Läroplanens värdegrund och hur vi kan förverkliga några få sidor är ett mycket stort och omfattande arbete. I läroplanens förverkligande vilar kursplanernas möjligheter. Vi kan tycka vad vi vill om läroplanen och om kursplanerna. Läroplanens Lgr 11 består av två delar. De inledande och omslutande orden är: ”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.”
Där börjar alltsammans. Rubriken till inledningen är Grundläggande värden. Det är något så fundamentalt som att tala om grund, den vi står på, vilar på och tar avstamp ur. Sveriges skolgrund, själva plattformen, handlar om demokrati.
Mening två hänvisar och syftar till Skollagen (2010:800) som slår fast ”att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.”
Detta gör att alla inom skolan bör kunna och känna till skollagen, ytterst är det rektorns uppdrag att kunna den och skolans personal att följa den. Men att förstå lagtexterna kring skolan är också ett eftersatt utvecklingsarbete för skolan.
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vila på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”
Det är mycket stora ord, mycket innehåll i meningarna och ett avgörande viktigt perspektiv på skolans uppdrag.
Att ”skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” betyder att varje barn har rätt att få skolgång och mötas av respekt och utveckla sina förmågor, låt oss tänka att skolan håller det liv som är och blir till.
Rubrik nummer två: Förståelse och medmänsklighet – finns att läsa redan på läroplanens inledande sida. Det är mycket vackra ord – förståelse och medmänsklighet – och bör i sig själva skapa en mängd diskussioner. Vad är förståelse? Vem ska visa den? Kring vad ska den skapas? Vem ska omslutas av den? Vad betyder medmänsklighet i skolan? Att vara medmänniska? Att verka för medmänsklighet?
För mig personligen betyder det att skolan ska verka för något mycket stort och möjligt. Visa förståelse, skapa förståelse, utveckla förståelse. Och genom att skolan är en unik plats för mänskliga möten också en plats där medmänsklighet kan skapas, rätten att vara så unik som den inledande texten beskriver och mötas som den människa man är. Skolans personal har uppdraget att fundera över just rubrikens ord tänker jag. Såväl på ett personligt plan, ett professionellt plan och som kollektiv där uppdraget är ska utvecklas gemensamt.
”Skolan är en social och kulturell mötesplats…” läser jag i Lgr 11 inledande värdegrundstext. Och det är en mening som vi behöver fundera på. Skolan behöver diskutera betydelsen av att vara en mötesplats och en kulturell plats. Vad betyder skolan i detta perspektiv? Och vad händer då vi läser meningen i sin helhet:
”Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”
Jag måste tänka på alla dessa meningar. För just meningar behöver dessa ord absolut inte bli – de ska byggas upp i skolan, förverkligas, vara de omslutande tankarna då vi sätter kursplanerna i verket.
Skolans uppdrag är stort. Det är så stort att det påverkar och ska påverka alla de som går där, dagligdags, och framtiden ska på något vis vara en horisont för lärarkåren. Vi kommer alltid att möta skolans spår i samhället. Människor vi möter som vuxna har fått sina möjligheter i skolan. Det handlar om möjligheter, rimliga sådana, om ett liv efter skolan.
Därför måste vi inom skolan anlägga läroplanens värdegrund och uppdrag på kursplanernas innehåll. Det är arbetet är stort, svårt och mycket ansvarsfullt. Så ska skolan verka!
