Mycket viktigt gensvar om det jag säger och tänker

Hej Anne-Marie utropstecken
Jag har tänkt punkt
Först var jag provocerad punkt
Provocerad över att du hade alla svaren punkt
Fast du sa att du inte hade det, jag vet utropstecken
Jag kände mig kass och otillräcklig punkt
Arg o uppgiven på mig själv punkt
För att jag någonstans på vägen tappat fokus punkt
Allt eftersom du återuppväckte mig blev jag medveten punkt
Medveten om att mitt val av förhållningssätt har betydelse punkt
Hugh betydelse punkt
Nu är jag upprymd punkt
Tacksam punkt
Jag vet att ditt förhållningssätt och dina anslag funkar punkt
Dagen efter praktiserade jag det du hade sagt punkt
Än en gång tack för att du påminde mig om vad som är viktigt utropstecken

Detta mail fick jag – ett gensvar jag härmed tänker och funderar kring, jag tror det är viktigt att berätta och återknyta:

Jag har kämpat min väg genom till mitt yrke. Genom misstag, felsteg, dikeskörningar och sedan funderat över hur och vad jag kan utveckla. Essensen av föreläsningarna jag ger kan visa just detta att man tänker på sina egna tillkortakommanden. Jag tänker aldrig så – för jag vet hur mina egna tillkortakommanden har blivit mina egna till-längre-blivande.

Jag ser inte misslyckanden som faror, jag ser samspelet med uppdraget och eleverna som en utvecklingsarena för mig själv som lärare. Jag läser denna tanke jag får i mitt mail… och tänker att jag måste lyfta fram detta. Jag talar om det jag vill, det jag hoppas, det jag tänker om barns lärande och hur jag söker gestalta det för andra lärare.

Klart att jag talar om det jag vill verka för och inte berättar om mina behövliga misslyckanden eller omtänkarinsikter. Jag ger eller inkluderar till samspel. Låt säga att jag vänder på en del saker och ting.

Kanhända blir man, eller känner sig liten runt mig… det är ok för det kanske är själva utmaningen att byta ny väg. Det viktiga är att det påverkar dem som är verkligt små, de vi lärare är och har till uppdrag att skapa lärande växtmån för och tillsammans med,  alltså dem mina lärarutbildningstankar omsorgar för – kring barnen – de är för dem mina tankar omsluter – att de tillåts växa och utvecklas fullt ut och i relation till de personer de är.

Jag läste mailet med mycket värme. Och stor förståelse. Men jag tänker inte byta ut mina vägar bara kanske förtydliga att mitt tänk har stötts och blötts under mycket, mycket lång tid.

Tusen tack du som skrev!

Anne-Marie

Skrivtecknen i utskriven form är en del av den modell jag ger kring skrivandet och hur att medvetandegöra skrivtecknen. Jag ser hela anslaget som ett övertagande och medvetandegörande av vikten att åskådliggöra medvetet för eleverna. Allt gott utropstecken

Publicerat i Barns rättigheter, Föreläsningar jag ger, Värdegrunden | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Mycket viktigt gensvar om det jag säger och tänker

TED är där jag hämtar näring

TED är en plats för mig –

som björnen och honungen! Jag slickar i mig under bisurr och med njutbar hunger.

som istappen under vårsolen! Jag smälter av värme, glädje, hopp och upprymdhet.

som hemkomsten efter utresan! Jag slår mig ned bland tänkare och får mina tankar gestaltade och resplanen förklarad.

som förrätten till en hel middag! Jag får provsmaka men suktar efter genast efter mer att lära.

som människa bland andra! Jag har ansvar att förvalta mitt TED-deltagande kring de stora frågorna!

som människa i samspel! Med frågorna, med görandet, med tänkandet, med människan därborta och alldeles intill.

Anne-Marie

Publicerat i Verkligheten, Visionerna | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för TED är där jag hämtar näring

Behöver vi allt ljus

Körling fotograferar 2010

Behöver vi allt ljus?

Behöver vi alla potatisar?
Behöver vi alla nya skor?
Behöver vi alla nya leksaker?
Behöver vi …

EARTH HOUR THOUGHTS!

Anne-Marie

Publicerat i Verkligheten | Etiketter , | 11 kommentarer

Så ska det låta…

… tänkte jag efter samtalet. Det flödade hit och dit. Timmarna gick. Ute på gatan fortsatte diskussionen. Hela vägen hem letade jag sedan miljöer för idéer. Det kändes kreativt. Minst sagt.

Anne-Marie

Publicerat i Värdegrunden | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Så ska det låta…

Informellt lärande?

Körling fotograferar 2010

Jag ställer mig en aning tveksam. Vad är informellt lärande? Nu anar jag förstås vad det kan vara och betyda och med vilka ögon vi tittar på detta lärande. Jag tror vi kallar det lärande vi inte kan sätta ord på för det informella lärandet. Det vi inte riktigt kan mäta. Det lärande som äger rum på andra platser än i lärosäten.

Anne-Marie,

läs gärna kommentaren som ytterligare förtydligar begreppet. Mitt inlägg får ses som en fundering i största allmänhet.

Publicerat i Barns rättigheter | 11 kommentarer

I eftertänksamhet

Körling fotograferar 2010

Det här hör väl samman med inlägget här efter! Anne-Marie

Publicerat i Värdegrunden | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för I eftertänksamhet

Att tro sig veta och skapa sanningar

Körling fotograferar 2010

Vi tror oss veta. Ur mycket små detaljer, av nästan ingenting skapar vi berättelser och ger oss rättigheter att uttrycka och igångsätta. Vi tror oss veta. Men det vi vet är oftast nästan ingenting. Vi lägger ihop små bitar och brottstycken som vi vill. Får pusselbitar att passa in trots att vi i själva verket trycker ned dem i en form som de absolut inte passar i.

Vi vet det vi vill veta. Det som passar oss och ger oss näring för att ge oss en slags utflykt ifrån oss själva.

Om vi inte vet så kan vi lära oss. Om vi inte vill ingå i generella sanningar utan grund så kan vi ställa oss frågor. Om vi inte genast antar skvallerhörnornas rubriker kan vi sticka hål på dem genom att ställa frågor.

Tystnad, samstämmighet, skvallerekon kan brytas genom modet att fråga – Hur vet du? Berätta vad som ligger till grund för antagandet? Förklara hur du vet?

Det betyder inte att vi ska attackera varandra utan lära oss att gå lite djupare i rätten att få hålla hov kring ett mycket lösryckt innehåll. Vi har alla ett mycket stort ansvar där vi är för att lyssna in, förstå, ansvara och tänka.

Min morfar delade inte sympatierna och de människofientliga åsikter som florerade i hans arbetskrets. Efter att ha lyssnat och deltagit reste han sig upp från samarbetsbordet med orden:

– Jag har lyssnat, jag har tänkt. Det jag hör kräver av mig mitt handlande och mitt ställningstagande. Därför avböjer jag nu min närvaro och ber herrarna att betänka det innehåll som här diskuteras.

Jag tyckte alltid att min morfar var en modig människa. Han lärde mig ett och annat. Ord, sa morfar, ord. Varje ord är makt. Varje ord ska vägas. Det finns vågar för ord. Minns det!

Anne-Marie,

fotografiet har givetvis inget med innehållet att göra

Publicerat i Värdegrunden | Etiketter | 8 kommentarer