Värdegrunden? Inte en grund utan …

 

P1190517Värdegrunden, vad är det? Så lyder många frågor jag får.

Värdegrunden är ingen fysisk plattform, ett golv, utan ett förhållningssätt, en djupare förståelse för vad att verka för. Värdegrunden är mötet mellan dig och mig. Kulturen som värnas, undersöks, påverkas mellan dig och mig. Förståelsen för våra olikheter och våra likheter och att dessa betaktas och erkänns. Värdegrunden är i vilken anda vi danas, fostras, utvecklas, utbildas i demokrati. De vuxnas förmåga att verka för att värdegrunden omsluter elever i skolan och utbildar dem i respekt och förståelse för människovärde. Men inte fjärmat med riktningen dem Utan omslutet i vi.

Det betyder att uppdraget att förstå värdegrunden, den som skolan ska ge och verka för att ständigt själv öva sig i den, utveckla innehållet och alltid, alltid se människan. Det är att fundera över talutrymme, namngivande, kränkningar, rösträtt, meningsutbyten, meningsskillnader och verka för att pojkar och flickor inte avskärmas till sitt kön. Att böckerna vi ger och läser ur utvidgar synsätt och förståelse för andras villkor, historiskt, i nutid och framtid. Skolan vilar på demokratins grund och skapar den för framtiden. Demokratin är pågående. Alltid måste den värnas.

Värdegrunden börjar med dig. I mötet med varje annan. I skolan ska och kan värdegrunden alltid utvecklas i pedagogiska diskussioner, i prövningar vi ställs inför och hur vi gemensamt strävar mot att söka de diskussioner som inte genast blir modeller och metoder, i former, utan i levande verksamhet. Skolan är en social plats där möten mellan människor utmanar oss. Och det är inte farligt. Det är där vi möter vår inre värdegrund. Den personliga tanken och tyckandet utmanas. I skolan har vi i uppdrag att i yrket värna utmana den, förstå den, se den, skapa den i det yttre. Skavsåren, när vi ser oss själva i klart ljus och måste utveckla oss ihop, gör ont. Men hellre den smärtan än ingen smärta alls. Vi är skola i våra möten. Du och jag. Skola! Vi kommer att påverka varandra.

Hur blir vi ihop? Varför då? Genom vad?

”Uppdraget! Att vara där man är” lyder Tomas Tranströmers diktrad. Jag tänker också ”Modet! Att vara där man är”.

 

Publicerat i Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Värdegrunden? Inte en grund utan …

Vi måste lyssna … Den fastspända flickan

Vi måste lyssna! Vi måste lyssna!

Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Vi måste lyssna … Den fastspända flickan

Ordsmaka, grammatikförundras och ljuden som hör ihop med skiljetecknen

dunderhonung * matematikbok * fingervisning * solkatt* bergstroll * oas * fulluren * hästlängder * hallonsylt * fallskärm * ballongfärd * skattetabell * fjärilsvinge * gråsugga * tusenmilasteg * kakfat * konsthantverk * Irland * uppfattning * symbol * stadshus * synonymer * knäckebröd

Smaka på orden. Ljudligt. Smaskigt. Dra ut på vokalerna. Hugg i konsonanterna. Sjung ut frågetecknet. Låt bestämd vid punkten. Känn tanken som vilar i de …

Jag hade alltid ett ord med mig in i mina klassrum. Dagligen ett nytt ord. Det ordet fick vi alla sätta in i en mening. Pröva att säga det. Pröva att använda det. Pröva skiljetecknens ljud. Det är skillnad på ljuden då vi använder skiljetecken. Pröva själv.

Sätt in ett ord i en mening. Använd två ord till en annan mening. Ta tre ord och skapa tre meningar som hör ihop. Gör framtidsmeningar. Gör dåtidsmeningar. 

 

Publicerat i Ordförrådet, Svenskämnet | Kommentarer inaktiverade för Ordsmaka, grammatikförundras och ljuden som hör ihop med skiljetecknen

Boktraven och smakprövandet

Jag har med mig en boktrave till skolan imorgon. Ur den ska det högläsas. Smakprovas. Jag ska ta fram några texter för lärarna att läsa högt. Ska utvärdera det sedan.

Publicerat i Verkligheten | Kommentarer inaktiverade för Boktraven och smakprövandet

Maskinskrivning – ett ämne jag har haft stor glädje av

P1180914

Inte anade jag då att det min ivriga skrivmaskinslärare verkligen lärde mig något för livet. Jag minns hur vi skrattade åt hennes omsorg om vår handhållning över tangenterna. Jag minns hur vi tryckte ned bokstäver och fick tillsägelser att skriva då hon gav oss tillåtelse. Jag minns hur våra händer hängde i luften beredda att i hast trycka ned den mening läraren högläste. Jag minns lärarens förtjusning över de två elskrivmaskiner skolan hade köpt in. Jag minns när min skrivfärdighet tillät mig pröva att skriva på den eldrivna. Jag minns min lärares ord om hur lätt jag måste vara på handen. Elskrivmaskinen behövde inte människans tryckförmåga utan människans känslighet för bokstävernas plats. Det ska bli en lekande lätt uppgift att skriva utan att tänka på var bokstäverna finns.

”Under era händer vilar ett äventyr ni själva kan skapa” sa skrivmaskinsfröken.

Jag tänker ofta på dessa lektioner. Hur lekfulla de var. Hur praktiska. Och hur mycket användning jag har haft av det jag fick lära mig. Jag busade, skrattade, lekte på lektionerna för ämnet syntes så främmande från alla andra skolans ämnen. Inte ett ämne att ta på allvar. Men ack så fel vi elever hade!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Redskapen | Kommentarer inaktiverade för Maskinskrivning – ett ämne jag har haft stor glädje av

Bokläsarår 2014 – en barnslig dröm om ett läsande samhälle

Drömma! Om ett bokläsarår 2014. Året då:

  • Tunnelbanor, bussar och tåg har roliga, spännande, utmanande högläsartexter ersätter reklamen med dem åtminstone fyra gånger om året.
  • Daglig litteraturläsning i skolan, lärare högläser, elever får genom lärare möta mängder av texter.
  • Biblioteken i skolan får extra anslag och bokinköparpengarna är väl tilltagna.
  • Biblioteken läggs inte ned utan blommar upp där vi minst anar det.
  • Bokcirklarna låter höra talas om sig – och sprider sina lästankar.
  • Då fotbollsspelarna vrålar en diktrad innan bollen börjar rulla.
  • Innan filmerna börjar på biograferna syns en text att läsa, ett utdrag ur en bok. Människan söker alltid texten och ögat läser för att något finns att läsa.
  • Då människor intervjuas i radio och TV får de alltid frågan – Vad läser du nu? Berätta om din älsklingsbok då du var liten?
  • De stora reklamaffischerna i tunnelbanan ersätts med citat ur böcker
  • Vid besök hos exempelvis läkaren kan man under varje bild av dem som arbetar där också läsa vad de läser och varför.
  • Lärarna i skolorna har avsatt pedagogisk tid för diskussioner, delande och prövande av hur att undervisa om läsförståelse, kritiskt läsande och att skolans generositet handlar om att ge texter från många källor.
  • Förlagen gör affischer med utdrag ur böckerna istället för att göra reklam för dem med orden – köp en bok – utan hellre locka med bokens innehåll. Dessa affischer kan sättas upp i skolorna, daghemmen … ja överallt där bokläsaren kan finnas.
  • Inte döma vad vi läser utan att vi läser.

Jag drömmer om läsansvar, läsundervisning, läsmöjligheter, läsupptäckter, läsdemokrati, läs … 

Daglig litteraturläsning i skolan

 

Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Visionerna | Kommentarer inaktiverade för Bokläsarår 2014 – en barnslig dröm om ett läsande samhälle

Konsten att skriva

Igår umgicks jag med Bodil Malmstens bok ”Så gör jag”, 2012. Den handlar om konsten att skriva. Den är lättläst. Roat följer jag skrivprocessen. Kanske kan vi läsa valda stycken för eleverna?

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Konsten att skriva