Förord till min bok …

Postat den 01/03/2011 av Anne-Marie Körling

… jag läste förordet till min bok!

– Hurra! skrek jag. Den boken ska jag läsa!

Så är det med skrivandet! Texten lever sitt eget liv då man lämnat den ifrån sig!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Min barndoms bok och en text ur Galeano
  2. Magen
  3. Att stötta vid läsövergångar – från en bok till en annan
Publicerat i Visionerna | Kommentarer inaktiverade för Förord till min bok …

Kunskapsäpplet

Postat den 01/03/2011 av Anne-Marie Körling

Det finns så många olika sätt att smaka på kunskapens äpple. En del kastar sig hungrigt över det och sväljer i stora tuggor. Andra sparar äpplet för att se dess unika skönhet. Någon vill ha ett helt annat äpple från ett annat träd. Det finns många, många sätt att närma sig ett kunskapsäpple. Och det finns många träd som ger frukt. Det finns också träd som en gång bar äpplen.

Själv kan jag både gluffsa i mig utan att tänka, reflektera eller på något annat sätt njuta. I andra fall är jag medveten om att äpplet är mycket vackert och att jag nästan inte vill äta upp det alls. Även av sura äpplen lär jag mig något.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Att ta sig an ett kunskapsäpple
  2. Äpplet mellan Vygotskij och Körling
  3. Tankar om äpplet och om vikten av att förstå och undervisa om symboler
Publicerat i Pedagogik, Skolorden | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Kunskapsäpplet

Snabba skolarbeten och flest räknade tal

Postat den 28/02/2011 av Anne-Marie Körling

– Åh, så snabbt du blev klar, säger vi och har någon slags tillfredsställelse i våra lärarröster.  Jag grubblar på vår iver att berömma det snabba.

– Jag har gjort klart, börjar eleven säga, och så har eleverna börjat skynda och jämföra om de har gjort mest och flest. Jag grubblar på problemet att få eleverna att tänka och samtala istället för att skynda.

Och som alla andra frågor – vem är hönan och var är ägget och varför är tuppen aldrig inblandad?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jag fortsätter fundera – Hönan eller ägget
  2. Jag har bevis – ägget kom först!
  3. I Lärarpåskägget lägger jag i …
Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , | 3 kommentarer

Den goda pedagogen. Den dåliga pedagogen.

Postat den 28/02/2011 av Anne-Marie Körling

Jag citerar Janusz Korczak: Hur man älskar ett barn (1992). Det är drygt nittio år sedan denna text gavs ut. I Sverige har Janusz Korczaks texter har översatts av Ros Mari Hartman och Sven G Hartman.

”Goda pedagoger skiljer sig från dåliga endast genom det antal misstag och orättvisor de gjort sig skyldiga till.

Det finns misstag som en pedagog gör en gång, och efter noggrant övervägande aldrig någonsin kommer att upprepa. De stannar kvar länge i minnet. Om hon handlar fel eller uppträder taktlöst när hon är trött, kommer hon att anstränga sig för att göra alla sina obetydliga och irriterande uppgifter till rutiner, därför att hon vet att problemen uppstår på grund av tidsbrist.

Men en dålig pedagog skyller alla sina misstag på barnen. En bra pedagog vet, att bakom en struntsak kan det dölja sig ett problem som man borde uppmärksamma, och som man inte får underskatta. /…/

En dålig pedagog tycker att barn ska vara tysta, inte smutsa ner sig och flitigt lära sig grammatikreglerna utantill. En förnuftig pedagog surar inte när hon inte förstår sig på ett barn, utan tänker, söker och frågar andra barn. De kommer att visa henne hur hon skall göra för att inte skada dem alltför mycket, bara att hon är villig att lära.”


Inlägg som berör samma teman:

  1. ”En pedagog gör misstag …”
  2. Pedagogen säger … berättar Janusz Korczak
  3. Pedagogik är vetenskapen
Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , , , , | 2 kommentarer

Janusz Korczak och de ord jag hyser pedagogiken

Postat den 28/02/2011 av Anne-Marie Körling

Under många år har jag läst Janusz Korczak. Jag vill aldrig någonsin säga att jag blir klar eller fullt ut förstår. Jag vill inte förstå. Det finns så många olika sätt att tugga på kunskapsäpplet. Så många olika smaker att njuta av. Jag vägrar förstå. För jag vill aldrig sluta tänka.

Nåväl – denna gång citerar jag dessa ord ur ”Hur man älskar ett barn” 1992

”Hundra olika hjärtan slår under likadana skjortor, och i varje enskilt fall är det olika svårigheter, olika ansträngningar, olika sorger och bekymmer.

Hundra barn – hundra varelser som är människor – inte någon gång i framtiden, inte först i morgon, utan nu … just nu … i dag.

Det är inte en värld i miniatyr utan en värld med, inte betydelselösa utan väsentliga, inte oskyldiga utan mänskliga, värderingar, dygder, brister, förhoppningar och önskningar.

Bäste besökare, i stället för att fråga: Tycker du om pedagogen? skulle det vara mer meningsfullt att undra hur det kommer sig att de lyssnar, att det finns program, ordning och reda.”

/ …  /

Beroende på olika pedagogers psykiska utrustning och ideal är det olika barn som står i gunst hos olika pedagoger. / … / Ett leende, rösten, blicken kommer att avslöja dig …”

Som sagt! Svåra ord att läsa! Svårare att förhålla sig till i verkligheten.

Minns; att likadana skjortor – skoluniformens klädsel!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lördagen med Janusz Korczak
  2. Barn är människor! De känner, tänker och gör som vi!
  3. Om Janusz Korczak på radio! Lyssna!
Publicerat i Barns rättigheter, Klassrummet, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Janusz Korczak och de ord jag hyser pedagogiken

Lgr 11: Ordet elevnära!

Postat den 28/02/2011 av Anne-Marie Körling

Det elevnära!

I styrdokumenten står det om det elevnära. Jag har alltid funderat på vad det elevnära är. Jag tolkar det som att eleverna kan vara med och begreppa det som är bekant. Elevnära behöver inte betyda att det är enkelt eller ska göras för enkelt utan mer att eleverna har och ges tillgång till det innehåll som undervisningen ger med sina egna erfarenheter och kunskaper. Det är ett vackert ord, det elevnära ordet, men det ska absolut inte tolkas som att vi lärare ska förenkla. Det elevnära kan i undervisning betyda att elevernas verkligheter är grund för undervisningen, kan vändas och vridas på och att språket kring det eleverna har erfarenhet av lyfts och medvetandegörs.



Inlägg som berör samma teman:

  1. Det elevnära och det eleven inte vet något om
  2. Lgr 11: Begreppet förförståelse och elevnära
  3. Skolord: Elevnära
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Skolorden, Styrdokumenten | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Skolans ringklocka

Postat den 28/02/2011 av Anne-Marie Körling

I den Japanska Skolan ringde klockan med en behaglig ton, lite välkomnande och väldigt lugn, den ringde inte bara in, den ringde för att ge tid för att samla ihop sig, avsluta något som eleverna höll på med, den ringde in några minuter, jag tror fem, innan lektionen började. I Sverige ringer klockan in och då börjar lektionen. Det betyder att själva inringningen, alltså då klockan ringer, betyder att eleverna själva måste ha koll på sin egen klocka för att veta då lektionen börjar, inte lita på skolklockan. Jag trodde faktiskt att klockan ringde för att kalla ihop och samla eleverna och att det får ta några minuter innan eleverna kommer. Den japanska skolan gör det lättare för eleverna, skolklockan ringer för att uppmärksamma eleverna på att rasten ska avslutas och något annat ska träda i kraft.  Det var samma sak med utringningen, den påminde om samma sak som inringningen – att lektionen skulle avslutas. Det tar alltid sin lilla tid.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tupparna gal osynkroniserade
  2. Skolans språkgrund
  3. Uppvaknandet
Publicerat i Pedagogiska miljöer | Etiketter , , , | 2 kommentarer