Lektionsidé: Härma, låna, gör om och pröva mot bokens/textens innehåll

Läsundervisning Körling 2003

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det här gjorde vi varje dag i min klass. Eleverna fick välja meningar ur sina böcker, alltså de böcker de läste självständigt, faktaböcker eller skönlitteratur, tidningar eller andra texter, så fick de välja en mening de ville härma eller följa.

Den mening eleverna valde samtalade vi om. Eleverna fick berätta om sin mening för de andra i klassen, också berätta varför de valde meningen. Det handlade ofta om att meningen var rolig, att den innehöll spännande skiljetecken, eller att det lärde eleverna ett sätt att skriva. Lektionen är muntlig, kreativ, följande, delande, upptäckande, lekfull och mycket språkutvecklande.

Eleverna fick sedan skriva hur många modellande meningar som helst. Det finns inget tak på uppgiften. De får också prata med dem de sitter med och de får ta hjälp av vem de önskar. Språket finns i rummet och det är lärande att eleverna frågar varandra och diskuterar det som berör dem.

Så här gör du:

1) Modella själv en mening på tavlan. Gör det med entusiasm. Jag har valt den här meningen för den tycker jag har så spännande skiljetecken:

”Det började hända saker och ting men plötsligt … ”

Jag berättar att jag valt meningen för de tre prickarna och att jag vill skapa meningar som har tre prickar. Då jag undervisar på tavlan låter jag eleverna småprata om vilka meningar de kan tänkas skriva som berör samma modell som jag har. Det är i det muntliga vi kan lära och skriva och bli medvetna om hur. Så jag modellar skrivande meningar och ber eleverna om hjälp att hitta på meningar där vi blir avbrutna, rädda eller tänkande. Alltså med …

2) Eleverna får hitta meningar de vill lära sig genom. Arbetet blir individuellt i den bemärkelsen att eleverna gör egna självständiga val. I klassrummet delar vi sedan på våra innehåll, där blir de kollektiva genom att vi delar med oss. All undervisning ska mynna ut i att eleverna får berätta om sina upptäckter och läsa upp sina arbeten.

3) Eleverna får skriva hur många meningar de vill. De börjar också leta efter nya modeller att lära genom. Hindra inte det. Låt eleverna få uppleva att de får. Lärandet är deras.

4) Utvärdera det ni gör ihop. Fundera över vad ni lär er, också du som lärare, men försök att vara öppen och autentisk, inte styra in eleverna på hur de ska svara. Som lärare lär man sig genom elevernas berättelser. Skriv upp allt eleverna säger på en whiteboard, i datorn, låt alla elever komma till tals. Bry dig inte om ifall de upprepar det som tidigare sagts, låt varje elev få en mening på tavlan. Och sluta inte då alla sagt något, det finns mer att säga om sitt lärande. Glöm inte detta mycket viktiga moment i all undervisning.

Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Tomas Tranströmer läser ”Gläntan” och … jag tänker på de muntligas minnesförmåga

Publicerat i Kommunikationen, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Tomas Tranströmer läser ”Gläntan” och … jag tänker på de muntligas minnesförmåga

Läsambassadören visar hur man illustrerar en berättelse … ja, allt är en berättelse, lyssna!

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Läsambassadören visar hur man illustrerar en berättelse … ja, allt är en berättelse, lyssna!

Lektioner med textflöde: ”hur vintern rinner ur mej”

Japp! Då är det vår. Låt våren komma med texten. Här är en vårtext:

Astrid Lindgren: HUR VINTERN RINNER UR MEJ, 1981

”Och så kom våren som ett jubelskrik över skogarna kring Mattisborgen. Snön smälte. Den rann i strömmar nerför alla bergsidor och sökte sig till älven. (Här föreslår jag att det i bakgrunden låter, sätt på en vattenkran, låt vattnet forsa en stund). Och älven röt och skummade av våryra och sjöng med alla sina forsar och fall en vårens vilda sång som aldrig tystnade. Ronja hörde den varje vaken stund och ända in i nattens drömmar. (Låt eleverna blunda en stund, lyssna till vattnet som forsar. Du kan reglera vattenkranens drippdropp genom att föra din hand genom vattenstrålen). Den långa, hemska vintern var förbi. Varklämman var för länge sen fri från snö. Där rann nu en brusande bäck, och vattnet plaskade om hästhovar, när Mattis och hans rövare en tidig morgon kom ridande genom det trånga passet. De sjön och visslade där de red fram, hoj, nu skulle äntligen det härliga rövarlivet äntligen börja!

Och äntligen skulle Ronja till sin skog som hon så mycket hade längtat efter. För länge sedan borde hon ha varit där och sett vad som hände i hennes marker, ända från det att snön smälte och alla isar röade bort. Men Mattis hade envist hållit henne hemmavid. Vårvinterskogen var full av faror påstod han,”

Ur Ronja Rövardotter, Astrid Lindgrens underbara bok om ja … livet! 1981, s. 104. Om ni sedan läser vidare så kommer det berömda vårskriket. 

I lite mer vemodig ton kan vi lyssna till hur den lilla bäcken försvinner och vi inte kan inte veta var den försvann.

Ja, kanske är det så att vi genom dessa texter berör vattnets kretslopp och livets. Hur det är att få uppleva våren genom Ronja och vattnet genom Allan Edwall. Allt är text. Flödet är våren.

 

 

Publicerat i Boken i undervisningen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Lektioner med textflöde: ”hur vintern rinner ur mej”

Va … i min kalender?

TEXTER UR MIN VARDAG

 

Skärmavbild 2013-04-05 kl. 8.49.01 AM

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Va … i min kalender?

Lektioner: En serie bildpromenader


Jag kommer att visa er hur man genomför bildpromenader. Bildpromenadens syfte är

1) Att skapa ordförråd. Att ge ordförråd. Att sätta ord på det vi ser.

2) Att skapa förförståelse. Att vara kreativ. Skapa tänkande om. Att använda orden vi fick i gemenskap med bilden och genom varandra.

3) Att undersöka samspel mellan bild och text. Stämmer bildens språk med textens? Skillnaderna är spännande. Varför skapas denna dynamik.

Låt oss börja med en bildpromenad i den bok vi själva använder dagligdags: Läroplanen, Lgr 11:

Skärmavbild 2013-03-08 kl. 8.54.44 PM

Läroplanens omslag ska vi sätta ord på. Det är det första vi gör. Jag ser … inleder meningen. Mina elever lär sig att uttrycka sig med hela meningar. Det betyder att vi talar oss in i skriftspråket.

”Jag ser två barnhänder”

 

 

Lgr 11 en bildpromenad-001

Så här gör jag innan jag undervisar. Jag förbereder mig själv. Jag sätter ord på det jag ser:

MOMENT ETT: SÄTTA ORD PÅ – DET GEMENSAMMA ORDFÖRRÅDET

För att skapa gemenskap med bilden, fotografiet, illustrationen kan vi sakligt sätta ord på det vi ser. Denna saklighet rör det vi faktiskt ser, inte vad vi tror att vi ser. Då vi börjar ge eleverna möjlighet att delta och utvecklas i bildpromenaden kommer de att berätta vad de tror, hindra dem inte när de utvecklar sina tankar, för detta moment kommer också beröras, fast i nästa moment. Det ordrika och de begrepp vi kan sätta ord på ska finnas i rummet.

  • ”Jag ser en penna.”
  • ”Jag ser ett tangentbord”
  • ”Jag ser en teckning av ett päron”
  • ”Jag ser text”
  • ”Jag ser ett stort L”
  • ”Jag ser färgen blå.”
  • ”Jag ser en bok”
  • ”Jag ser versaler”
  • Jag ser små bokstäver”
  • Jag ser siffror.
  • Jag ser två ettor.
  • Jag ser …

Jag har undervisat i bildpromenader sedan 2003. Jag har lärt mig att detta moment – att sätta ord på – eller – jag ser … – som eleverna valt att kalla lektionens innehåll, tar mycket lång tid. Eleverna lär sig att sätta ord på detaljer, de utvecklar sin förmåga att undersöka och ju större ordförråd eleverna erövrar och får desto längre tar bildpromenaderna. Var inte rädd för att det tar tid. Skynda inte. Låt eleverna få titta, tänka och hitta ord ihop. En stor fördel med bildpromenaden är att elever med andra språk kan använda sitt språk för att uttrycka sig. Bilden finns där att peka på och det gör att alla språk kan användas. Bildpromenaden fungerar i alla ämnen och på alla språk.

Jag är inte klar med vad jag ser i läroplanens fotografi. Jag skulle fortsätta mycket länge. Du som läser här kan fundera över vad du ser.

MOMENT TVÅ – VAD TROR JAG OCH VAD TÄNKER JAG

Detta moment handlar om att berätta om vad vi tänker. Det finns inga rätt eller fel. Allt är tillåtet. Vi har ingen aning om vad eleverna, eller vi själva, gör för associationer, men de ska få finnas och de ska få uttryckas. Det första momentet med ordförrådet stöttar oss också här. Vi har nu fått många ord att använda och som triggat i gång tänkandet. Då vi tänker tillsammans i rummet delar vi våra föreställningar.

Jag tänker:

  • Jag tänker att det är konstigt att det är päron i fotografiet. Jag trodde ärligt talat att det var ett äpple
  • Äpple trodde jag också att det var. Men genom att vi satte ord på fotografiet så såg jag för första gången att det var ett päron. Jag trodde det var ett kunskapsäpple, så nu tänker jag att vad nytt kan jag hitta i läroplanen efter denna bildupptäckt. Jag tror det finns flera ”päron” att upptäcka i läroplanen.
  • Läroplanen handlar om vad jag måste göra. Det finns ett tangentbord där i fotografiet och jag funderar över om det finns något i texten som säger att jag ska undervisa om digitala verktyg?
  • Jag tänker att bilden är blå hör det samman med politik eller så?
  • Jag tänker …

Under bildpromenaderna kan jag lära mig att utveckla frågor eller väntande men följande förhållningssätt genom att ställa fördjupande frågor. Så ser dessa frågor ut:

  • Berätta …
  • Du sa att du såg ett tangetbord, vad betyder det för dig?
  • Du trodde du såg ett äpple, berätta vad som hände då du såg ett päron?
  • Du nämnde ordet versaler, jag blir nyfiken på ordet, berätta mer?
  • Det är spännande att höra dina upptäckter, berätta vad som fick dig att uppmärksamma …

Det är eleverna som ska tala sig in i bilden. De är eleverna som ska ha talutrymmet. Jag är medierande, speglande och återknytande. Jag värderar inte. Tanken ska vara fri och det ska vara tillåtande att tänka. Tillsammans utvecklar vi såväl vårt muntliga tal, vår kreativitet och vår förmåga att lyssna in hur andra ser på saker och ting. Bildpromenader genomförde jag dagligen i mina klasser. Eleverna gjorde självständigt bildpromenader innan de tog sig an uppgifter.

Jag återkommer med en bildpromenad ur en barnbok… och en faktabok… och en kartbok… och en tidningsartikel … och en …

 

Publicerat i Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Styrdokumenten | 10 kommentarer

Lekande skrivande: Åh, denna dag!

Åh denna dag! Här och nu över en kopp kaffe. Runt hörnet en krokus.

 

  • Åh denna dag! Alldeles nyss vid en busskur. Färdas inom zonen.
  • Åh denna dag! Kylskåpet fullt av vinter. Ytterdörren leder ut mot våraningarna!
  • Åh denna dag! Nu i strumplästen. Snart i vårskorna!
  • Åh denna dag! Nu i vårkänslorna. Utanför en trudilutt från en fågel.
  • Åh denna dag! Här och nu över tidningen. Och där är korsordet!
  • Åh denna dag! …
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Lekande skrivande: Åh, denna dag!