I ordboken finns det inte så många ord som tangerar ordet bröllop, och jag ger mig friheten att grubbla lite på vad detta egentligen innebär:
Bröllop verkar vara just en sådan sak som är mellan två som älskar varandra. Det är tryggt. Men där står en hel del om bondbröllop och just idag är det kanske det man kan associera med. Nu är det också så att ordet bröllop också betyda motsatsen till äktenskapets ingång, det finns en annan förklaring: felaktig dubbelsättning av bokstav eller ord! Det är en aning intressant. Jag gillar bröllop mellan okunskap och kunskap, om att inte veta och få veta, att inte veta om en författare och plötsligt upptäcka henne/honom, att uppleva bröllopet i att få vara nyförälskad … ja nu vet jag inte om jag plötsligt förringar orden genom mitt oförstånd.
och genast förklarar ordboken detta ord med en annan människas tillblivelse. Barnet som nedkommer nio månader efter bröllopsdagen. Den vinklingen var ett jättekliv över till bröllopet mellan barn och föräldrar. Kärleken där…
Ordboken är krass här – man är inbjuden som gäst – och man sover på vinden. På vinden är det bäddat för bröllopsgästerna (säger ordboken). Jag var genast uppe på min vind… inte en enda där.
Den tycks vara skriven till bruden. För man kan säga brudmarsch utan att man har skapat oreda i begreppen. Men å andra sidan – det är väl mer jämställt att hålla en marsch för två. Jag tänker genast tango – men jag anar att det har att göra med själva dansen som sedan tar vid då äktenskapet tränas i nödens konst.
Här har det med en slags intimitet att göra. Och här är det märkligt nog bara brudgummen som är nervös för den natten. Här måste jag nog undersöka en aning – vad menar man med det? Aha, brudgum är man bara under den dag man gifter sig. Inte undra på att det är en aning nervöst. Kan det vara en identitetskris?
Den går nästan uteslutande till Italien. Italien har en form av en stövel. Det kan vara bra att veta om man förälskad och med ögon för sin kärlek sätter fötterna i Italien. Ja, jag kan tänka mig många resmål. Paris vore ju inte så dumt. Och även om man inte har något franskt språk så är kärleken en aning ordlös. Bröllopsresan kan börja där man står. Man kallar bröllopsresa för smekmånad. Och då är det väl handlingarna som räknas. Att man tycker om varandra.
Skolan har en roll här. Hurra tänker jag. Det är oftast skolkamrater, alltså de från förr, som har hjälpt en med att lägga ihop ett plus ett, som får bli bröllopsvittnen. Tänk om man kunde tala om sådana saker i skolan. Den som är det bästa stödet blir framtida vittnen till bröllop. TJa, varför inte. Vittnet är alltså den som vittnar att det går rätt till för de som ska gifta sig. Man kan också vara ställföreträdande stöd och teaterviska om bruden eller brudgummen kommer av sig – Säg Ja!
Sen tog ordlistan slut på orden (7 ord blev det om vi inte räknar in ordet BRÖL, för det handlar om det där ljudet som låter kraftigt och brummanden med en slags låg tonhöjd) och jag hänvisas till brud.
- Brud däremot öppnar för funderingar. 24 ord att peta i.
Jag börjar:
Det är man bara den dagen man gifter sig. Man kan vara en raggarbrud. Men det tror jag inte att man är en endaste dag. Man kan också vara en pangbrud. Det kan man nog också vara under en längre tid och för någon är man en pangbrud för alltid. Det är nog ganska ovanligt.
Jag trodde först att det var ett litet bröllop mellan två språk, dvs svenskan och engelskan. Brud och and. Men så var det inte. Det handlar mest om en fågel som har vackra fjädrar. Hur brudanden vet om sin prakt är en fråga att ställa sig.
Ja, konsekvensen är att bruden är brud en dag och att borsten är en engångsattrialj. Engångsborste? Engångstandborste får nu en ny betydelse. Men brudborsten finns också i blomstervärlden. Då är brudborsten en ensam blomma. Då undrar jag hur länge den står. För brud är man bara en dag.
Men snälla rara ordboken. Brudbröd? Är det bagarens brud och brudens bröst. Men absolut inte. Här talar vi om blommor igen. Kan man inte säga det då. Jag menar skriva det.
Va? Vad är detta?
Jo här är ordet för den som klär bruden. Tänk att vara en sådan för en dag. Att hålla på med den vackra klänningen, kolla sömmarna, lägga upp och lägga till och så slutligen be bruden kliva ned och i den vackra klänningen. Det kan bara den som inte är främmande göra. Man måste ha en relation och den av värdigt slag för att sätta på en klänning och sätta fram de just precisa skorna!
Ja, det kan man tänka sig att man får dagen efter något speciellt har skett och ägt rum. Här står det att man får pengar och juveler. Jag vet inte om jag tycker att det känns bra. Kanske man kan se det mer jämlikt. Båda får något. Varför inte ett leende och en repris.
- Därefter är ordboken brutalt realistisk – och avslutar inte alls utan ger sig genast in i ett nytt begrepp.
Det som avbryter allt som skrivs om brud i ordboken är ordet BRUGD. Det är en stor haj som lever av plankton. Det betyder att jag inte skriver mer nu. Jag ska haja läget!
Anne-Marie
som också ska vara källangivande: Min ordbok är den jag alltid går till allra först. Men den är som en gammal vän, jag vill ha just denna bok och den är från 1986 vilket kan betyda en slags tillbakablick på det språkliga. Esseltes bok – Svensk Ordbok. Jag har ärvt den och jag kan inte byta. Jag har fler böcker men det är alltid denna ordbok jag vänder blad i.
