Semester: Stadsböna i kohage!

Postat den 11/07/2011 av Anne-Marie Körling

Plötsligt finns det inget staket mellan mig och korna. Mitt förhållande till kor förändras drastiskt. Jag lägger benen på ryggen.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ja, jag gillar kor…
  2. Semester: Kaffet är levande svart!
  3. Mötas: Köra leksaksbil och skriva på en lektionsidé
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer

Omslag!

Postat den 11/07/2011 av Anne-Marie Körling

Omslag till en bok ska signalera innehåll. Det är omslaget som håller om bokens innehåll. Omslag kan också ge avslag, det vill säga att omslaget inte tilltalar läsare och hindrar innehållet från att komma till sin rätt, om ens läst. Jag har fått ett omslag till min bok och jag tycker omedelbart om det men så inser jag att färgerna är en aning retro … vad gör färgerna för intryck och avtryck hos oss läsare? Jag önskar att omslag och innehåll tillsammans gav påslag – av puls och hjärta – alltså verkar för påverkan så att utslaget av läsningen märks på något vis.

Men å andra sidan om omslaget är vänligt retro så kanske läsaren klarar en och annan framtida utmaning!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Detta är min nya bok!
  2. Undervisning: En bok genom flera kursplaner
  3. Lgr 11 – vad berättar läroplanens omslag för oss?
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Omslag!

Ordförrådet – vem gav mig det?

Postat den 11/07/2011 av Anne-Marie Körling

Jag ställde frågan:

– Vem fick du ditt ordförråd av?

Sedan satt jag själv och grubblade på vem som gav mig mitt. Jag fördjupade mig i frågan för den intresserar mig oändligt. Jag hör min mammas latin och hennes förmåga att leta ledtrådar till andra språk och härleda vidare. Jag älskade min mammas språkberättelser. Ett ord är också ett fantastiskt landskap för andra ord.

Ett ord är aldrig ett endaste ord, begreppet växer alltid och med det känslor, minnen och relationer. Jag skrattade ofta åt roliga ord, de som smakade konstigt och alldeles för stort i munnen, eller fick min tunga att snubbla och krångla därinne.

Jag har ett stort ordförråd i vissa sammanhang,  i andra fattas mig orden. Ställ mig på en brygga med storseglare och jag blir inlyssnande och famnade de ord som växlas mellan seglare. Jag älskar ord.

De är mina leksaker. Jag tror de kom från min moders mål. Intresset kom från min moder, men sedan ammades jag av alla runt omkring mig, till och med av Dagens Nyheter och pappas pianospel med alla sångerna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Källkritik – vem är jag som sänder?
  2. Rådet jag gav…
  3. Vem är jag med min diagnos?
Publicerat i Ordförrådet | Etiketter , , | 1 kommentar

En tidnings svanesång!

Postat den 11/07/2011 av Anne-Marie Körling

 

Ett sista nummer av News of the World. Man trycker 2 millioner extra av detta nummer. Och visst köper folk. Själv tar jag plötsligt två nummer av en tidning vars öde jag följt intensivt de sista tio dagarna. Det är så med nyheter, här fungerar det också som kitt och samtalsämne, alla talar om tidningen.

– Spare me one! säger folk som verkligen köper ett sista nummer. Tidningen News of the World har funnits 1843.

Att en tidning läggs ned är förstås något mycket anmärkningsvärt. Och någonstans tänker jag på alla ord som nu flyger mer än fria. De kanske var för förpackade i en tidningsform där de kom att tjäna andra syften än att säga sanningen. Att reklamfinansieringen också kan styra är ibland en ren och skär tröst. Åtminstone ibland. Det sista numret har inga annonser alls. Nu återstår bara att tvätta och kratta i den hunger efter sensationella nyheter som varje journalist måste ta ställning till. Hur långt kan man gå? Och hur långt kan man krävas att gå?

News of the world måste framstå som ett varnande exempel – att falla på eget grepp! Satt i relation att den är 168 år gammal och med en mängd journalister som vill sitt yrke väl är det mycket sorgligt. Jag tänker också att vi läsare har ett ansvar – den att inte köpa lösnummer där människors öden ligger för alldeles för öppen ridå!

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jag läser om skolan där jag är
  2. Pojkar och nej till sitta-still-pedagogiken!
  3. Puh!
Publicerat i Verkligheten | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för En tidnings svanesång!

Vi är alla mer eller mindre utbildare!

Postat den 10/07/2011 av Anne-Marie Körling

Pojken på hotellet har ett arbete. Han serverar kaffe till morgongästerna. Plockar in tallrikar och koppar, frågar om gästerna är nöjda. Under morgontimmarna blir han säkrare. Han utvecklar sin ögonkontakt med gästerna, prövar hur servil han kan vara, och lyfter klumpigt upp en kaffekopp och en tallrik. Han utbildar sig.

Han är 12 år. Han tar sina uppgifter på mycket stort allvar. Det han lär sig gör han i verkliga livet. Alla gästerna är också lärare. Våra bemötanden justerar hans handhavande av halvt uppätna maträtter, ska han ta dem eller inte och när i så fall? Hur ska kaffekoppen ställas fram och hur stör man inte samtalet som äger rum mellan dem som äter frukost?

En del gäster behandlar honom som en fullvärdig servitör, andra som ett gulligt inslag. I alla fall som pojken närmar sig hotellgästerna kommer varje hotellgäst i sig att vara en utbildare. Och inte på låtsas. Allt är på riktigt. Det berör mig är med det stora allvar pojken går in i sina uppgifter. Nåde den som trampar på det allvaret.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Brödrosten och reformerna, hur gör vi då?
  2. Alla hjälper alla i klassrummet – vi lär ihop
  3. – How are you today?
Publicerat i Lärande, Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , | 1 kommentar

Totalt utanför systemet och skolplikten!

Postat den 10/07/2011 av Anne-Marie Körling

De kallas något alldeles speciellt – NEDS – Not educated delincuent.

Och jag ser dem överallt. De som har lämnat samhället i sin helhet. Är så utanför att de inte längre tillhör. Men de lever. De är unga mammor. De är unga fäder. Språket de talar är nästan obegripligt, slangen som ett eget slags latin. Och de syns icke relaterande till oss övriga. Varför ska de vända sig till oss? Jag står där och tittar som om jag vore bättre. Jag tillhör de som samhället har inkluderat. Jag är vi och de är dom!

Ett barn skriker i en barnvagn. Den mycket unga pappan är påverkad och kan inte hantera det lilla barnet. Barnet syns som ett ting, En slitstark docka. Och jag tänker skolgång.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jag prövar er: här är ett citat ur Nu ler Vygotskij
  2. Utanför skapas tankarna
  3. Pedagogisk luft i systemet och lärarnas frihet
Publicerat i Barns rättigheter, Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten, Verkligheten | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Semester: Kaffet är levande svart!

Postat den 10/07/2011 av Anne-Marie Körling

– Nu blir det inget annat kaffe än snabbkaffe, tänkte jag. Ibland ser jag mig själv som en riktig finsmakare av kaffe och all reklam om snabbkaffe oroade mig.

Långt ute i ödsligheten ligger en liten by. I den lilla, lilla byn fanns ett mycket litet café. – Nu blir det fika! skrattade jag. Snabbkaffe!

Men därute, mitt i nästan ingenstans, fanns det italienskt kaffe och en superb espressomaskin. Jag satt tyst och sörplade i mig kaffet. Det godaste jag någonsin druckit. Då jag klev ut på den endaste byvägen stod begravningsbilen där och föraren klev ut och tog några raska steg in i den kyrka jag antog för en relik från 1400-talet. Plötsligt och från ingenstans kom begravningsgästerna och det skotska regnet fällde sina sorgedroppar.

Jag kommer aldrig att glömma den kopp kaffe jag drack där. Så levande svart!

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Kaffet, flygresan och två föreläsare
  2. Jag är ju uppfödd med Melittafilter och porslin!
  3. Lördagen!
Publicerat i Semester, Skriver om ditt och datt | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Semester: Kaffet är levande svart!