Anne-Marie Körling

Igår funderade jag över ett samtal jag hade med en förälder. Vi talade om läsningen och dess svårigheter. Jag ställde frågan:

– Är texten intressant? Har texten ett innehåll?

Det visade sig att textens syfte var att läsa texten inte att förstå dess innehåll. För mig blir denna läsning platt. Jag kallar texter utan innehåll för – PLATTA TEXTER. De som är uppbyggda bara för att lära sig läsa. Jag har mött en hel del sådana texter. Jag tycker också att vissa texter blir PLATTA TEXTER då de inte lyfts upp och blir gemensamma. Detta gäller framför allt matematiktexterna. Jag skriver framförallt – det kan röra sig om många, många texter i skolan.
Då mina elever har fått möta texter på engelska har jag bett dem att läsa texterna för att nå innehållet. Jag har vänt på frågeställningen – läs inte först och främst för att lära dig engelska utan läs texten för att se vad den har att ge just dig – eller vad texten har för innehåll. Detta har i sin tur inneburit att eleverna förstått mer och läst djupare och därmed fått ett språk. Ett språk för ett innehåll. Ett språk för att ingå i ett innehåll och sammanhang.

Jag är inte för PLATTA TEXTER. En text kan bli platt då:

• syftet endast är läsa för att lära sig läsa – innehållet är inte riktigt viktigt utan språket är konstruerat för att lära sig läsa i
• läraren inte medvetandegör texter, lyfter upp dem, går igenom dem, låter eleverna tänka, tycka, fråga och fundera över texter, meningar och ord i ett kollektivt sammanhang där texten är i fokus.
• där lyssnaren bara talar om elevens läsning och förskjuter läsningen på individen. Om man gör tvärtom – fokuserar på läsningen – så har man innehållet gemensamt – den som lyssnar och den som läser. Det betyder att man skapar ett VI runt ett fokus – Läsningen!
• ämnen som omsluts av texter men inte får dessa ämnesspecificerade och språk och begrepp knutna till ämne har en stor risk att bli platta och innehållslösa trots att de är just det motsatta – väl fyllda och riktade mot ett ämnesområde.
• eleven saknar relation till texten.

Med detta inlägg menar jag att man kan, bör och ska, fundera över de hinder eleven utsätts för  innan man beslutar sig för att eleven har svårigheter. Svårigheterna kan vara att eleven försöker förstå men lyckas inte göra det.

Då jag gör analyser av elevers läsning skriver jag in de hinder läsningen kan innebära, samtalar med eleven om eventuella hinder. Dessa är sedan inom mitt ansvar – KRING DETTA MÅSTE JAG UNDERVISA!

Anne-Marie