Många elever får inte den utbildning som de har rätt till. Orsakerna är flera, till exempel lektioner som inte utgår från de läroplaner som regeringen fastställt, undervisning som inte anpassas till varje elevs förutsättningar och lärare som saknar utbildning i de ämnen de undervisar i. Det konstaterar Skolinspektionen i sin första sammanfattande rapport till regeringen om brister i skolan.

***

Anne-Marie tänker:

Den brist för förståelse för läroplan och kursplaner är allvarlig. Jag tänker att vi har läraralmanackan som bibel och där för vi upp vad vi ska undervisa om och så den lektionsplanering som följer med den. Lärarkalendern ska ersättas av att man alltid och i alla sammanhang har med sig, relaterar till, utvecklar från, samtalar med, går i dialog kring det som står i kursplanerna och det som omsluts av läroplan. Därför måste lärare återknyta till aktiviteten att bygga läroplan. Då krävs det utbildning i den som kommer 2011 och lärarnas förhållande till det som är vårt uppdrag.

Jag ser också att uppnåendemålen blev ett hinder och att strävansmålen blev märkligt försvinnande. Vad är utmaningen i svensk skola? Vad tror vi om eleverna? Att de inte vill lära sig? Jag tror de har tråkigt. Brist på innehåll och utmaningar!

***

Skolinspektionen lyfter i första hand fram brister och områden som behöver förbättras i Sveriges skolor. Utgångspunkten är alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Det handlar inte om att utbildningen ska vara lika för alla, utan om att ge eleverna likvärdiga förutsättningar att nå målen för utbildningen. Här finns brister visar Skolinspektionens granskningar.

– Skolan har ett allvarligt likvärdighetsproblem. Trots stort engagemang och god vilja hos många lärare och rektorer förmår man inte att omsätta styrdokumentens krav i verksamheten. De huvudsakliga brister vi har sett gäller ledningen av skolan och hur den pedagogiska verksamheten styrs, både på rektors- och huvudmannanivå. Det handlar också om kvaliteten i undervisningen, som alltför sällan följer läroplan och kursplan. Skolan måste ge alla elever möjlighet att lyckas. Det handlar till exempel om att elevers behov av särskilt stöd inte tillgodoses, vilket drabbar främst redan utsatta. Skolinspektionen kommer att utveckla sin tillsyn så att den mer effektivt kan bidra till att kvaliteten i skolornas arbete ökar, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.

***

Anne-Marie tänker:

Det är en skola för alla. Om vi talar ur och i samma dokument så kan vi verka för den skola och den rätt eleverna har till utbildning. Det är också så att de som behöver stöd ska få det oavsett vad de behöver stöd i. Skolans ska vara en plats för utveckling och utmaningar. Vi kan heller inte vagga in eleverna att lärande är tryggt och inte kräver sina insatser. Jag ser att lärarkåren behöver förstå sin roll och verka för att den blir ytterst professionell. Vi har inte råd med den långsamhet kring lärandet som eleverna idag omsluts av. Målen är taklösa och lärarens roll är av största betydelse. Om läraren är engagerad och visar tilltro till elevernas lärande och sätter det i första rummet, värnar undervisningen och skapar undervisande fokus och inte släpper det så är lärandet objektet. Det gör också läraren till lärande. Det krävs fler perspektiv i klassrummet.

***

Skolinspektionen har på regeringens uppdrag sammanfattat och analyserat sina erfarenheter från granskningar av skolor 2009. Sammantaget har Skolinspektionen varit i kontakt med drygt var fjärde grund- och gymnasieskola, exklusive skolor som anmälts till Skolinspektionen eller besökts inom flygande tillsyn. Även om skolorna som granskats inte har valts ut slumpmässigt, och därför inte statistiskt ger en representativ bild av alla skolor, visar rapporten tydliga mönster.

Alla elever får inte chansen att lyckas

Skolplikten för elever i grundskolan motsvaras av en rätt till utbildning som inte får åsidosättas. Ändå får vissa elevgrupper inte undervisning i alla ämnen eller kurser som de har rätt till. Alla får inte heller information om vilka valmöjligheter och rättigheter de har.

***

Anne-Marie tänker:

Detta med elevernas valmöjligheter och tanken om demokratin. Att diskutera vad som är valmöjligheter. Hur kommer det sig att man kan låta elever möta exempelvis en matematikbok, ur en årskurs, av en författare? Hur kommer det sig att man inte i varje klassrum erbjuder alla årskurser i matematiken så att eleverna såväl kan se tillbaka som att blicka framåt? Hur kommer det sig att man inte presenterar fler författare än den geografibok man valt att undervisa ur? Hur kommer det sig att man inte berättar om de val man gjort som lärare och för den undervisning man tänker ha? Varför diskuterar man inte skillnaderna mellan författares beskrivningar i historieböckerna? Vad är elevens val? En lektion i veckan? Vad är det för innehåll i detta val? Skolan ska verka för demokratin men hur demokratisk är skolan? Vad vet eleverna om sina strävansmål? Hur bygger vi läroplan och kursplaner tillsammans i klassrummet?

***

I vissa skolor likriktas undervisningen kring en medelnivå, utan hänsyn till varje elevs rätt att utvecklas så långt som möjligt. Det gäller både för elever med svårigheter i skolarbetet och för elever som lätt tar till sig undervisningen.

Anne-Marie tänker:

Vygotskij talar om utvecklingszon. Jag tänker att den på inget vis behöver bara vara individuell. Utmaningar och lärarens framtidsriktade språk ska prägla undervisningen. Den kollektiva utmaningen att lära ihop ska utvecklas. Hela klassen ska se morgondagen i det som görs i klassrummet idag. Lektionerna ska och bör ha en ingång där förförståelsen aktivieras och där eleverna får samtala om sina erfarenheter, få ett nytt fokus och en ny utmaning och därmed söka nya generaliseringar. Varje lektion måste också summeras.

Vad har vi lärt oss? Vilken skillnad innebar detta? Låt oss tänka kollektivt? TIllförande och delande i klassrummet!

***

Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena i Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som Skolinspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Skäl till kritiken är ofta att åtgärderna handlar om standardlösningar som inte utgår från den enskilda elevens behov. Det är också vanligt att skolorna lägger ansvaret hos eleverna istället för att analysera förhållandena i skolsituationen.

Ojämn kvalitet i undervisningen

Undervisningen tar alltför sällan sin utgångspunkt i de nationella målen i läroplan och kursplan. Istället för att täcka in samtliga delar av de nationella målen tenderar undervisningen att fokusera på innehållet i läroboken.

***

Anne-Marie tänker:

Begrepp som textrörlighet måste aktiveras och utvecklas i relation till text. Textboken är en stöd för läraren men läraren är ansvarig undervisningen. Eleverna kan på inget sätt lämnas ensamma med någon text. Det krävs en lärare till varje bok. Det krävs en röst till varje text. Det krävs ett samspel för att utveckla förståelse. Det krävs massor av röster för att lära.

***

Många lärare i grundskolan saknar kunskap om de nationella målen, som riksdag och regering slagit fast, och låter andra saker styra undervisningen. Alltför många lärare saknar dessutom utbildning i det ämne som de undervisar i.

***

Anne-Marie tänker:

Vi måste ta detta på stort allvar. Kopplat till lärares förtvivlan om den tid som aldrig räcker till. Vi gör för mycket och kan inte verka för helheten. Delarna är för stora. De kanske inte heller är i uppdraget.

***

Svag ledning och styrning

På de flesta skolor bedrivs någon form av kvalitetsarbete, men arbetet sker ofta utan systematik. Det är visserligen vanligt att man gör uppföljningar men de resulterar sällan i slutsatser och konkreta åtgärder som förbättrar skolan.

På många skolor är rektorn inte tillräckligt insatt i sitt arbete i skolan och axlar inte rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet.

***

Anne-Marie tänker:

Vi lovar att läsa rapporten och verka för en utveckling av skolans arbete. Vi kommer igen. Vi gör det! Jag skrev in mig i er rapport och tänker – tänk om detta kan bli ett dialogexempel. Varje lärare kan göra så. Varje rektor också. Då blir det kommunikation.