”Hon visste i princip inget om Sverige, men hon hade läst att det var ett land som var bra på barns rättigheter.”
Att möta denna tanke och leva upp till den. Tack Lena Sundström för meningen som är hämtad ur boken Spår, 2013
– Skillnaden då? frågade jag. Vad gör det du lär på måndagen för skillnad i ditt liv efter fredagen?
Jag tror envist på att det vi gör påverkar. Jag tror på läraren som sitter i skolans publika delar och läser en bok. Jag tror på läraren som under en rast läser in sig i boken. Ja, jag vet, det finns ingen tid. Men jag tror ändå på att läsaren i skolan är en modell för blivande läsare i skolan. Jag tror på det vi synliggör. Jag tror inte på orden – du måste läsa – i en skolvärld eller omvärld där ingen läsare syns och där ingen läsning äger rum. Jag tror på boktraven på lärarens bord. Jag tror på böckerna i rektorns rum. Jag tror på närvaron av böckerna.
Igår satt en lärarkandidat i skolvimlet och läste en bok. Jag frågade lärarkandidaten om det. Lärarkandidaten berättade att lärarkandidaten läste för att synliggöra att han var läsande och inte nog med det; han läste ur den bok han senare skulle högläsa för eleverna. Genom att han läste och att jag frågade kom vi att diskutera texten i boken. Så fungerar böcker och publikt läsande. Det finns något innehållsmässigt att tala om. Det vi gör påverkar innehållet.
Detta är en modell. En språkutvecklande modell. Ta vilken film ni vill, lyssna igenom den, skriv upp ord som eleverna ska få härma och smaka på, plocka ut ord som gör att eleverna får aha-upplevelser då de upptäcker dem i filmen. Jag brukar börja så här:
”SNART SKA NI FÅ MÖTA ORDEN” (jag förbereder med att skriva dessa ord med vacker digital stil på tavlan, orden kommer ett efter ett, i ett bildspel, och orden kan vara så många som vi önskar ge eleverna. Här är orden ur den film/berättelse jag valt;
Oavsett om eleverna kan orden ska de få smaka på dem på olika sätt. Förståelsen kommer då de ser filmen. Det viktiga är att de får uttala orden, säga dem högt, fundera på hur man använder dem, hur man förstår dem. Sen ser vi på filmen.
Efter att vi ser filmen samtalar vi om den och orden vi uppfattade. Detta att presentera orden innan ger förförståelse men avser också att få ord och begrepp i olika sammanhang. Mångfalden i undervisningen är:
BEGREPPEN
Därefter talar jag om begreppen, i detta fall kommer begreppen ur sagan:
De här begreppen ska eleverna få utforska. Jag skulle använda tröttare och tröttare som en modell och utmana eleverna att repetera ord och härma uppbyggnaden. Elevernas exempel skulle jag skriva ned:
VI HÄRMAR ”tröttar och tröttare”:
Eleverna får naturligtvis härma varandra, låna ord av varandra och tala sig till förståelse.
Det här är en modell. Den här modellen kan användas på vilken film som helst. Gäller det faktafilmer kan vi utveckla frågor och frågeställningar under tiden vi ser filmen. Det betyder att läraren är aktiv under filmvisandet, noterar det eleverna diskuterar eller plötsligt frågar om och skriver ned avsnittet för att kunna gå tillbaka till det och ge undervisning i. Begrepp och ord ska alltid vara i fokus och i samtal.
Den här modellen kan användas vid engelsk film/matematiska filmer/teknik/ja… alla filmer vi ser i skolan. Filmen ersätter inte läraren. Filmen ska arbetas med för och i undervisningen.
INTE UTAN LÄROPLANEN
LGR 11 kap 1 och 2: