Vi har inte råd med Jante skrev jag – då kom detta svar

Jag vill bara skicka ett solmail så här på slutet av läsåret, för att visa min uppskattning.
Du hjälper mig att bli en bättre lärare.
Jag hör mig själv säga saker jag lärt mig från dig.
Jag ser att jag gör saker jag tagit till mig genom dig.
Jag lär mig av dig.
Jag gillar din pedagogiska tankstation, det har jag gjort ända från början.

Du gör stora saker för eleverna och lärarna.
Du får lärarna, rektorerna, förskollärarna, IT-pedagogerna, ja alla, att stanna till, reflektera, och tänka till!
Du är vår Vygotskij.
Jag ser och lyssnar mer pedagogiskt än jag någonsin gjort – TACK!

**********************************************************************

och jag tänker ta åt mig. Jag tycker det är oerhört generöst av människor att ge ord. Det rika är att ge och våga ge. Jag har varit väldigt pedagogiskt ensam under många år men nu är jag inte det längre. Jag är tillsammans med andra. Och frihet att tillhöra ett sammanhang där visionerna är levande gör mig levande.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Vi har inte råd med Jante skrev jag – då kom detta svar

Skolans trivselregler – en undersökning!

Jag kom osökt in på ”Trivselregler” och sökte på detta ord. Jag fick 42 500 träffar på Google. Jag läste in mig på  Grundskolans regelbok under rubriken Ordningsregler – Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare – (SFS 2006:205)

Som sagt, jag har läst och plockat ut en del saker från olika skolor. En del skolor har mycket väl genomförda ordningsregler samstämmiga med kursplan och människosyn, demokrati och elevsamverkan. Men en del ordningsregler blir en aning konstiga. Som sagt – det är ingen skola utan jag har plockat från skolor kors och tvärs över hela riket. Läs själva:

  • Herre på täppan får inte lekas på kullen.
  • Inte lämna skolgården utan tillstånd från skolpersonal
  • Följa tillsägelser som ges av personalen
  • Vara vänlig och hjälpsam
  • Deltar i lekar som inte skadar mig själv
  • Ingen skall behöva känna sig utanför, osynlig eller meningslös
  • Sover ordentligt
  • inte använder foajen vid fritids som uppehållsrum,
  • hjälper till så att korridor och uppehållsrum ser prydliga ut vid skoldagens slut.
  • Snöbollar kastas endast utanför skolgården och tillsammans med vuxna. Vid pulkaåkning på backarna används hjälm
  • Alla får vara med i leken, ingen lämnas ensam
  • Vi skall inte klaga, sura och gnälla
  • Vi har mobiltelefonerna och mp3-spelare avstängda och osynliga på lektioner inom och utomhus.
  • Det är bara tillåtet att klättra på ”lilla” stalltaket.
  • Vi gungar inte på stolarna.
  • hjälps åt att hålla ordning och plocka upp efter dig.
  • Vi hostar Hosta i armvecket, när vi behöver hosta
  • Vi går inne i skolan.
  • Vi tar inte med oss farliga saker till skolan.
  • Snölyktor, snögubbar, snögrottor och snöänglar är bra saker att göra när vi är ute och leker.
  • Vi får åka stjärtlapp i backen om vi har hjälm.
  • I ”Trekanten” är jag bara när jag ska besöka biblioteket, skolsköterskan, ha slöjd, bild, hemkunskap eller har ett ärende till skolans expedition
  • Jag vet att fotografering och filmning inte är tillåten utan medgivande av berörd person
  • vi tar ansvar för att komma utvilade till skolan
  • vi arbetar aktivt på lektionerna
  • Mobiltelefoner ska ha ringsignalen avstängd under lektionstid och får icke användas på något sätt under lektionstid utom då man kommit överens med läraren om att använda telefonens kalkylatorfunktion. Förbudet gäller även biblioteket och vid gemensamma samlingar.
  • Alla duschar efter varje idrottslektion
  • På skolan tilltalar vi varandra med namn/smeknamn som är okej för den som äger namnet.
  • Snöbollskastning är endast tillåten på gräsmattan mellan XXX- gården och zzzz-gatan
  • Vi måste ha skor på oss när vi cyklar
  • Om vi är förkylda, kan vi få äta halstabletter. Vi säger till läraren.
  • Vi äter med gaffel och kniv och låter maten tysta munnen
  • Vi går genast ut vid lektionens slut.
  • Lekredskapen används på rätt sätt.
  • Bollar som hamnar på taket hämtas vid dagens slut ner av vaktmästare eller annan skolpersonal.
  • Rökning och snusning sänker uppförandevitsordet.
  • Vi säger bland annat HEJ till dem vi träffar.
  • Om det blir mycket snö avgör rektor om det är tillåtet med snöbollskastning.
  • När det är rast får du leka på skolgården, men inte på bilparkeringarna. Du får heller inte leka i trappor och korridorer.
  • Klättra endast på klätterställningen.
  • Vi kastar inte snöbollar, stenar, äpplen, kottar och annat som  kan vara farligt.
  • Vi respekterar de som säger till om att slänga snus i papperskorgen
  • att rätta sig efter tillsägelse från all personal
  • Godis som äts under lektionstid spottas ut.
  • Var rädd om träd och växter på skolområdet
  • Snöboll kan kastas på bakre skolgården, inte nära fönstren! (800 kr). Kasta inte mot ansiktet, isbollar är för hårda!
  • Jag använder ett vårdat språk utan svordomar, könsord eller andra nedvärderande tillmälen.
  • Om vi gör inbjudningar i skolan bjuder vi hela klassen.
  • Vi använder våra ”boards” mellan grinden och första basketkorgen.
  • Snöboll kastar vi endast på skolgården inom angiven plats.
  • Vi är alltid minst två när vi går upp på berget och vi håller oss så nära att vi hör när de vuxna visslar in.
  • Du skall komma i tid till lektioner. Om du kommer för sent får du arbeta hemma med de uppgifter som du missat. Lapp sänds hem för påskrift och dina föräldrar kontaktas av läraren.
  • Om man på rasten behöver hjälp av de vuxna som är ute, söker man upp dem.
  • Du måste ha hjälm på dig när du vistas på kullen under snöiga perioden.
  • Förklara för dina elever vad som gäller i god tid före skolbiovisningen!
  • Du leker inte vapen och fäktningslekar under skol- och fritidstid .
  • inte sitter i fönstren eller åker på ledstängerna
  • Varje rast vädras samtliga klassrum och alla elever i åk 1-8 har uterast
  • Inlines, skateboard och liknande kräver skydd! Åk inte kring köksingången /…/
  • vi går utevägen till slöjden och till klassrummen
  • Vid brandlarm: samla ihop klassen/gruppen och gå lugnt mot närmaste utgång som är märkt med grön och vit nödutgångsskylt. Räkna in klassen/gruppen och avvakta besked från museets personal.
  • Vi lämnar tallrikarna när det är dags att gå tillbaka till klassen.
  • OBS! I slöjdsalarna har vi skorna på!
  • Vid fotbollsplanen, men bara där, får du klättra träd.
  • Lekcyklarna får endast användas av fritidsbarnen på fritidstid.
  • Du skall inte uppträda störande under lektioner. Om du inte kan uppträda lämpligt under lektionerna kommer dina föräldrar att kontaktas av läraren och du får arbeta hemma med de uppgifter som du missat.

TILL FÖRÄLDRAR

  • vi ger ramar och rutiner så att barnet har goda levnads-, sov- och matvanor

Bästa förklaringen till trivselreglerna fann jag hos Moderna Museet:

Varför får man inte röra konsten?

Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare.

TIPS OM HUR MAN KAN ANVÄNDA REGLERNA

  • Självklarheter som behöver väckas till liv med jämna mellanrum för att inte tappas bort.
  • såvida inte klassansvarig har tillåtit annat

DETTA TYCKER JAG ÄR EN KÄLLKRITIKSUPPGIFT – SÅVÄL UNDERVISNING SOM MEDMÄNSKLIGHET

  • Jag vet att fotografering och filmning inte är tillåten utan medgivande av berörd person.

UPPSATSER OM SKOLANSREGLER

http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21298

http://www.uppsatser.se/uppsats/b28ba90222/

http://www.uppsatser.se/uppsats/48412720f9/

MAN MENAR VÄL och SKYDDAR ELEVERNA,  MEN DET BLIR FEL

xxxx skola är en välkomnande skola. Den som vill besöka skolan ska begära skriftligt tillstånd, senast två dagar före besöket.
Konsekvens: Tillsägelse av vuxen att lämna området. Polis tillkallas.

Japp! Som sagt. Jag har bara gjort ett urval och en sammanställning. Jag har också gjort en som gäller för mobiltelefoner. Jag hade ett uppdrag att göra något helt annat och skulle undersöka det jag hade att göra, vilket inkluderade trivselreglerna. Jag började undersöka Ordningsreglerna också – 28 600 sökträffar. Ibland önskar jag att några träffar inte fanns alls.

Jag har grubblat över människosyn, kunskapssyn, leksyn och en hel massa syner. Ibland har jag trott mig se i syne… men det kanske mest handlar om att jag inte förstår kontexten. Däremot undrar jag då jag har regelverken och läroplanen, kursplanen och barnkonventionen. Men det är en annan sak.

Anne-Marie

Publicerat i Styrdokumenten, Värdegrunden | Etiketter | 5 kommentarer

BUILDING A CURRICULUM: BYGGA UPP eller BRYTA NED!

Att modella relationen till läroplan-kursplan och barnkonvention! Jag tror på BUILDING A CURRICULUM! Bygga upp en läroplan. Jag tror inte på passiviteten att få en läroplan! Vi ska befolka det HUR som lämnas åt vår profession.

  • Att bära med sig dokumenten i alla dialoger, samlingar och samtal med lärare, föräldrar, elever.
  • Att identifiera och dagligdags implementera läroplanens intentioner, människo-och kunskapssyn.
  • Identifiera och utveckla relationen till den rådande läroplanen. Vilken läroplan råder egentligen i skolan?
  • Hur syns läroplanen i realiteten? Var är dokumenten.
  • Identifiera teorier för verksamheten. Är det Piaget, Vygotskij, Rousseau, Skinner, Dewey, Montessori… indentifiera för att utveckla diskussion.
  • Vilka teorier ligger till grund för läraren i realiteten?
  • Nya läroplanens implementering – börja redan nu. Vilken anslag har vi att utveckla. Vi får ett VAD, och ett ordentligt SYFTE och man ger oss den stora friheten att utveckla ett HUR tillsammans med elever och kollegor. Låt oss skapa 100 HUR och mångutveckla våra undervisningar och klappa varandra på kinderna och säga: VILL, VÅGA, KAN!
  • Bryta ned eller bygga upp! Jag tror inte vi behöver bryta ned målen i kursplanen utan hellre dagligdags bygga upp dem.
  • Den dagliga aktiviteten att fundera över lärarens rätt att undervisa och elevens rätt att lära. Hur gör vi det möjligt?

 

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Styrdokumenten | Etiketter , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Jantefjante och putta på varandra

Jag tycker Jante är en fjante. Jag tänker att vi varje dag ska söka se varandra, kollegor, och uppmuntra varandras framgångar och lärande utvecklingar. Jag har en del förslag till frågor att ställa:

– Berätta om din undervisning, jag såg hur fin samlingen var då jag gick förbi, jag blev så nyfiken, berätta!

– Hur gör du med din matematikundervisning, jag lyssnade med några elever och de berättade att du undervisade så att alla förstod, kan du inte berätta hur du gör, jag är nyfiken för jag vill själv utvecklas, finns det en möjlighet för mig att delta för att lära?

– Jag skulle vilja våga mer i min undervisning, jag tror du prövade något nytt sist, kan du inte berätta hur du tänkte, jag behöver få låna lite mod av dig?

– Jag har så svårt för att aktivera mig på rastvaktandet, jag såg att du tyckte det var så roligt att vara med eleverna på rasterna, vad är det du gör och är det ok för dig att berätta, jag vill ändra mitt beteende men behöver lite hjälp.

– Jag blir så glad då jag ser att du undervisar på det här sättet, alla elever verkar så engagerade, hur såg din utbildning ut och när är du färdig som lärare? Det måste vara spännande på lärarhögskolan? Berätta? Jag är så glad att se dig i aktion? Såg du att du hade eleverna med dig? Det var väldigt roligt att vara i klassrummet tillsammans med dig!

– Jag förstår ingenting av internet och hur jag ska göra med eleverna, jag tror jag är rädd och vill egentligen inte visa att jag inte kan men jag såg att du har börjat och att du vågar, hur gjorde du och kan du tänka dig att dela med dig till mig så jag får utveckla min rädsla till lite mer mod?

– Hej, såg dig igår på gymnastiklektionen, tänk att du får ungarna att plocka fram saker, göra en hel hoper med övningar och sedan plocka ihop alltsammans, vilket ledarskap! Hur tänker du?

– En hel kör! Du har fått en hel skolkör att sjunga så vackert. Det är fantastiskt. Hur gör man då man har 150 elever? Har du sett körledaren i TV, han som vill att alla ska sjunga, du har ju precis samma förmåga! Jag tyckte det var så vackert när ungarna sjöng. Hur valde ni ut melodierna?

– Den bok du rekommenderade till högläsning har betytt så mycket för min läsning tillsammans med mina elever, jag vill att du ska veta det och jag vill gärna ge dig gensvar på boken. Har du något annat tips?

– Det du sa på samlingen idag håller jag inte med om, men jag tycker det är bra att vi får flera ingångar att tänka och fundera kring, jag ville bara säga det – tycker det var modigt. Kan du berätta mera ingående för mig?

Det finns fler frågor och ingångar att inbjuda och erkänna med. Jag tror vi ska göra allt för att Jante inte längre bor här hos oss.

JANTE BOR INTE HÄR! istället för den tråkiga lappen – DIN MAMMA JOBBAR INTE HÄR! vid den plötsliga välfyllda diskhon! Vad säger vi varandra egentligen? Hur ser våra meddelanden ut! Tänk om vi skrev varandra på hjärtat istället för på näsan!


Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Vill, vågar, kan

Det står i läroplan – vill, vågar, kan!

Fantastiska ord som nog är hämtade direkt ur barnens värld. Barn utvecklas genom att de vill, att de vågar (utan att de tänker på att de vågar) och kan för att de inte ger sig utan vill lära sig, exempelvis att gå, skriva, läsa, se på tvprogram med engelska texter, hoppa på ett ben eller att som min son lära sig ljudet av hur många fåglar som helst. Som treåring kunde han namn på massor av fåglar och kunde identifiera deras läten. Och så härmade han fåglarnas läten. Det var ingen som tvingade honom att sitta där med hörlurar, han ville, vågade och kunde helt av sig själv. Däremot lärde vi oss av honom. Och frågorna var autentiska:

– Va, är det där en berguv? Låter tornsvalan så där?

Det kan vara viktigt att se vad barn kan, vill och vågar.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Synrätten i elevkonferensen

Jag tänkte på elevkonferenserna. Det slog mig hur viktiga dessa är. Där ska varje barn bli omnämnt, samtalat om. Det är ett samtal om eleverna mellan många yrkesgrupper inom skolan. Jag önskar en slags annan inriktning på dessa elevkonferenser. Då vi vuxna samlas kring barnen är det av vikt att vi definierar vilken människo- och kunskapssyn vi omsluter barnet med samt att vi också talar i klartext om vilken läroplan vi tänker då vi diskuterar barnen. Jag tänker att innehållet kan utvecklas så här:

  • Fokuseringen på felsökeriet hos eleven och de elever som klarar sig prickas av med ett ok. Jag undrar vilket synsätt detta kan liknas vid. Jag vill att varje elev får omslutas av ord om sin lärande utveckling och möjligheter att få lära sig.
  • Varje individ i skolan ska ha rätt att omnämnas med sitt namn och med den respekt detta innebär.
  • Representanter från skolans matsal borde närvara med tanke på information om hur barn äter.
  • Då jag har god erfarenhet av vaktmästare och deras oerhörda betydelse för skolan och ungarna i den vore det intressant att också ha med vaktmästaren.

Så tänker jag.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter | 5 kommentarer

Vackra människor och tack från en annan Körling

Detta med att få riktiga brev! Då jag kom hem idag låg två brev i brevinkastet. Med snirkliga handstilar visar kuverten en slags omsorg, ett påklistrat frimärke och så två okända avsändare. Det är avsändaransvar att redan innan berätta om vem det är som sänder in i mitt vardagsliv.

Båda breven var innehållsrika endast för mig. Det handlade om min farfar Felix Körling. Och de som skrivit har kommit i kontakt med min farfarshistoria via min blogg. Jag är nästan överväldigad. Sitter här och tror stort på människans stora omsorg om andra. För mig syns det just nu i två kuvert. Ödmjukt tackar jag.

Anne-Marie

Publicerat i Släkten Körling | Etiketter , , , , , , , | 2 kommentarer