NOVEMBER och KLIMAT!
Det är ett vackert ord- innanför. Det är inte så att utanför är ett dåligt ord, för utanför är i det bästa av världar ett perspektiv. Perspektivskriften är nyttiga, nödvändiga och skapar outsidethebox infallsvinklar. Men innanför då det regnar, ovädrar, stormar… Då är det fint med innanför. Men innanför i för stor utsträckning kan vara alldeles förfärligt också. Man måste ha en gräns för allt. Så någonstans i mellanrummet mellan innanför och utanför kan jag fånga in det jag söker formulera.
Anne-Marie
Nutiden låter vänta på sig. Det blir ett slags evigt nu, nu, nu då man väntar på bussen! Men det är bara jag som viker ut ur ledet. Jag ser ett fotografi. Jag förevigar en stunds nu med andra ord.
Anne-Marie
Hjärnan är en mångsidig hattbärare!
En kommun har köpt in hattar för 18 000 kronor. Detta för att utveckla det kreativa tänket hos de vuxna. Man sätter på sig en hatt (undrar vad just den hatten kostar måste man ju fundera då) och så blir man tvungen att tänka utifrån den etikett hatten ska locka fram hos hattbäraren. Kommunen har säkerligen läst en vältänkt och välkänd teori om hattarna och tänkandet. Men från tänk till omsättande?
Jag tror det är bättre att förstå principen för hatt-tänket än att omsätta det i ett hatt-inköp och utan att förstå själva tänket som hattarna representerar. Risken med ett sådant förfarande är att man mer ser till de yttre hattarna (och de kan ju vara mycket vackra) men inte inser vad hattarna representerar. Dessutom ska hattarna användas av dem som inte har läst något om hattarna utan får hatt-tankarna presenterade för sig. Och därmed kan det hela förflackas ordentligt. Utan att köpa hattarna kan man tänka hattar:
Överför man hatt-tankarna och de fysiska hattarna till skolans tänk så strider alltsammans mot skolans ofta en aning stelbenta regler om huvudbonader. Vad händer om vi prövar elevernas mössor, kepsar, sjalar och sätter oss in i verkligheten kring vad dessa betyder för de som så gärna vill ha dem på huvudet!
Anne-Marie
Jag tar ofta avstamp där jag precis är. Därefter ser jag oftast framåt. Det betyder att det som har hänt har hänt och bidrar till viss del av den riktning vi riktar in oss mot. Jag ser oftast framåt. Vygotskij talar om den lärande framtiden (nja riktigt så uttryckte han sig inte, men jag vill förstå det så) och det vi kan se om vi inte dömer och bedömer gårdagen utan ser och utmanar för framtiden.
Anne-Marie,
som trots mitt inlägg önskar er en gårdagens läsning av bloggen. Så mycket värdefullt finns skrivet där, eleverna formulerar sig på bloggen…
