Matematikuppgiften som ingen kunde lösa men alla hade synpunkter på

”Skriv talet 100 genom att

använda fyra likadana siffror.”

Så löd uppgiften. Jag hittade den på tunnelbanan 2006. Eleverna gick i fyran. Jag gav lektioner kring en eller två matematikuppgifter, inte mängder av olika, och vid varje lektion diskuterades innehåll och matematiska tankegångar. Diskussionen blev stor och eleverna delade med varandra. Många anteckningar, prövande och utforskande av hur att göra och tänka.

Så här skrev eleverna:

”Jag vet inte hur jag tänkte men när man såg svaret var det jättelätt. Först tänkte jag: 5x5x5x5=130. Men det var fel. En siffra är ju mellan 1-9, oj jag glömde 0-an! Ett tal kan vara hur mycket som helst. Felet var att alla räknade men det handlade inte om det utan om hur man skulle skriva uppgiften. Ingen förstod meningen först.”

”Jag tycker att man bara skriver 100. Man kan inte skriva 100 på något annat sätt än 100. Så jag kom inte på att man kunde skriva typ 9/9 + 99= 100. Det var en klurig fråga! Fast svaret var smart! Siffor är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9.”

”Jag trodde att jag skulle ta 25 x 4 = 100 men man måste ju använda fyra likadana siffror. En siffra är 0-9. Det finns bara 10 siffror som är från 0-9. Resten är olika tal. Tal är flera siffror sammansatta med andra siffror. T.ex 1032 innehåller 4 olika siffror. Likadana siffror är 5 och 5 eller 6 och 6. Uppgiften var ganska svår men när man fick veta svaret var det busenkelt.”

”Siffror = 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Min tanke; att man skulle typ ta tex 6 x 66 – 6 eller något sånt. Tänkte att man kunde använda olika räknesätt som /x-+. Skriv menas inte räkna utan skriv talet. Likadana siffror är 9999, 7777 osv.”

”Först när jag tänkte så tänkte jag på talet 25 för 25 x 4 är 100 men sen så såg jag att det stod siffror och det är inte tal. Man måste kunna det här med siffror för annars kan man inte räkna det här talet, alla siffror är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Det är tio siffror som finns.”

”Det här var en klurig fråga och för mig skulle det ha tagit lång tid men när jag såg svaret tyckte jag; Men gud va lätt det här va! Det här med siffror, man måste kunna siffror för att lösa det här talet. Siffrorna är 0-9. En bra sak att komma ihåg; Det är att räkna på sina fingrar för man har 10 fingrar och det är 10 siffror. Alla siffror är dom hära: 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9.”

”Jag och elev x var väldigt nära på att hitta lösningen. Men så fick vi inte räkna. Men det gjorde vi ändå. Och när man ska skriva svaret så kan man inte skriva 9/9 + 99 = 100 för då har man använt sju siffror och alla siffror är inte likadana.”

”Ett ”tal” är ett tal som ex 100, 56 ellr 37. En ”siffra” däremot är  0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Alltså inte höga tal utan siffror som bildar tal när sätter ihop dem eller använder räknesätt. Alltså ska du skriva talet hundra, inte RÄKNA det! Eftersom du ska använda siffror. Talet var svårt först när jag inte visste hur man skulle göra men när någon skrev svaret blev det jättelätt. Svaret är 9/9+99.”

”Jag tänkte: att man kanske skule skriva 3333, men det funkar ju inte. Men så började jag tänka typ 5 + 5 + 5 + 5. Men när jag såg svaret var det jättelätt. Tal är när man använder siffror över 10 och uppåt. Men 1 även ett är likadana. Skriva: skriva är skriva och inte räkna.  T.ex. 5 + 5 x 5 – 5 = 45, men nu har jag inte skrivit talet 45, utan nu har jag räknat talet 45.”

”0-9 är dom ända siffrorna som finns. När jag såg skriv i meningen tänkte jag att det kanske var 4siffror istället för 4:a bokstäver i hundra. Men så kom jag på att dom måste vara likadana. Sen kom jag inte på något mer och när jag fick veta svaret var det ju jätte enkelt.”

”Jag förstod ingenting av uppgiften så jag lyckades inte komma fram till någonting. En siffra är ett ensamt nummer. Det finns nio siffror, de är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Ett tal är flera siffror ihopsatta. Det finns oändligt många siffror. Ordet ”likadana” betyder samma. Så om man ska skriva likadana siffror kan det se ut t.ex så här: 888 eller 7777.”

”Man tänker så här: 9/9 är 1 och sen står det pluss + 99 så blir det 100 och det är fyra 9 (nior). Ohh… det var himla svårt att änka men sen när man fick veta svaret så var det jätteenkelt. Felet som alla gjorde var att de räknade och inte skrev fast det står SKRIV.”

”När jag såg talet tänkte jag att man skulle skriva fyra bokstäver som t.ex 99,99. Men när jag läste igen så företog ja att det måste ha med – + ./. eller x. Jag tror att när man läser talet så kommer man in på fel tanke och då att det svårt att komma in på rätt tanke igen.”

”Jag trodde att det skulle vara 99,99 eller liknande fast det går inte. Sedan hadde jag inte mer lösningar men jag tyckte svaret var långsökt. 9/9 + 99. Det finns olika siffror och det finns så många tal att man inte kan räkna dem alla.”

”Felet man gör att det står skriv talet 100 med fyra likadana siffror istället för att skriva talet så börjar man räkna ut talet. När jag såg svaret så tänkt jag vad enkelt det var men innan så tyckte jag det var svårt. Jag slåg upp vad siffror vad och det ståg så här. ”Siffror är de vanliga tecknen för de nio första talen och noll, alltså 0,1,2,3,4,5,6,7,8 och 9. Så 0-9 är siffrorna.”

”Skriv: När jag gjorde detta tal så tänkte jag först 99,99 men att skriva talet är inte att räkna ut det. Siffror: siffror är inte tal det är objekt som används i tal men som jag först trodde skulle bli tal. När jag gjorde detta tänkte jag inte på att man skulle skriva talet. Eftersom man bara fick använda 4 likadana siffror så blev talet svårt att räkna men inte att skriva. När man sen såg svaret var det väldigt lätt och man kände att man skulle tänkt på ett annat sätt. Jag tänkte först på 9:or och 0:or men jag kom inte fram till något svar som verkade bra. Sedan när man såg svaret så fick man en ny uppfattning av allt. Då var talet superlätt.”

Vad upptäcker jag:

  • någon elev slår upp i ordbok
  • eleverna ändrade uppfattning
  • eleverna läste uppgiften flera gånger och diskuterade specifika ord, som skriv och siffror
  • diskussion om siffror och tal
  • att eleverna engagemang i uppgiften
  • diskussionen som blir då de får veta lösningen
  • osv

Den pedagogiska tanken: 

Eleverna fick klura genom att samtala, tala med varandra, diskutera, läsa om igen. Jag lyssnar deltar och klurar också. När jag väl gav svaren kom en helt annan diskussion upp. En del av den ser ni i svaren som eleverna har givit. Jag ser vad jag ska undervisa om och får vägledning genom att analysera elevernas svar. Jag ger uppgifter och låter eleverna göra dem, kopierar samtliga och analyserar för nästa lektion eller för vad jag behöver ge mer undervisning i. Resonemangen och att pröva gör varenda elev. De vågar vara ovetande och de vågar att inte förstå eller att kunna.

Det handlar om att våga tänka, våga pröva och våga utforska. Det språkliga uttrycken i matematiken blir synliggjorda och även där kan jag fundera över hur jag ska gå vidare.

Eleverna och läraren får tänka, fundera och formulera. Men eleverna gör det i sitt lärande. Jag gör det för att utveckla deras kunskaper och samspela med vad de kan och vad de behöver lära sig. Ett slags utveckling och systematiskt kvalitetsarbete i och av undervisningen. En av möjligheterna kommer ur att samla elevernas svar, anteckningar, tankar och berättelser och analysera dem. Jag gör så här:

  • alla arbeten dateras
  • eleverna skriver lektionens rubrik
  • då arbetet är färdigt kopierar jag allt och sparar under rubrik och datum för att se över hur eleverna lär och vad jag måste utveckla i undervisningen. Det mesta av arbetet handlar om att bedöma för undervisning.

 

 

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Strategier, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Läraranteckningar: Elevens möte med ny bok och uppföljning i undervisning för alla

Jag noterar varje elevs läsning. Här har eleven valt en ny bok vilket betyder att jag behöver finnas för samtal under övergången från en berättare till en annan. Eleven hade läst flera böcker av en och samma författare och hade valt en ny. Eftersom jag har flera anteckningar om elevens läsning kan jag följa de tidigare noteringarna. Nu skriver jag om bokvalet och vad jag upptäcker:

Elevens namn:

Datum: 24 april 2009

Bokval: Eleven har valt en bok av Reeve; De vandrande städerna.

Tidigare läsning: Böckerna om Sune av Jacobsson/Olsson

Detta noterar jag:

  • Eleven har valt en annan genre än tidigare
  • Boken innehåller nytt språk vilket gör att jag måste stötta läsningen i dialog och samspel med eleven
  • Eleven påpekar att språket är annorlunda från vad eleven är van vid
  • Frågor som eleven ställer är ifall London är en stad som kan röra sig och hänvisar till titeln på boken – ett samspel mellan bokens innehåll och bokens titel – eleven återkommer flera gånger till bokens titel.
  • Eleven kan uttala alla namn, ljudar, gissar på uttal men hoppar inte över några namn.
  • Eleven går tillbaka och läser om när förståelsen går förlorad, ”rättar sig själv”

Uppföljning i undervisning:

  • Att undervisa om övergångar mellan olika genrer; vad det betyder för läsningen och förståelsen?
  • Från att ha känt förtrogenhet med författarens berättarteknik och stil läsa något som man inte känner sig förtrogen med, tid för bekantskap med nytt sätt att berätta och en ny genre att läsa.
  • Skapa micromöten mellan olika texter och jämföra, samtala, undersöka och diskutera dem; faktatext möter skönlitterär text, reklamtext möter faktatext, fantasy möter dikt, osv.

Ofta får jag frågor om hur jag hinner. Jag ordnar ett klassrumsklimat där jag kan sitta med enskild elev under några minuter. Jag undervisar oavbrutet. Till en början tog det längre tid men över tid lärde jag mig och eleverna att integrera detta i arbetet i klassrummet.

Mina noteringar har jag lärt mig skriva direkt efter samtalet. Jag för också samtal med eleven om det jag noterat. Undervisningen skapar jag i samspel med det jag ser, undervisningen kan röra en mindre grupp av elever eller samtliga. I detta fall kom undervisningen att beröra samtliga elever. Efter uppföljningen av undervisningen noterar jag samspel med läroplan och kursplaner.

Publicerat i Boken i undervisningen, Kommunikationen, Lässtrategier, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Strategier, Svenskämnet, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | 1 kommentar

Dokumentera: Mina anteckningar rörande mina elevers läsning

1997 började jag göra ”läsanalyser” av hur mina elever läste. Jag gjorde det efter att ha lyckats få en elev att lära sig läsa och att jag blev känd för att få elever att läsa. Men jag ville veta om deras läsförmåga och hur den kunde utvecklas. Därför gjorde jag en slags läsanalys som jag nu visar er ett exempel på. Jag har många olika sätt att göra analyserna.

Eleverna ville verkligen ha dessa analyser. Varje dag bad de mig att göra dem. Därför gjorde jag det med dem varje dag.  Varje dag läste jag med fem – sju elever. Under en vecka hade hela klassen läst tillsammans med mig och fått läsanalyser och individuella textsamtal. Genom arbetet lärde vi oss att tillsammans lyssna på varandras läsning och eleverna lärde sig att göra analyser tillsammans, i olika hög grad.

Detta var mina anteckningar efter en lässtund med en elev, mina anteckningar och för att fundera över vad jag kan bidra med i undervisningen, vad de olika eleverna kan behöva, ihop och var för sig:

Jag skrev upp;

Namn: xxx

Datum: 15 februari 2010

Text: Elevens självvalda bok – titel:

Text jag utmanar med: En liknande text, en tidningsartikel och en annan bok av liknade slag

Relation: Eleven och jag känner inte varandra men eleven har sökt upp mig för att få sin läsning förklarad och beskriven.

Initiativ: På elevens initiativ

Detta ser jag av läsningen, här är ett exempel:

  • eleven rättar sig själv då eleven inte förstår, läser om
  • kan läsa ord som global uppvärmning, koldioxid, fossilt bränsle, översvämningar, övervaka utveckling, rapportera händelseförlopp, händelseutveckling
  • eleven hittar tillbaka till texten om jag avbryter och samtalar med eleven om texten
  • kan sökläsa och hitta ord jag frågar om
  • På frågan om ett annat sätt att förklara ”rapportera händelseförloppet” och eleven säger: man ska kunna berätta om händelserna
  • eleven läser med inlevelse och man kan höra utropstecken och frågetecken
  • … eleven kan förklara hur man använder tre prickar – man blir avbruten, man behöver tänka. Eleven kan skriva några beskrivningar om hur man använder skiljetecknet.
  • eleven kan skapa samband mellan bild och text

Vi går igenom det jag har sett och eleven får förklara, påverka och bekräfta om det jag sett stämmer eller inte stämmer. Vi undertecknar båda och spar varsitt till nästa möte. Den här eleven fick ett lässamtal med mig efter att ha sökt upp mig. Många elever har sökt upp mig för att få en slags bild över sin läsförmåga. Det har lärt mig mycket för jag har varit frågvis och undrande. Min utgångspunkt har varit att se till elevens kunnande och i mina läraranteckningar har jag noterat vad jag ska undervisa om, kanske för den enskilde eleven men ofta för hela klassen.

För att göra det här hade jag kopior av den text eleven läste. Där noterade jag allt som ägde rum kring läsningen. Här är en läsanalys av en matematiktext.

P1130316

 

 

 

 

Publicerat i Kommunikationen, Lärande, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska samtal, Redskapen, Strategier, Styrdokumenten, Svenska, Svenskämnet, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Dokumentera: Mina anteckningar rörande mina elevers läsning

Undervisande frågor att tänka, samtala och skriva kring.

Jag ställde en fråga om ljud. Vilket är det tystaste ljud du kan höra? Eleverna tänkte och tänkte. De behövde lång tid att tänka. Dagen efter ville de komma tillbaka till svaren. Detta med att tänka. Inte de omedelbara svaren utan en möjlighet att få komma tillbaka till frågan. Så kan man också förbereda eleverna. Den här frågan ville de undersöka.

En elev i årskurs fyra tänkte och skrev:

”Det tystaste ljud jag kan höra är när en myra går på mjuk mossa

Man måste ha örat så nära myra att myran kan klättra in i örat för att höra ljudet.”

När jag frågade om hur eleven kommit på detta ljud så berättade eleven att han lagt sig på en gräsmatta och tänkt på myror. Han tyckte frågan var spännande. Man måste liksom koncentrera sig och lyssna. När man lyssnar noga så hör man sin egen kropp. Det var en upptäckt. Så tyst kan man alltså bli. Och då hör man sina egna kroppsljud. Andetagen, slagen och knorrandet från magen. Vi prövade hur tysta vi kunde vara. Längre fram i årskurs fem prövade vi att vara lika tysta som Anne Frank då hon gömde sig. Vi klarade sju minuter. Och då var det så tyst att inte ett ljud hördes i klassrummet. Pröva!

Publicerat i Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Undervisande frågor att tänka, samtala och skriva kring.

Låt eleverna berätta om skolan: ”Tips från oss”

Jag lät eleverna i årskurs fyra skrev till blivande årskurs ettor, tvåor och treor om vad de bör tänka på som elever:

Elevernas tips till eleverna:

  • Tävla aldrig mot andra. Tävla bara med dig själv.
  • Våga chansa, fråga mycket, ge aldrig upp.
  • Försök att inte tänka på vad andra gör utan vad du själv vill och tänker.
  • Läs mycket böcker så får du ett gott ordförråd.
  • Skratta aldrig åt någon annan som gjort på något annat sätt än du själv har gjort.
  • Våga göra fel, säga fel. Man lär sig av sina fel. Det är inte farligt.
  • Våga vara dig själv och ingen annan än just dig själv.
  • Skriv alltid på varannan rad. Om du skriver fel är det bara att ringa nidet felaktiga ordet och skriva det rätta ordet ovanför det inringade.
  • och många, många fler tips.

Eleverna hade mycket få tips till lärarna:

  • Lyssna på barnen.
  • Beröm barnen då tycker det att det är kul.
  • Hjälp barnen om det behöver hjälp.
  • Ge, ge beröm.

Med beröm menas återkoppling, gensvar, frågor, bekräftelse av innehåll. Ordförrådet för det en lärare gör blir i elevernas ordval beröm. Jag är mycket noggrann med vad jag gör för återkopplingar och hur jag gör dem. Läs mer om det i ”Vägen till skriftliga omdömen” 2007 eller i ”Läraren inom mig” 2014.

 

Publicerat i Lärande, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Pedagogiska samtal | 2 kommentarer

”En minimiss i någon del av helheten sänker betyget”

Läser Susanna Alakoski April i Anhörigsverige, dagbok, 2015 och citerar:

”Femtonåriga dottern har inte sett sin mamma på ett tag. Vill vara hemma. Hon dukar nästan under av nationella prov. Behöver den omsorg och avlastning hon kan få. Detta betygssystem, som fokuserar på svagheter. Sedan det infördes har jag bara hört henne komma hem och tala om vilka ämnen hon är svag i. Hur är det möjligt? Hon som är stark i så många ämnen. Varför inte ett betygssystem som uppmuntrar styrkorna? En liten detalj, en minimiss i någon del av helheten sänker betyget.”

Alakoski; April i Anhörigsverige, dagbok, 2015, s. 92

 

Publicerat i Hinder för lärande, Kommunikationen, Läraren i litteraturen, Litteratur och läsning, Pedagogiska samtal | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för ”En minimiss i någon del av helheten sänker betyget”

Språkuppdrag i skolans matsal: Krydda också med språk

P1110541

Skolans uppdrag är att varje barn under sina skolår ska få utveckla sitt språk i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan betyder att alla som är i skolan har detta uppdrag. Arbetar man i en skola är man också en del av ett språkutvecklande arbete. Arbetet i matsalen är också en plats för möte med språket som finns runt mat. Därför bör varje anställd i skolans kök också krydda med ord och uttryck som hör ihop med mat och vänligt bemötande.

Här är ett recept för skolans kök:

  • Skolans veckomåltider saltas med extra ord om innehåll,  smak, antal och lite geografi om varifrån maten kommer. Man får ha lite fantasi och kreativitet.
  • Lappar över skålar med mat skrivs med omsorg, välkomnande och varsågod.
  • Skolans personal svarar eleverna med fler ord än ett och väljer att inta ett förhållningssätt där språket är utvecklat och riktat mot mat och relation.
  • Skolpersonal bejakar elevernas berättelser om maten i skolan; innehåll, smaker, konsistens, färger och upptäckter.

En veckomatsedel kan därför se ut så här:

Måndag

köttbullar * potatis * gurka

I matsalen idag kommer du att få smaka på Tant Augustas köttbullar. Vi har hämtat ett recept från hennes kök i Småland från 1850-talet. Till köttbullarna serveras röd lingonsylt som kommer från Polen. Potatisen skalar vi i köket och gurkorna skär vi också där. Ha en smaklig måltid.

Tisdag

spagetti * köttfärssås * oregano

Idag har vi kryddat maten med ingefära, svartpeppar och en extra nypa oregano. Du får pröva om du känner smaken av kryddorna när du äter Kalle Karlssons specialspagetti med köttfärssås. Morötterna är söta och gör dina tänder starka. Vi kokade 53 kilo spagetti som räcker gott till alla elever här.

Onsdag

pannkakor * tradition * soppa

Pannkakor och soppa ska man ju servera på torsdagar enligt tradition. Men vi serverar det på en onsdag. Pannkakorna är fabrikstillverkade för ingen av oss kan stå och steka 843 stycken pannkakor. Så många går det åt när det är pannkakor. Sylten är av hallon, äpple och socker. Det finns också lingonsylt. Soppan har skolkocken kokat ihop. Hen sjöng en Beatleslåt från 1960-talet när hen gjorde den. Vi döpte soppan till sångsoppa!

Och så vidare. 

Det går också att hämta lite extra information från kokböcker och beskriva matsedeln ur dem. Då behöver man inte hitta på utan kan hålla sig till informationen som ges där. Matsedeln högläses ofta i skolan, skickas hem och sitter på ett kylskåp och därför kan man se över den. Om man inte kan göra en matsedel med påhittade berättelser så kan man skriva något som inledning och slut på matsedeln.

Många innehåll i böckerna handlar om mat vilket gör att man kan låna mattexter ur biblioteket, be skolans elever hjälpa till när de hittar berättelser om mat.

Astrid Lindgren skriver om mat i bland annat Emil i Lönneberga. Skriv en liten berättelse på varje matsedel lånade av författarna.

Publicerat i Kommunikationen, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska miljöer, Skolmat och annat ätbart!, Strategier, Synligt läsande | Kommentarer inaktiverade för Språkuppdrag i skolans matsal: Krydda också med språk