Läser några nyutgivna böcker på Nypon förlag . Längst bak finns det några frågor till författarna, bland annat denna:
Har du några tips till den som vill skriva böcker?
Nu kan man ju tänka att man kan korta ner den meningen och använda den i skrivundervisningen:
”Har du några tips till den som vill skriva?”
Jag tänker och visar hur:
Här finns ordet vill. I skolan omsluts det eleverna gör med ska. Det är svårare att skriva om man måste och ska. Det blir mycket svårt om man inte får modeller för hur man ska skriva eller tid att tänka på det man kan skriva. I kursplanen för ämnet svenska, Lgr 11, sid 222, står de tre viktiga orden:
Tänka, kommunicera och lära.
Tid att tänka betyder att man ger eleverna tid så att det man ska skriva kan få gro lite. Jag brukar lösa det med att presentera en text, några rader som vi diskuterar i klassen och som sedan sätts upp väl synligt för att man ska få just tid att tänka. Jag hade flera vackra, intresseväckande och upprörande texter i klassrummet. Och eleverna tänkte, kommunicerade och lärde sig om dem. När de hade varit uppe en tid frågade jag eleverna om de kunde formulera sig runt det de tänkt och kommunicerat. Eftersom det ofta fanns flera texter i klassrummet behövde jag inte styra in på att en uppgift. Eleverna kunde välja skrivuppgift. Hur som helst. Vi skrev. Mycket. Ofta. Gärna.
Tänka ihop med författarna:
I boken Vikarien svarar författaren Thomas Halling på frågan
Kan du ge råd till den som tycker om att skriva?
Läs mycket, skriv mycket och se till att träffa andra som skriver. Läs för varandra och lyssna på varandra.
I Hemligt sms svarar författaren Emma Fäldt på frågan
Har du några tips till den som vill skriva böcker?
Skriv något du själv skulle vilja läsa. Något du tycker är roligt, spännande och intressant. Läs texten högt för dig själv. Då hör du lättare om något behöver ändras. Och tänk på att det ska hända saker ofta, annars tröttnar den som läser.
Jag skulle använda författarnas svar och diskutera dem i klassrummet. Jag skulle också be eleverna formulera sina egna tankar kring att skriva och formulera sig. Genom alla elevers, och också min, kan vi skapa en vägg full av beskrivningar av hur och varför vi skriver. Då läser vi varandras texter. Delar och skapar gemenskap. Också de som inte tycker om att skriva har något att säga om hur det är att skriva.
Det pedagogiska samtalet
I det pedagogiska samtalen kan vi också lyfta frågan – hur vi själva skriver, när och varför – så kan skolan bidra med berättelsen om hur, varför och när vi skriver.
