Matematikundervisning: Roliga frågor kring kor och människor

Hi hi – jag gillar kor! Jag gillar också Gotland. Jag gillar också människorna på Gotland. Jag gillar siffror. Tänk att förklara Gotland i dessa siffror, och att det är en sådan stor nyhet! Det är mycket spännande att läsa att också Västerbotten är intresserade av Gotland, kor och människor. Jag tänker – hur kan Gotland använda sig av detta fantastiska faktum att korna är fler än människorna. Det kan vara en möjlig marknadsföringstanke att tänka om! Jag trodde i min enfald att det var får man hade gott om på Gotland! Jag älskar att bli  utmanad och få mina föreställningar och min förförståelse ruckad på. Nu till korna! Nu till den gotländska verkligheten. Låt oss tänka undervisning och matematik!

Detta är tydligen siffrorna! Fakta ligger på bordet!

62 990 kor

57 223 människor

Jag blir så nyfiken på hur det kan komma sig att man på Gotland kan räkna ut detta så exakt… och det skulle jag problematisera med mina elever, är det inte fantastiskt att man gjort den här uträkningen – MEN HUR KUNDE MAN GÖRA UNDRSÖKNINGEN?

  • Jag undrar också hur många ko-läten man hör på Gotland?
  • Jag undrar också om man begraver kor och i så fall var?
  • Hur många kor äts upp?
  • Vem äter upp korna på Gotland?
  • Hur många liter mjölk producerar korna?
  • Är det bara kor eller finns det några tjuriga tjurar som hamnat under klumpsorteringen – Kor?
  • Hur kan man förfina siffrorna och dela upp dem en aning?
  • Är det rimligt att det finns några kalvar, kvigor, tjurar?
  • I så fall hur ser det ut inom benämningen kor?
  • Hur många bönder finns det om det finns 62 990 kor?
  • FInns det någon som har en endaste ko?
  • Hur många kor bär namnet ROSA?
  • Hur många tjurar har namnet BULL?
  • Varför är det fler kor än människor på Gotland?
  • Varför jämför man antalet kor med människor?
  • Vad vill man säga med jämförelsen?
  • Det visar sig att ko-tätheten är hög på Gotland, vad menar man med detta?
  • Hur många kvadratmetrar får en ko på Gotland? Vad måste man räkna in och vad måste man räkna bort?
  • Hur många kor får strosa omkring på Visbys gator?
  • Hur hör glassen i butiken ihop med kon på klöverängen?
  • Vad äter korna på Gotland?
  • Finns det klöver i ängarna på Gotland?
  • Hur kom kon dit i första skedet?
  • Det sägs att Gotland är vackert, hur kan en ko tänka om detta?
  • Hur skulle en ko beskriva Gotland?
  • Några tycker att det är just korna som gör Gotland så vackert, argumentera för att det är korna och inte några andra djur som gör Gotland så vackert?
  • Hur mycket bajsar en ko?
  • Hur skulle man kunna använda kobajs om man fick tänka innovativt?
  • Vilka andra djurarter uppträder kring en ko? Har den sällskap av något trevligt kryp av något slag? Vad tänker detta kryp?
  • Vad tjänar en sådan här undersökning till?
  • Hur många koläten finns det? (lyssna på korna i det första youtubeklippet)
  • Kan kor prata med varandra?
  • Varför låter kor olika?
  • Kan man jämföra antalet myggor på Gotland med antalet kor där?
  • Vad händer om man jämför antalet myggor med människor?
  • Hur gör man undersökningar?
  • Varför gör man dem?
  • Hur är det att vara en minoritet, alltså om man är en ko så har man ett slags övertag i mängd, hur upplever man sig som människa?
  • Har kor något inflytande på Gotland?
  • Hur i så fall?

Det kan också vara av intresse att diskutera varför så många ser på detta youtubeinlägg – Det är idag nästan 1 300 000 tittare. Varför då?

Jag insåg också att skillnaderna blir större om man räknar ben på korna och ben på människorna:

Korna har 251 960 ben. (Det vill säga om alla kor har fyra ben, det kan finnas någon enstaka ko med treben, man ska inte vara alldeles för säker på att alla kor kommer i samma utförande).

På Gotland har människorna 114 446 ben. Siffrorna här gäller också att vara varsam med. Man ska inte vara alldeles säker på att det stämmer.

Då det gäller svansar kan man dock vara mer säker på att korna har fler svansar än människorna. Oftast har nog kor en svans som de viftar bort flugor med. Detta gör kosvansarna på Gotland torde vara ungefär samma antal som själva korna. Här kan man inte räkna med + minus 0. Om det är en nationell nyhet att det är fler kor än människor på Gotland så hade nog nyheten om att en ko har två svansar också spridit sig som löpeld genom Sverige.
Människorna på Gotland har inga svansar. Trots det kan man tänka att en del människor har hög svansföring, alltså om man lånar begreppet från hundarnas värld. Vad det kan stå för vet jag inte. Däremot slog jag upp svansföring i min ordbok. Ordet efter tyckte jag var relevant för den här texten: Svansmotor. Det är något som finns i var mans bil. Något i motorväg. Men då är det ju frågan om hästkrafter så någon kosvans är det nog inte tal om. Snarare hästsvans. Och den syns ju på människorna också. Resonemanget tycks hålla.

Kon i utbildningen?

Är detta relevant?

Då det gäller ord och ordförståelse bör vi också undersöka hur vi använder ordet ko och vad det verkligen betyder. Det kan också vara på sin plats att tänka lite cross-curriculum: Jag har slagit upp i ordboken.

Så här förklaras ko:

Ko är en vuxen hona av nötkreatur mest om sådan ko som kalvat. Andra ord som hör samman med ko:

  • kohorn
  • komocka
  • komjölk
  • kohage

Använd gärna orden. Och jag ber er, betrakta detta blogginlägg som en HELIG KO! Vilket betyder att detta inte är något som får kritiseras!

FLER KOR I UNDERVISNINGEN TÄNKER JAG!

Jag hänvisar också till en bloggare på Gotland! Öpedagogen. Hon bör veta hur det låter om alla kor som strosar omkring och mumsar Gotländskt gräs och blickar ut över nejderna! Hur glada är korna på Gotland blir min fråga till henne!

Publicerat i Barns rättigheter, Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Verkligheten | Etiketter , , , , , , , , | 5 kommentarer

Bedömningar: Jag grubblar över hur vi gör dem…

Detta grubbleri: Hur att bedöma? Jag vill gärna bedöma helheterna, delarna, och något som påverkar dessa. Jag funderar över varför de flesta bedömningar vi lärare gör sker utifrån elevernas skrivande. Vi utgår ifrån pappret och pennan! Som om det kunde säga allt.

Framför allt funderar jag hur vi tänker kring det här i en modern tid?

Publicerat i Formativ bedömning | 2 kommentarer

Jag vill rosa – vem ska ha rosen?

Jag vill rosa – vem ska ha rosen?
Du!

Så lämna ett avtryck här så jag vet att du verkligen fick den!

Publicerat i Barns rättigheter | 9 kommentarer

Bokstäverna ramlar in lite huller om buller

som solstrålar

mänskliga

är bokstäverna

i orden

varje upplysning

kan

leda

till

något

större

makten

vilar

i

hur

vi

komponerar

bokstävernas

följd

vill

vi

gott

så

skapar

vi

ord

för

det

vill

vi

försätta

oss

i

ordkrig

kan

orden

aldrig

suddas

ut

men

säger

mer

om

avsändaren

än

mottagaren

jag ser bokstäverna som solstrålar

jag vill värma mig

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Bokstäverna ramlar in lite huller om buller

Skolutveckling: Jante borde få IG och omplaceras

Den Jante jag möter i mail och brev, de som smakat på denna kollektiva tystnad som kan råda i en skola, runt kollegior, eller kring ämnet och passionen, kring den där läraren som vill, kan och vågar utmana sin egen undervisning hämmar det mesta av skolutveckling och faktiskt rektors möjlighet att förändra. Det är en mycket farlig tendens och jag vet många som drabbats. SkolJante är en osynlig makt som gör det svårt att verka om man är en lärare som ständigt grubblar på sin undervisning, vill se på den eller diskutera såväl framgångar som motgångar. Det kan vara så att en lärare lyckas väl med en elev, en elev alla andra levt ut sina negativa föreställningar om, och så fungerar eleven i klassen och med läraren. Istället för att titta på det goda som sker ifrågasätter man lärarens knep som om läraren mutade och var allmänt snäll, inte att läraren såg och ställde relevanta krav och visade respekt och tillit till elevens förmåga, och tvingade föreställningarna om eleven på skam.

Vi bör titta på de goda exemplen och lyssna in hur de har gjort. I stort sett kan varje lärare i varje skola skapa goda exempel, alla kan vara profeter, alla kan vara förevisande, modellande. Vi måste mota Skoljante porten! Det är nödvändigt. Trots att det krävs ofantliga insatser att göra det, synvändor, tankevurpor … må vara vad som helst. Det är en farlig kraft i skolan. Mycket farlig. Den kräver åtgärder – tillika åtgärdsprogram och modet att våga lyfta frågorna på allvar.

Skolinspektionen skriver om lärarens undervisning – passion, vilja och kunskap. Den lärare som upplever ämnets, undervisningens, elevernas betydelse och lärande som passion har en absolut suverän rätt att göra det. Det vore straffbart att kyla ned den.

Jag får så många mail av lärare som vill tala om skolans mobb, om det som sker inom skolan och det som ingen vågar lyfta. Suckarna över arbetsglädjen i fikarummen, tystnaden då framgångarna är framgångsmöjliga, den döva tonen kring det intressanta. Kom inte och tro… men det är just det skolan ska handla om –

KOM HIT OCH TRO ATT DU ÄR NÅGOT … KAN NÅGOT… VILL NÅGOT… Eleverna behöver dig!


Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , | 6 kommentarer

Elever som provocerar – jag ser det snarare som att de improvoserar!

Jag hörde mig själv säga igår:

Eleverna provocerar inte – låt oss säga att de improvoserar oss!

Det är ett helt annat perspektiv. Låt oss tänka att vi låter elevens uttryck bli ett avtryck och ett intryck om en annan ståndpunkt i frågorna. Låt oss tänka att vi blir provocerade på ett mer positivt sätt. Vi blir improvocerade! Vi utvecklar vårt tänkande och sätter lite ny fart på det.

I kursplanerna Loo-94 skriver man i den omslutande inledningen att eleverna ska få utveckla sin förmåga att förklara, analysera, argumentera och generalisera. Om undervisningen utmanar eleverna att utöver förklaringarna faktiskt argumentera och därmed kanske få fatt i lite analyser och därmed utveckla lärande, dvs, generalisera. Då måste vi börja med det i vår undervisning. Det är kreativt och utmanande. Jag skulle kalla det att bli improviserad – satt i rörelse själv.

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , | 2 kommentarer

UTvärdering av föreläsning: Rädda Barnen Skyddsnät

Föreläste om barnrättsperspektiv och informatörsroll i klassrummet, dvs om lärande förhållningssätt och klassrumsinteraktioner:

Här är en summering av deltagarnas synpunkter:

  • Mycket lärorikt
  • Mycket bra tips om hur man ska vara i ett klassrum
  • Fick mig en tankeställare, verkligen imponerad av …
  • Sjukt intressant- inte bara för projektets skull. Hade gärna velat ha en hel utbildning i pedagogik. Grymt!
  • Än en gång: jättebra och superlärorikt! Antagligen världens bästa lärare
  • Praktiska, konkreta, positiva råd från en mycket kunnig person
  • Önskar man hade sådana lärare på riktigt. Det var givande och man kände sig trygg.
  • En otroligt duktig och ovanlig pedagog.

Jag blir naturligtvis väldigt glad!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | 2 kommentarer