Det pedagogiska samtalet och den kollegiala läsningen

Eleverna samlas kring en bok som bara handlar om frågeställningar. Den blev en favorit. Vilka frågor är feta och vilka är inte det? Ur undervisningen, Körling 2002.

Eleverna samlas kring en bok som bara handlar om frågeställningar. Den blev en favorit. Vilka frågor är feta och vilka är inte det? De formulerade egna frågor under några minuter. Ur undervisningen, Körling 2002.

De pedagogiska samtalen kan ha innehåll som kommer ur de böcker lärare läser vid kollegiet. Det kan betyda att lärare gemensamt bestämmer sig för att läsa en rapport, en inflygningstext i Lgr 11 eller annan läroplan, en studie eller en bok om formativ bedömning. Mötet kan inledas med att en av lärarna lyfter fram ett parti och gör detta väl synlig på tavlan genom en presentation. Då vi lyfter fram ett gemensamt stycke ur exempelvis en kunskapsöversikt skapas ett möte med ett innehåll som gör att vi kan fokusera och begränsa samtalet och därmed bjuda in till frågor, synpunkter, erfarenheter och genom att lyssna till vad kollegor säger utmanas att ta in olika perspektiv på samma innehåll och lära oss att bemöta varandra med respekt för att vi tänker olika.

PEDAGOGISK LITTERATUR diskussionsfrågor kan vara:

  • Vad känner vi igen?
  • Vad är obekant?
  • Vad gör vi redan nu?
  • Specificera och konkretisera?
  • Vad är det vi inte gör?
  • Vad specifikt är det som vi inte gör?
  • Hur kan vi tänka?
  • Vad gör oss nyfikna?
  • Vilka nya tankar får vi?
  • Hur kan dessa tankar omsättas till praktik?
  • Vad betyder det att kollegorna tänker annorlunda?

Låt säga att vi gemensamt läser ett stycke ur de kursböcker eleverna ska läsa ur, kanske en matematikuppgift eller ett stycke ur kemiboken. Vi får då en inblick i hur läromedlen förmedlar innehåll och kan föra en diskussion om hur vi kan undervisa genom texten och tillsammans med eleverna. Det är viktigt att alla lärare möter samma text även om vi diskuterar ämnen som kemi, fysik, matematik eller historia. Det är också viktigt att alla lärare kommer till tals i hur vi själva förstår och vad vi önskar klarhet i genom lärarens undervisning.

LÄROBOKSTEXTER Frågor för diskussion:

  • Hur förstod vi texten?
  • Vad behöver vi för att förstå?
  • Vad gör mig intresserad?
  • På vilket sätt skulle jag undervisa?
  • Vilka ord är specifika?
  • Hur skulle vi återberätta detta innehåll för varandra (samtala med en kollega)

Det är också nödvändigt att lärare får läsa barn- och ungdomsböcker för att få inblick i utgivning men också få lära sig av andra lärare hur man kan tänka och undervisa. Om vi väljer en ungdomsroman kan vi läsa den tillsammans genom att börja mötet med att läsa ett kapitel ur boken (det betyder i regel mindre än 10-15 minuters tyst men gemensam läsning inom kollegiet) och sedan diskuterar texten i några minuter två och två och sedan inom hela kollegiet.

LÄSNING av BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Diskussionsfrågor:

  • Hur gick det att läsa?
  • Vad gjorde dig nyfiken?
  • Hur läste du?
  • Vad handlar berättelsen om?
  • Vad skulle få dig att läsa hela boken?
  • Vad tror du kommer att hända?
  • Hur skulle vi undervisa?
  • Vad ger samtalet?
  • Hur gör vi detta i klassrummet?
  • Hur kan vi låta eleverna läsa, diskutera, lära ur denna bok?

Jag återkommer! Hej HOPP! 

P1270583

Anne-Marie

 

Publicerat i Textsamtal, Undervisningen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Det pedagogiska samtalet och den kollegiala läsningen

Undervisningens innehåll och frågor: inledningen Trollets hjärta

Jag är en aning förtjust i denna saga; Trollets hjärta. Den är bearbetad av Gunilla Borén och jag har läst den för alla mina elever. Den tar dryga timmen att läsa högt. Jag har också arbetat med många aspekter ur boken. Exempelvis analyserade vi innebörden av inledningen:

Det var en gång en rik bonde. Hans gård var stor, hans åkrar var stora och hans skogar var ännu större.

Han hade många hästar och kor, får och höns, men han hade bara ett barn. Barnet var en liten flicka och bonden älskade henne mest av allt. Hon var hans ögonsten. 

Nära bondens gård låg en liten stuga. Torparna som bodde där hands nästan ingenting. De ägde inte ens stugan de bodde i, så de måste arbeta åt bonden hela dagarna för att få bo där. 

De hade inga kor, ingen häst och inga får, men de hade i alla fall ett litet barn. Barnet var en pojke.

Frågor vi diskuterade – vi jämförde bondens ägande med torparnas –

  • Stor, stora, större och hur att variera ord?
  • Hur många hästar och kor kan det handla om?
  • Vad utgår vi från när vi tänker antal?
  • Hur stort område äger bonden?
  • Hur kan vi förstå det genom antal djur?
  • Vad menas med en ögonsten?
  • Vad är det bonden saknar?
  • Vad fattas i berättelsen?
  • Varför talas det bara om bonden?
  • Flickan är en ögonsten, vad menas med ögonsten?
  • Torparna och bonden – diskutera skillnaderna i orden?
  • Torparna har en liten stuga?
  • Vem äger stugan?
  • Torparna arbetar åt bonden, vilka arbeten kan de göra?
  • Torparna hade i alla fall ett barn, vad betydde barnet för dem?
  • Vad betyder det att torparen har en son, en pojke?
  • Vad betyder det att bonden har en dotter, en flicka?

Om vi vill pröva att skriva kan vi härma och skriva eget utifrån Gunilla Boréns inledning. Jag brukar visa hur jag tänker och förbereder med en egen text. Eleverna får därmed ytterligare en text att lyssna till och gärna ha synpunkter på:

Det var en gång en rik drottning. Hon ägde en hel stad, massor av höga höghus och små radhus ägde hon och alla husdjur ägde hon också, människornas hundar och katter och några kaniner ägde hon, men hon hade bara ett barn. Barnet var en liten kille som älskade att brodera bokstäver (tänkte på Ulf Starks bok Min vän Percys magiska gympadojor). Drottningen älskade honom mest av allt. Han var hennes gulleplutt och han behövde inte göra något arbete alls. Han fick äta hamburgare och spela dataspel från morgon och kväll.

På drottningens ägor fanns ett litet krypin, ett litet skjul. De fattiga som bodde där ägde nästan ingenting. De ägde inte skjulet de bodde i men de fick lite pengar av drottningen för allt arbete de gjorde för staden. De fattiga hade en liten guldklimp – deras egna barn, en liten flicka. Hon satt och tänkte vid det lilla bordet. Räknade matematik och kunde tänka i andra banor. Om detta visste inte de fattiga föräldrarna.

Andra innehåll som kan diskuteras och lyftas fram är:

  • dualistiska begreppspar – stor, liten/rika, fattiga osv.
  • uppdraget – utmaningen (pojken ska hitta flickan, rädda från trollet och förgöra trollet genom att hitta hans hjärta – går att byta roller genom att byta namn)
  • tretalen – de tre hjälparna; gäddan, örnen, vargen (fisk, himmel eller mittemellan)
  • ramsan – ramsan som behövs för att kalla på hjälparna: Gädda, gädda, du kan mig rädda. Jag hjälpte dig, nu får du hjälpa mig.
  • hinder – komma fram till trollets hem, hitta bergets öppning, att hitta trollets hjärta,
  • mod och känslor – både flickan måste vara modiga, vilka känslor har de och vad händer när de tillsammans arbetar med att lösa de problem de har

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Undervisningens innehåll och frågor: inledningen Trollets hjärta

Denna dikt så stark den är

Efter varje krig

måste någon städa upp.

En någorlunda ordning

uppstår inte av sig själv.

 

Någon måste skyffla undan

spillrorna från vägarna

så att vagnarna ska kunna

forsla undan liken.

 

Någon måste köra fast

i slammet och askan,

soffresårer,

glasskärvor

och blodiga trasor.

 

Någon måste dra fram en stock

och stötta upp väggen,

någon sätta glas i fönstret

och hänga dörren på gångjärnen.

 

Det gör sig inte på bild

och pågår i åratal.

Alla kameror har redan åkt

till ett annat krig.

 

Broar ska dit igen,

stationer restaureras.

Trådslitna blir ärmarna

av att kavlas upp.

 

Någon med en kvast i hand

pratar ännu om hur det var.

Någon lyssnar

och nickar med oavslitet  huvud.

Men alldeles i närheten

börjar såna hålla till

som snart ska tröttna på det hela.

 

Någon måste ännu ibland

under busken gräva fram

de rostiga argumenten

och bära bort dem till sophögen.

 

De som visste

vad det handlade om

måste lämna plats åt dem 

som vet lite.

Mindre än lite.

Lika med noll.

 

I gräset som nu täcker

orsaken och verkan,

måste väl någon ligga

med ett ax mellan tänderna

och titta upp i molnen.

 

Wislawa Szymborska; Nära ögat, 1996. Från polska av Anders Bodegård. Ur samlingen Den svenska högtidsboken, red Göran Palm, Marie Lundquist, Carl-Johan Kleberg, En bok för alla, 2000

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Denna dikt så stark den är

Hjärta läsa dikt

Alla hjärtans dag … och jag söker böcker i min bokhylla.  Jag hittar en liten fin bok av Ulf Stark; Guldhjärtat, 1996:

Alla goda ting är tre: Ett kapitel heter ”Ett förlorat hjärta” och ett annat heter ”Man ska spela med hjärtat” och ett tredje heter ”Hjärtats melodi”. Kanske tre meningar att låna till en dikt att skapa tillsammans med eleverna. Fylla i mellan raderna.

Ett förlorat hjärta.

Man ska spela med hjärtat.

Hjärtats melodi.

 

Jag prövar:

Godishjärtat jag nyss åt upp

är nu

ett  förlorat hjärta.

osv…

 

Dikten är liten men innehållet stort. Som i Barbro Lindgrens dikt där hjärtat bär på det tunga:

Min sorg är stor

Mitt hjärta tungt

som sten

Min längtan 

ryms inte

på jorden

Och när det kommer till förhållningssätt så är det upp till oss lärare att möta eleverna med tolerans och respekt. Då kanske Maria Wine kan få illustrera hur genom en strof ur dikten ”Den dagliga kärleken” ur Nattlandia från 1975:

… att utbyta leenden som värmer

och värnar om den nya dagens framtid

 

 

Publicerat i Undervisningen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Hjärta läsa dikt

”Mitt huvud är bra på matte”

Undervisningen om kroppen. 2001.

Undervisningen om kroppen. 2001.

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för ”Mitt huvud är bra på matte”

Tack skolan idag

Tack lärare och rektor för samtal om undervisning och undervisningens innehåll. Tack för spännande tankar om hur undervisningen kan byggas upp runt orden tänka, kommunicera och lära. Det handlar om språket i tal och skrift. På ett rikt och nyanserat sätt. Hej HOPP!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Tack skolan idag

Ur dikten skriver eleverna

Eleverna älskade Bruno K. Öijers strof

”vackra

ögon rullar

över

dessa rader”

ur dikten Confetti ur diktsamlingen Giljotin, 1981

Läsaren har vackra ögon. Eleverna fick måla ögon till diktstrofen. När vi gjord det ville eleverna sprida dikten och bilden över hela skolan. Vi gjorde så.

Ofta har jag återkommit till denna strof och låtit eleverna veta att deras läsande ögon är som dikten säger – vackra. Och vi skrev med utgång ur dikten. Här är ett elevgensvar och samtidigt en inblick i undervisningen:P1400142

Undervisningens utveckling:

  • Hur att synliggöra citat och upphovsrätt
  • Ge en ny ingång ur annan dikt och modella citattecken och hur man skriver från vilket verk man lånat ingång av och modellat skrivning ur

Nästa dikt kan vara:

”Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.

Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.

Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.”

Strofer ur Werner Aspenströms dikt Sardinen på tunnelbanan

Alla texter eleverna skriver ska återgå till undervisningens innehåll. Elevernas texter är en del av undervisningen.

Publicerat i Källkritik och undervisning, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Ur dikten skriver eleverna