En dos Pippi, Emil och Ronja

Körling fotograferar 2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi behöver de här litterära barnen – Pippi, Emil och Ronja. Vi behöver det barn som likt Pippi vänder och vrider på det vi vuxna gör, ge en annan spegel. Vi behöver Emil som trots sina hyss blir en vuxen kommunalordförande. Vi behöver berättelsen som Ronjas klassresa. Berättelser som ger barn utrymme att vara dem de är.

Vi behöver berättelserna som författarna kan ge om barn. För den pedagogiska diskussionen. För den litterära spegeln. För upplevelsen. För att ge.

Vi vuxna behöver berättelserna för att påminna oss om vad barn är. Barn behöver berättelserna för att få vara barn.

Publicerat i Boken i undervisningen, Synligt läsande | 1 kommentar

Sorry Astrid Lindgren och sorry alla ni som missar Astrid Lindgren

Hade en liten undersökning i klassen, åk 3, idag. Av 29 barn hade ett fåtal hört eller läst någon av Astrid Lindgrens. Skrämmande måste jag nog säga…

Jag läste denna lilla text på Facebook. Jag minns en lärare som frågade mig om man inte kunde förvänta sig att eleverna visste vem Astrid Lindgren var och åtminstone hade hört en enda liten saga av henne. Jag svarade att jag inte förväntar mig något. Jag har slutat med det.

Det jag kan göra är att ge eleverna litteraturupplevelser i skolan. Jag kan läsa Astrid Lindgrens sagor, om Ronja Rövardotter, om Mio, och jag läser gärna noveller och dramatiserar dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Jag tror på lärarens förmåga att läsa och ge!

Publicerat i Boken i undervisningen, Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Sorry Astrid Lindgren och sorry alla ni som missar Astrid Lindgren

Hur skapar man en titel?

Hur skapar man en titel till en bok man själv skrivit?

Titeln ska inte bara beskriva något utan också locka någon. Titeln ska berätta om innehållet men samtidigt inte säga för mycket. Jag är i sökstadiet. Kastar upp alla titlar på bordet, prövar dem och uttalar dem. Jag har hittat en jag tycker om. Men säkert är det blir den titeln. Det är många ”kill-your-darlings” i skrivprocessen.

Jag gav undervisningar om det här. Jag läste texter som eleverna skulle identifiera och sätta titel till. Helt enkelt var det inte, men mycket kreativt och lekfullt.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Hur skapar man en titel?

Lärare, en bokstav från läsare!

Vi behöver vår läsförmåga för att använda den och ge av den till eleverna. Vi måste undersöka vad vi själva läser och hur vi läser. Läsningen bör också bli en fråga för det kollegiala. Hur läser vi lärare?

Publicerat i Boken i undervisningen, Litteratur och läsning | 1 kommentar

Lyssnar in inne i skolan

Skyltdocka med glasögon Körling fotograferar 2012

Då jag är vid en skola gör jag alltid en walk-around-the-school. Det betyder att jag går genom hela skolan, lyssnar till det som pågår och det som går att uppfatta. Jag tittar in genom fönster och ser lektioner där lärare ger undervisningar. Jag möter elever i korridorer och hälsar på lokalvårdaren som vårdar det som vårdas ska. Själva skolmiljön pulserar och talar. Det är en läs- och observation jag gör varje gång jag besöker skolan. Lägger mitt öra intill. Lyssnar in.

 

Publicerat i Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Lyssnar in inne i skolan

Berätta för eleverna hur arbetet kring en bok ser ut

Körling fotograferar bokstäver framför skorna 2013

Sedan i fredags har jag läst manus. Noggrant. Högt. Korrekturläst. Tagit bort onödigheter. Tvättat meningar. Lagt till tappade ord. Läst om. Läst igen. Strukit. Skrivit till. Låt säga att jag lagt ned 4 timmar under fredagen, 10 timmar under lördagen och tio timmar och kanske en timme till under söndagen.

Ja, detta handlar alltså bara om att läsa det jag skrivit. Jag ska inte skriva nya texter, lägga till kapitel, hitta på rubriker. Detta arbete handlar om att läsa igen, rätta till och stryka för att skriva in ett nytt ord.

 

 

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Berätta för eleverna hur arbetet kring en bok ser ut

Upp och hoppa med språket

Körling fotograferar 2013

Vi säger att eleverna ska sitta still. Men oj så svårt kroppen har att sitta still då vi berättar. Armarna ackompanjerar. Händerna gestikulerar. Fötterna får språkligt spratt. Tipp-tapp- och så rör vi oss.

Då jag hälsade på en alldeles nyfödd liten en rörde sig armarna till mina ord. Benen också. Då jag lipade med min tunga för att säga hej lipade den lilla också. Språket börjar där i rörelsen. Den lilla flickan intill mig sitter alldeles stilla då jag berättar. Då hon berättar rör hon händerna, tårna och ingenting i henne är stilla.

Jag brukar titta på hur språket lever i våra kroppar. Till och med min 90-årige morbror slår ut med armarna då han talar.

Publicerat i Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Upp och hoppa med språket