Förhållningssätt i klassrummet: Vad kan jag få för hjälp?

Körling fotograferar 2010

Elever behöver hjälp. Och vi hjälper.

I ”Läraren inom mig”( 2014)  beskrev jag hur elever får en karta över vad för hjälp de kan få så att de kan fundera över den hjälp de behöver. När en lärare känner tidsnöd blir hjälpen vi ger något vi själva beslutar över; vi hjälper ofta till med hela lösningen, inte med det specifika som kan vara problemet. Det gör att eleven förlorar sitt initiativ och sitt engagemang och görs hjälplös. Jag diskuterade med mina elever vilken hjälp de ville ha och vilka lösningar de önskade då problem uppstod. Det gav mig kreativa ingångar till hur att hjälpa. Jag övergick senare till att inte tänka i termer av hjälp utan i termer av delaktighet och samtal. Jag övergav tanken på att eleverna var hjälpbehövande.

På så här många sätt kan jag få hjälp/så här kan vi hjälpas åt:

  • Jag vill att någon sitter nära mig
  • Jag vill berätta hur jag tänker
  • Jag vill få titta på hur någon annan tänker eller löser ett liknande problem?
  • Jag vill att läraren gör en liknande mening, uppgift eller problem och berättar hur läraren tänker så att jag får lyssna
  • Jag vill tänka högt
  • Jag vill arbeta med en studiekamrat
  • Jag vill…

Det vi kan göra är att samtala om vilken hjälp vi vill ha. Ibland hjälper vi så vi stjälper. Det kanske inte blir hjälp. Utan vi ger lösningen. Läs vidare om hur vi kan dela problem med våra elever i Läraren inom mig, 2014.

Publicerat i Formativ bedömning, Frågekonsten, Läraryrket och lärarrollen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Förhållningssätt i klassrummet: Vad kan jag få för hjälp?

Recept med rörelser i hem- och konsumentkunskap

Jag läser recept. Och oj så mycket man måste röra sig då man gör exempelvis

”Bästa mördegstårtan”.

  • mala
  • arbeta samman
  • bära
  • dela
  • dela lika i tre delar
  • kavla
  • lägga
  • nagga
  • grädda
  • breda
  • sporra
  • lägga

Allt av rörelser inom ett ämne. Många ord är det också. Rikt språk.

Ur Kaffekalaset, 1952

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Recept med rörelser i hem- och konsumentkunskap

Dricka kaffe är något väldigt blommigt år 1952

Tårtor

”Hur ser ett svenskt kaffebord ofta ut?

Jo, på en blommig duk står en blommig servis kring en vas med levande blommor. Bordet står kanske på en blommig matta i ett rum med en blommig tapet och kring bordet rör sig gästerna i blommiga klänningar. Visst är det vackert med levande blommor och som dekor kan den blommande rankan vara utmärkt.” 

Väldigt blommigt med andra ord. Texter från en annan generation och en annan tid. Inga latte på språng.

Källa: Kaffekalaset, Folket i bilds förlag 1952.

Publicerat i Litteratur och läsning, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Dricka kaffe är något väldigt blommigt år 1952

Lektionsförslag; Alfabetiskt register och frågor till undervisningen

Jag tycker det mesta man får lära sig är ett glädjeämne för att kunna omsätta i kunskaper. Exempelvis att lära sig läsa ett alfabetiskt register. Det är en analogförmåga. I det digitala lär vi oss sökord och att förfina dessa. Därför behöver vi lära oss båda och pendla mellan hur vi lär oss att hitta och orientera oss. Här är ett alfabetiskt register:

thumb_P1300052_1024

Textsamtal och frågor

Dessa frågor är avsedda att knyta eleverna till innehållet men låta dem upptäcka det genom mina frågor. Jag är varmt saklig och värderar inte utan lyssnar mer och ber eleverna fördjupa sina tankegångar och berättande svar:

  • Vad är det en förteckning över?
  • Vad kan en bok med detta innehåll kallas?
  • Vad skulle vi vilja ge den för namn?
  • Vilken genre?
  • Vad är syftet med boken?
  • Kan man gissa från vilken tid boken är?
  • Förklara varför?
  • Vad vet vi om de som skrivit boken?
  • Vad tror vi att det kan finnas för illustrationer, fotografier?
  • Vilken kaka skulle du vilja smaka?
  • Vilken kaka skulle du inte vilja smaka?

Struktur och avsaknad

Här handlar det att upptäcka namn över platser, personer och exempelvis mormors kakor. Det betyder vid en närmare översyn att innehållet kan struktureras ytterligare. Det är en fråga för eleverna att diskutera och tänka om:

  • Hur skulle man kunna organisera detta innehåll ytterligare?  (Jag skulle be eleverna grubbla, det finns kakor med namn från någon person, plats eller mormor?
  • Vilka saknas?
  • Vilka skulle vi kunna hitta på?
  • Ur ett genusperspektiv?
  • Ytterligare platser att skapa kakor och bakverk från?

Några framtidsfrågor, kreativa frågor är:

  •  Vilka ord och namn kan vi komma att läsa under bokstaven G, H, M, O och Ö för att välja några?
  • Ge förslag?
  • Vilka platser vill ni ska representera bakverken?
  • Vilka gestalter kan få en kaka?
  • Vilka litterära kakor kan vi baka in i registret?

Låt eleverna samtala under din frågvisa ledning! Ha roligt. Döm inte ut kreativa idéer. Tänk språkutveckling. Tänk bokstav och ljud. Tänk alfabet. Njut av att ni möter bokstäver, alfabet, mening och sammanhang tillsammans.

  • Vad händer om ni söker på fem olika kaknamn på nätet?
  • Vad får ni då för information?
  • Vad är skillnaden mellan ett alfabetiskt register och att söka på nätet?
  • Hur skulle du lösa dilemmat att baka en kaka om du inte hade något att följa?
  • Om du hittade på ett namn till en kaka du själv skulle hitta på – vad skulle kakan heta?
  • Berätta hur du tänker?

Boken jag tagit registret ur heter ”Kaffekalaset” …

  • Vad tänker ni att det är för ett kalas?
  • Vilka kommer på kalaset?
  • Hur ordnar man ett sådant kalas?

… boken ”Kaffekalaset” kom ut 1952.

  • Vad säger innehållet, tiden och bokens titel oss?

Så här står det i boken: 

”Men kakor ska inte konsumeras som vardagsmat. Kakan bör få återgå till sin ursprungliga betydelse av läckerhet, lyx. Massproducerade kakor ”billigt småbröd till kilopris” som det skrämmande heter i reklamen, är kakkulturens förfall.”

Ord för hembakta kakor det.

 

 

 

Publicerat i Boken i undervisningen, Frågekonsten, Litteratur och läsning, Svenskämnet | Etiketter , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektionsförslag; Alfabetiskt register och frågor till undervisningen

Att återknyta kontakten med boken

Körling ritar. För att det är kul. 2011

Jag läser intensivt då jag läser. Men så går det några dagar och jag läser inte. Går det för lång tid blir berättelsen halv och avbruten. Som en relation utan värde eller som kom av sig.

Boken ligger där uppslagen och uppochnedvänd. 98 sidor lästa. 132 att läsa vidare i. Det är som att träffa en gammal vän som man inte träffat på en tid. Man måste knyta an till det sista man hade gemensamt. Man måste också få lite uppdateringar sedan sist och få fråga om det där som skulle hända men som man inte fått följa upp. Då är läsandet som en ursäkt till en början, förlåt, förlåt men annat kom mellan mig och dig och nu är jag här igen. Det sista hundörat syns som ett kraftigt nyp i mitt eget.

 

Publicerat i Lässtrategier, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Att återknyta kontakten med boken

Välkommen som lärare

Hängare i skolan - Anne-Marie Körling

Det är skolstart. I kollegiet finns kanske en nyexaminerad lärare. Se till att vara kollegan, den som säger:

– Hej, välkommen och fråga om du vill, kom gärna in i mitt klassrum, jag äter gärna lunch med dig, har du sett dig om i skolan? Jag visar dig gärna!

Jag minns då jag kom som nyexaminerad till skolan. Jag fick scheman med förkortningar och jag förstod väldigt lite av det alla andra tycktes kunna och förstå så självklart. Mycket var underförstått. Innan man förstår kulturen behöver man stöd och hjälp. Den lärare som slog sig ned hos mig första dagen blev en naturlig mentor till en början. Skolan tycktes mig så stor. Jag minns dagarna i klassrummet, de där dagarna innan eleverna kom, vi hade färre sådana dagar då än nu, men hur jag prövade hur det kändes att vara lärare ”på riktigt”. Mitt klassrum, mina elever på en lista, redan utvalda böcker att läsa och alla andra klassrum, kollegan i rummet intill och orienteringen till idrottssalen, biblioteket och högstadiets klassrum. I mitt fack kom papper om än det ena än det andra. Jag minns vilsenheten i lärarrummet, vilka koppar man kunde ta då man inte tagit med sig sin personliga och hur uppdelningen såg ut mellan låg, mellan och hög. Och de tankar om skolan jag bar mer som ord än handling skulle nu omsättas i handling. Och kopiatorn. Den  går enklast att använda före 07.30. Allt man skulle lära sig som lärare.

Det är spännande att höra om det som kommer med en ny kollega. Närmare studierna, närmare det nya som skolan ska famna kan man inte komma än den som är nyexaminerad. Genom vad kan vi mötas. Genom hur kan vi dela.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Kan inte svara utan får ett annat uppdrag …

Ibland säger vi att en elev ska svara på en fråga. Eleven kan inte svara. Då kan vi be eleven passa frågan vidare till en kompis. Det blir elevens uppdrag.

– Vem vill du ska förklara innehållet för oss? kan läraren fråga.

– Jag vill att elev ska förklara för oss, får eleven säga.

Frågan går då vidare till en elev som vill besvara frågan. Det här handlar om att låta eleven som inte kan fortsatt vara aktiv och inte lämnas ensam med sina känslor av att inte kunna. Vi frågar helt enkelt oss fram.

Publicerat i Frågekonsten, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Kan inte svara utan får ett annat uppdrag …