdraget
•Eleven använder det, den där det är adekvat
•Elevens elevnära ord är korrekt stavade.
•Eleven vill, kan och vågar uttrycka sig med ord som eleven inte kan stava till…
•Eleven har en känsla för layout och formgivning
•Elevens illustration är samspelande med den text eleven har skrivit
•Eleven…
De röda samspelar med kursplanernas innehåll och är därmed markerade med rödpenna. För att synliggöra detta. Jag skriver därefter in målen så att jag själv kan följa min modell.
Ur syftestexten i ämnet svenska lyfter jag fram dessa meningar:
•Använda språket
•Utveckla förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva
•Personliga identiteten
•Utveckla kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet
•Samspelet med utvecklingen i informationsteknik och kommunikationsteknik.
Körling fotograferar 2010

De mål jag ser i strävansmål och uppnåendemål för årskurserna nio och fem skriver jag också ned. Det blir ordagranna meningar ur kursplanen. Jag tittar också igenom kursplanerna i matematik och finner där att jag kan utveckla ett av de strävansmål som syns där – elevens arbete synliggör ett visst förhållande till årtalet 2021. Det är inte ett årtal taget ur luften utan anger en möjlig framtid. Det betyder att jag som lärare kan undersöka elevens förhållande till rimliga antaganden i matematik. De övriga målen i kursplanerna är ett uppdrag för varje lärare att undersöka varför jag inte tar med dem här. Däremot har jag lyft fram den viktiga syftestexten vilken jag tycker vi borde relatera oftare till. Om vi har syftestexten i levande relation till vad vi gör i klassrummen så kommer vi att skapa undervisning i relation till denna.
Jag vill också värna undervisningen i allt vi gör. Lärarens görande (teaching by doing – min lilla ordlek med härledning till John Dewey) är avgjort viktig.
Här nedan skriver jag och ritar en penna. Det lilla barnet, ännu ej skolbarn, vill pröva utifrån det hon tar del av. Denna tanke ska bära in i skolmiljön. En lärare som gör blir en trygg utvisare av hur man kan tänka, utveckla, rätta, skriva och fortsätta göra sin text eller bild, matematiska uträkning.
Jag ber er använda denna modell om ni finner den användbar. Men om ni kopierar och har den som underlag vill jag gärna veta det, skriv något här, och att ni gensvarar på hur ni tyckte att ni utvecklade ert yrke och yrkeskunnande, samt att ni samtliga värnar om ursprunget till arbetssättet. Jag längtar efter gensvar.
Anne-Marie


Publicerat i Barns rättigheter, Formativ bedömning, Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten | Etiketter , , | 2 kommentarer

Jag släktforskar inte – Jag bloggar

Körlingsgatan en gåva från Kristdala
Hej Anne-Marie,
Vår trallafton gick bra. Vi berättade om familjen Körling och spelade några av Feilx’ visor. I berättelsen om Felix Körling använde jag en del information från din blogg.
Till din samling av gatuskyltar skickar jag, som tack, en bild på Körlingsgatan. Vi har förstås en sådan gata här i Kristdala också.
M. V. H.
Körlings fotografier för länge sedan
Anne-Marie blir lycklig som en liten unge – tänk att min blogg givit mig så mycket information om min släkt. Tusen tack hela Kristdala för förvaltandet av Körlingarna.
Anne-Marie

Publicerat i Släkten Körling | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Jag släktforskar inte – Jag bloggar

Om klassrumsorganisation! Hur skapa ett klassrum!

What to Look for in a Classroom

by Alfie Kohn
Source: Alfie Kohn
Topics: School Choices Guidelines

An earlier version of this chart was published in the September 1996 issue of Educational Leadership, and reprinted as the title essay in the anthology What to Look for in a Classroom…And Other Essays.

This revised version appeared as Appendix B of The Schools Our Children Deserve.

GOOD SIGNS POSSIBLE REASONS TO WORRY
FURNITURE Chairs around tables to facilitate interaction

Comfortable areas for learning, including multiple ”activity centers”

Open space for gathering

Chairs all facing forward or (even worse) desks in rows
ON THE WALLS Covered with students’ projects

Evidence of student collaboration

Signs, exhibits, or lists obviously created by students rather than by the teacher

Information about, and personal mementos of, the people who spend time together in this classroom

Nothing

Commercial posters

Students’ assignments displayed, but they are (a) suspiciously flawless, (b) only from ”the best” students, or (c) virtually all alike

List of rules created by an adult and/or list of punitive consequences for misbehavior

Sticker (or star) chart — or other evidence that students are rewarded or ranked

STUDENTS’ FACES Eager, engaged Blank, bored
SOUNDS Frequent hum of activity and ideas being exchanged Frequent periods of silence The teacher’s voice is the loudest or most often heard
LOCATION OF TEACHER Typically working with students so it takes a few seconds to find her Typically front and center
TEACHER’S VOICE Respectful, genuine, warm Controlling and imperious Condescending and saccharine-sweet
STUDENTS’ REACTION TO VISITOR Welcoming; eager to explain or demonstrate what they’re doing or to use visitor as a resource Either unresponsive or hoping to be distracted from what they’re doing
CLASS DISCUSSION Students often address one another directly Emphasis on thoughtful exploration of complicated issues

Students ask questions at least as often the teacher does

All exchanges involve (or are directed by) the teacher; students wait to be called on Emphasis on facts and right answers

Students race to be first to answer teacher’s ”Who can tell me…?” queries

STUFF Room overflowing with good books, art supplies, animals and plants, science apparatus; ”sense of purposeful clutter” Textbooks, worksheets, and other packaged instructional materials predominate; sense of enforced orderliness
TASKS Different activities often take place simultaneously Activities frequently completed by pairs or groups of students All students usually doing the same thing

When students aren’t listening to the teacher, they’re working alone

AROUND THE SCHOOL Appealing atmosphere: a place where people would want to spend time Students’ projects fill the hallways

Library well-stocked and comfortable

Bathrooms in good condition

Faculty lounge warm and inviting

Office staff welcoming toward visitors and students

Students helping in lunchroom, library, and with other school functions

Stark, institutional feel Awards, trophies, and prizes displayed, suggesting an emphasis on triumph rather than community

Copyright © 1996 by Alfie Kohn. This article may be downloaded, reproduced, and distributed without permission as long as each copy includes this notice along with citation information (i.e., name of the periodical in which it originally appeared, date of publication, and author’s name). Permission must be obtained in order to reprint this article in a published work or in order to offer it for sale in any form. Please write to the address indicated on the Contact Us page.

Copyright ©1996. Reprinted from ”Educational Leadership” with the author’s permission. For more information, please see www.alfiekohn.org

Take Action,

________________________________________________

I am! I will! I am trying!

Anne-Marie

Publicerat i Klassrummet | Etiketter , , | 2 kommentarer

Förklara: Barn och unge

Någon ringde mig och bad – skriv något om varför du så ofta skriver unge och inte barn. Samma person bad om ett förtydligande då ordet unge inte klingade vackert annat än i min blogg. Så kan det tyckas och tänkas.

Självklart att jag förklarar hur jag använder mina ord.

Körling fotograferar 2010

Unge är så vackert ord tänker jag. Unge. Den unge. Jag tror det var en diktare jag hörde på som sa… unge! Och med sådan värme att ordet liksom sprang över till mig. Sedan dess förvaltar jag det så.

Unge!

Jag hör mig själv säga det då och då… också på Public Service dagen talade jag nog om barn som ungar.

Ungar!
Vågar jag tro att Astrid Lindgrens röst vilar i ordet också? Ordet nästan smälter samman med hennes röst.

Låt mig göra en ordbokspromenad:

Ordet unge hör samman med avkomma till högre stående djur. (Jaha… hur ska jag nu få in min förklaring till det här med högre stående djur…)

Men till högre stående djur tycks fåglar höra – för ordboken skriver om fågelungen (den flyger ju inte riktigt förrän den blivit så stor att den kan ta sig luft under vingarna),

fölungen (men vad är nu detta, föl är väl i själva verket en benämning av att vi talar om en högt stående häst som inte är fullvuxen) och sälungen (men nu blir jag ytterst förvirrad – sälungen är väl knappast stående, den hittar man väl mest liggande på en kobbe ute i skärgården viftande med sina små vattenarmar och med sina små fenfötter…. om de är så stående vet jag inte).

En unge tycks vara av den sorten att den föds levande. Men fågelungen föds väl ur ett ägg (oj så komplicerat allt tycks vara, varför skriver man fågelunge när den inte är högt stående utan mer flygande och dessutom knäcker fram sig själv ur ett ägg?).

Katter får söta kattungar som kläcks ur ägg (äh, jag bara skojade) och sedan kommer ordboken fram till att vi gärna använder ordet ungar om våra egna avkommor.

Här blir jag nog lite konfunderad. För ordet unge om det människan sätter till världen används så negativt. Att säger ungar med en negativ klang.  Som om vi inte tillskriver oss rätten att vara högt stående? (Aha).

Vi tycks vara ambivalenta – för vi säger barn och lägger till unge – barnunge (vilket är samma sak som vi gör med ordet fölunge). Ja, man kan grubbla på ord.Barn skulle ju eventuellt vara något positivt och unge något negativt. Vad betyder då barnunge?

Det som betecknas som unge i ordboken tycks i alla fall vara något som hör en slags början till. Något ungt. En ung person. En liten unge. En busunge (hurra) och en … panikunge (det står så i min ordbok) och sedan det fantastiska ordet skandalunge (måste vara en unge som redan kommit upp sig bland tidningsrubrikerna – av någon märklig anledning, eller någon som andra sätter etiketter på utan att ha den rätten).

Man kan förstås leka med ordet unge: Unge-fär! men då undrar man genast vad ordet ”fär” kommer sig av.

Men då jag ändå är i den kretsen av ord i min ordbok och vid den aktuella sidan, alltså de ord som börjar på unge… så fastnar jag i det här ordet;

ungmor

och förklaringen blir jag inte klok på:

”yngre husmor på bondgård i motsats särskilt till mannens mor (åld)” förklara den ni!

Då jag gör en ordbokspromenad i ordet ”barn” blir jag nästan förskräckt. Ordet omges mest av sådana som handskas med ungar.  Sen finns förklaringen i min ordbok vad ett barn är: ngn som blivit till genom att avlas eller födas av given person – en människa som inte vuxit färdigt till kropp och själ.

Ja, se ungar!

Jag ser ungar!

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Ordförrådet, Värdegrunden | Etiketter , , , , , , | 4 kommentarer

Att fotografera ett ansikte

Körling fotograferar 2010

Att fotografera en annan människa är mycket svårt. Det måste till något känsligt. Det är som att få något förtroligt. Något nära. Det utelämnande. Tillåtelsen att kliva inpå och med mycket stor närhet kliva det där steget närmare än vad man i vanliga fall gör. Det är också en fråga om tilltro. Det jag ser genom mitt kameraöga får den jag fotograferar inte se förrän jag har tagit fotografiet och kan visa fram det. Ofta häpnar personen i fråga och känner inte igen sig. Man tittar med misstänksamma ögon på det man ser – och försöker se det fotografen såg.


Detta ovanstående fotografi tycker jag mycket, mycket om. Jag ser något stort. Något modigt. Något väldigt vackert. Jag brukar leta efter just detta. Här fann jag det.

Anne-Marie,

och jag kan ännu inte det rent tekniska med att efterarbeta fotografier…

Publicerat i Fotograferingen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Att fotografera ett ansikte

Rätten att växa

Körling fotograferar 2010

Alla har till uppdrag och uppgift att skapa utrymme och mottagande för varje människas rätt till växande. Detta växande hör samman med människosyn och kunskapssyn och har inget att göra med att skada någon annans växande, ens inskränka på detta utrymme.

Jag ryser inför det tomrum som skapas kring och genom påståenden om och den där frågor inte längre ställs. Jag vet hur det är att få beskrivningar och förklaringar om vem man är och aldrig någonsin få frågor om det man tänker och funderar, vem man är och hur det ser ut i det egna inre, hur man förstår och hur man hoppas och vill  berätta.

Den som påstår något har bestämt sig för att nära sin egen bild. Den ser inte hur personen på bilden utan när sig i påståenden om den person som de tror sig se. Den som får bära påståenden om sin person växer inte längre. Den förtvinar intill. Där allt av spontanitet och glädje tystats ned. Trots att jorden fanns där så fanns det ingen jordmån för växande.

Att erfara att man växer, känna nyfikenhetens glädje, den kan inte förklaras med påståenden. Den kan bara upplevas alldeles intill en växande. Och växande har aldrig något tak, ingen ålder, ingen form.

Jag tänker på ungarnas hoppsasteg! Så lyckliga de är när de rör sig! Som om de kroppsligen tog sats in i livet. Och i detta hopp ska de tas emot – bejakande!

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | 3 kommentarer