Snälla … skriv om:

Jag får önskemål vad jag ska skriva om. Det är inte roligt när önskemålet handlar om att lärare mobbar elever.

Publicerat i Barns rättigheter | 1 kommentar

Sven-Eric Liedman rekommenderade …

… denna läsning. Jag ska beställa, läsa och begrunda. I den här boken gör författaren upp med de tankar som styr skolorna i USA.

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Sven-Eric Liedman rekommenderade …

Se professionen i din nästa!

Det må vara att skolan är ansatt av tyckare, utanförpåtryckare och åsikter som trycker till skolan. Det må vara så. Vad värre är då skolan inte filar på sina inre kompetenser, låter lärare blomma ut i sin profession, att lärarrummet fylls av massor av utvecklarhur, att skolfrågorna är stora, feta och undersökande i skolan. Jag räds den skolkultur som i lönndom kväver de ljuslysande lärarna, de som vill tala om det inre arbetet, berätta om lyckade lektioner och ta vara på det som är just skolans kärna; Elevens lärande och undervisningens styrka. Må vara att man nedvärderar skolan i det yttre, men att det äger rum innanför den?

Om jag fick skolvårda oss alla skulle jag säga – var nyfiken på din yrkesnästa! Och sätt ord på det du får ta del av, fråga och bejaka. Det måste ske inne i skolan. Bara så kan vi stå emot, stå upp för det som sägs om skolan av de som är utanför den. Vi ska aldrig släcka ljus. Aldrig någonsin.

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Bygg läroplan – implementera mindre

Läroplanen blir inte bättre än det vi gör den till. Och återigen – vi kan klaga på den, ogilla den, tycka att den kan bli en hyllvärmare … men vi måste göra den verklig. Igår fick jag höra hur implementeringen uppfattades som svår, att kunskapen om läroplanen var liten, att två dagar inte räcker för att förstå den, att lärarna kände sig okunniga i den. Det är det jag är mest rädd för. Jag tänker att det är ju vår läroplan, vi lärare och att vi kan göra vår profession synlig i den. Alltså börja bygga den. Jag har några privata implementeringstankar. Så här tänker jag:

  • Ha alltid läroplanen med dig. Överallt. Den är underlag för det vi gör i skolan. Då det dyker upp frågor så kan man alltid vända sig till läroplanen. Då man behöver stöd för att skapa gemenskap kan man alltid inkludera läroplanen.
  • Använd läroplanen som uppslagsverk. Titta på din undervisning som du bedriver idag och se om det finns stöd för den i läroplanen. I de inledande styckena kan du söka svar på hur eleverna kan få uppleva lärande och inhämta kunskaper, om du verkat för ett generöst förhållningssätt, ex. I kursplanerna kan du titta om det du spontant ville undervisa om också har sitt svar i kursplanerna.
  • Utvärdera lektionerna med eleverna. Vad har de lärt sig? Detta är ett moment jag tycker är alldeles för eftersatt och bortglömt. Vi kan se hur vi utvecklade lärandet genom att diskutera med eleverna. Skriv ned vad eleverna upplever av lärande och konsultera läroplanen i efterhand.
  • Vid samtliga möten med elevhälsan, föräldramöte, föräldrasamtal, med rektor, med … ja alla – ha läroplanen med dig. Det är inte fel att visa att man ständigt undersöker gensvar eller motstånd ur den. Vi behöver inte låtsas att vi kan något i all hast – bättre är att bygga läroplan i vardagen. Implementering, dvs, ordet kan kanske få oss att tro att det vi ska göra handlar om att lära oss något, helst som rinnande vatten, utan att se sambanden mellan vår praktik och styrdokumenten. Det är i vår praktik som vi gör något läroplansliknande och kursplaneberikande.
  • Gör aktivitet av orden, texten och boken. Var inte rädd för dem. Var rädd om ditt läraryrke.
Publicerat i Styrdokumenten | 1 kommentar

Tack Ingvar!

Jag kan bara ur mitt djupaste pedagogiska hjärta tacka för ett ämne, för matematiken. Idag träffade jag min matematiklärare vid dåvarande lärarhögskolan i Stockholm. Och återigen flödar min kreativitet och glädje i det matematiska. Om skolan har betytt skillnad för mig så har också Lärarhögskolan inneburit skillnad för mig. Jag fick ett helt ämne, ett avskytt och hatat, att bli det roligaste jag någonsin upptäckt. Och samtidigt den stora sorgen över år av grundskolematematik som ständigt givit mig en känsla av att jag inget kan.

Publicerat i Matematikundervisning | 1 kommentar

Tack Anna Ekström!

Jag blev väldigt glad över Anna Ekströms tal och hennes värme under en utfrågning idag. Att ge läraren ansvar, luft under tyngda vingar, glädje och sprudlande lekfullhet med djupt allvar förmedlade hon. Det är ett allvarsamt yrke, mycket svårt, och mycket utmanande. Vi behöver inre fokus, inre ljus, och polera fram kärnan i verksamheten skola. Vi behöver varandra, vi behöver inte stöd, vi behöver utmaningar. Och tilltro att förverkliga utmaningarna i praktiken. Jag vill tacka Anna Ekström.

Publicerat i Skolrättigheter | Kommentarer inaktiverade för Tack Anna Ekström!

Precis då jag hängde med mitt pedagogiska huvud…

… och kände mig ensam damp det ned en pedagogisk rad på min mobil. Det stod: Jag tror du får många lärare att känna sig mindre ensamma. Det var som om jag fått något vackert, som ett pärlhalsband att klä mig i för några minuter. Jag tittade på orden och tänkte – jag ska ta dem till mig – och sedan möta verkligheten igen. Vi behöver verkligen ge varandra ord som lyfter upp, verkar för framtid och som vill oss väl och gott. Det gäller oss alla. I bara farten köpte jag tre paket kakor. Dem ska jag förse dem jag strax kommer att lyssna till.

 

Publicerat i Barns rättigheter | 1 kommentar